I en internationell forskningsöversikt (López-Pastor, m.fl. 2013) av litteratur om be- dömning i ämnet idrott och hälsa inbegrips BFL i en grupp av alternativa bedömnings- former som skiljer sig från summativ bedömning och betygsättning. Tidigare har fy- siska tester, ombytt närvaro och kämpatag varit föremål för bedömning, medan de al- ternativa bedömningsformerna är inriktade på själva lärandet i idrott och hälsa. Närbe- släktade former av bedömning är formativ bedömning, autentisk bedömning, integre- rad bedömning, kamratbedömning, självbedömning och sambedömning. Gemensamt för dem alla är att de poängterar vikten av elevernas deltagande i bedömningsproces- sen för att förstärka lärandet.
Redelius och Hay (2012) har genomfört en omfattande undersökning av svenska ele- vers uppfattning om bedömning i idrott och hälsa i årskurs 9. Resultatet visar att även eleverna tror att ämnet går ut på att delta aktivt, kämpa, samarbeta och göra sitt bästa med en positiv inställning. En tolkning av deras uppfattning är att bedömningen base- ras på en aktivitetsnorm snarare än på redovisade kunskaper i enlighet med kunskaps- kraven. Med utgångspunkt i detta resultat propagerar författarna för en tydligare kopp- ling mellan mål, undervisning och bedömning. De påtalar även behovet av formativ bedömning i undervisningen, då lärare bör ge feedback till eleverna utifrån de kriterier som gäller för en viss uppgift. Eleverna bör dessutom få hjälpa varandra genom kam- ratbedömning utifrån mål och kriterier. Avslutningsvis rekommenderar författarna att idrottslärare ska vara noggranna i processen genom att samla på sig ett välgrundat be- dömningsunderlag. Dokumentationen måste vara tillgänglig för eleven i god tid innan betygsättningen, så att det framgår vilka kunskapskrav som gäller vid bedömningen av olika moment.
En grupp forskare från Australien och Nya Zeeland (Penney, m.fl. 2009) hävdar att bedömningen i ämnet idrott och hälsa ofta varit inriktad på isolerade fysiska färdighe- ter eller fokuserat på hälsoeffekter som lyfts ur sitt sammanhang. Tendensen att ele- vernas attityd, kämpatag och aktiva deltagande spelat stor roll vid bedömningen i äm- net bekräftas dessutom på andra sidan jorden. Idrottsundervisningen måste därför ha en bättre överensstämmelse mellan mål, innehåll och bedömning, så att det blir tydligt att just kunnandet är det som bedöms. Författarna lyfter fram vikten av autentisk be- dömning, vilket betyder att kopplingen mellan vad eleverna lär sig i ämnet och bety- delsen för deras liv även utanför skolan måste förstärkas.
Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande poängterar Hay och Pen- ney (2012) att bedömning i ämnet idrott och hälsa ska utgå från vad som uppfattas som relevant och meningsfullt för varje enskild elev. Ämnets innehåll och de uppgifter som är avsedda att bedömas bör därmed vara möjliga att koppla till individens erfarenheter och livssituation för att förstärka autenticiteten i bedömningen.
På Irland har MacPhail och Halbert (2010) studerat BFL i idrott och hälsa på gymnasi- et. Ett antal idrottslärare involverades i utvecklingen av bedömningstekniker i sam- band med planering av undervisningsmaterial som innehöll så kallade rika uppgifter (’rich tasks’).
Uppgifterna anses vara rika då de är autentiska för eleven och relevanta i förhål- lande till det centrala innehållet i ämnesplanen. De bör innehålla tydliga beskriv- ningar av mål och kriterier, vara inriktade mot fler än ett kunskapskrav och om- fatta inhämtning, anpassning och utvärdering av kunskap, färdigheter och förstå- else (MacPhail & Halbert, 201: 25, min översättning, med viss anpassning till begreppen i de svenska styrdokumenten).
Vid utvärderingen av projektet visade det sig att både lärare och elever framhöll att lektionerna blivit mer välorganiserade och effektiva, varför undervisningen resulterade i förbättrad måluppfyllelse. Mer utrymme för muntlig reflektion hade också tillkom- mit. Som negativa konsekvenser lyftes den ökade arbetsbördan med pappersexercis fram.
I Norge har Leirhaug och MacPhail (2015) undersökt tre idrottslärares sätt att arbeta med BFL. I likhet med min egen studie använde forskarna de fem nyckelstrategierna som ett raster vid analyserna av lärarnas berättelser. Lärarna såg positivt på den integ- rerade bedömningsformen, medan forskarna kunde konstatera att de alla saknade ett kritiskt förhållningssätt till BFL.
Bristen på ett kritiskt perspektiv på BFL är uppenbar även i tidigare forskning om det pedagogiska förhållningssättet eller den alternativa bedömningsformen, varför det känns angeläget att bidra med en studie om vad BFL blir i ämnet idrott och hälsa, un- der olika förutsättningar.
Faktaruta om studien
Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa
Syftet med studien var att undersöka hur BFL kom till uttryck i idrottslärares be- skrivningar av bedömningspraktiken i ämnet idrott och hälsa. I studien betrak- tades BFL som ett styrmedel i spänningsfältet mellan frihet och kontroll. Bero- ende på styrningens riktning i detta spänningsfält kunde olika didaktiska konse- kvenser identifieras för lärare, elev och ämnesinnehåll.
Frågeställningar:
9 Hur kom BFL till uttryck i lärares beskrivningar av bedömningspraktiken i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet?
Vilka didaktiska konsekvenser av BFL kunde identifieras för lärare, elever och ämnesinnehåll, beroende på styrningens riktning i spänningsfältet mellan frihet och kontroll?
Åtta (fem kvinnliga och tre manliga) idrottslärares samtal om BFL i en fokus- grupp spelades in, transkriberades och analyserades i enlighet med syftet. De kollegiala gruppsamtalen ägde rum vid tre tillfällen under vårterminen 2012. Didaktik kan betraktas ”som teori om styrning och kontroll av lärandeproces- sen” (Gundem, 2011:76). Den didaktiska analysen i studien utgick från den tria- diska relationen mellan lärare, elev och ämnesinnehåll.
Resultat
Idrottslärarna i min studie realiserar vanligtvis BFL i form av rika uppgifter, teman eller fall, i vilka flera av BFL:s nyckelstrategier tas i beaktande. Lärarna upplever det t.ex. som naturligt att sätta upp ett eller flera mål med sin undervisning, att involvera eleverna i en diskussion om hur man kan nå dessa mål och ge återkoppling utifrån det lärande som går att observera under lektionerna eller i de skriftliga uppgifter eleverna lämnar in. En vanligt förekommande uppgift i idrott och hälsa på gymnasiet är trä- ningsdagboken, som därför får tjäna som exempel på lärarnas helhetssyn på BFL, där flera av nyckelstrategierna ingår. Lärarna motiverar ofta användandet av denna metod med att eleverna då får möjlighet att lära sig att ta eget ansvar för sin träning och hälsa. Eleverna kan även få upp ögonen för eventuella framsteg de gör, då de skriver ned sina olika erfarenheter under processens gång. Kommentarer om hur de olika träningspas- sen känns och en utvärdering efter träningsperiodens slut har som syfte att eleverna ska ledas till att reflektera över vad som hänt i kroppen och hur deras hälsa påverkas av en livsstil som innehåller regelbunden träning. Men, de mer detaljerade instruktio- nerna inför uppgiften, elevernas möjligheter eller begränsningar när det gäller att på- verka inriktningen på träningsdagboken samt lärarens sätt att hantera feedback under perioden för arbetet kan skilja sig åt. Därmed kan tre exempel på träningsdagboksupp- gifter utgöra illustrationer av olika sätt att realisera BFL, samtidigt som styrningens riktning i lärarnas sätt att uttrycka sig synliggörs. (De koder som förekommer efter citaten: M1, K1, K2, K3 och K4 syftar på den man och de kvinnor som uttalat sig i respektive fall.)