Genom att belysa möjligheter och svårigheter vid bedömning och betygsättning samt belysa lärarnas dilemman i samband med betygsättningen, har jag i detta kapitel för- hoppningsvis bidragit till att utveckla kunskaper om den komplexa betygsättningspro- cessen. Vidare hoppas jag inspirera till att likvärdighet och rättvisa i samband med betygsättning diskuteras i större utsträckning på alla nivåer, såväl i kommuner som på enskilda skolor. De medverkande lärarna i denna studie hade ett stort intresse och en- gagemang för bedömning och betygsättning och de har dessutom deltagit i fortbild- ningar inför Lgr 11, och har härmed skaffat sig en djup kunskap om den nya läropla- nen och intentionerna beträffande betygsättning. För lärare i idrott och hälsa i allmän- het behövs sannolikt en mera omfattande fortbildning för att fördjupa kunskaperna kring betyg och bedömning. Hur säkerställer man att lärare runt om i landet tolkar kursplanerna och kunskapskraven på ett likvärdigt sätt? Vidare behöver bedömnings- stöden tydliggöras vad gäller innebörden i värdeorden, samt kraven för samtliga fem nivåer i betygsskalan. Dessutom behövs anvisningar om hur de olika förmågorna ska vägas i förhållande till varandra. Resultatet i studien att lärarna bedömer och doku- menterar ”in absurdum” bör leda till att man ser över lärarnas totala administrativa arbetsbörda. Om studiens lärare är representativa för idrottslärare i allmänhet borde även följderna av den ständiga bedömningen under lektionerna diskuteras, utifrån ele- vernas lärande och motivation.
Uppgiften att utföra en likvärdig och rättvis betygsättning har ålagts lärarna. För att de ska kunna verkställa uppdraget krävs att det erbjuds möjligheter att sätta sig in i och skapa förståelse för styrdokument. Dessutom behövs förutsättningar för att långsiktigt arbeta med bedömning och betygsättning kopplat till kursplaner och kunskapskrav.
Med tanke på otydligheten vad gäller kunskapssyn, de delvis oklara anvisningarna i betygsstödet och svårigheterna att uppnå en rättvis och likvärdig betygsättning kanske lärarnas uppdrag för närvarande kan betraktas som en alltför svår eller till och med omöjlig uppgift?
Diskussionsfrågor
1. Ge exempel på hur ni på er skola har arbetat med, eller kommer att arbeta med, åtgärder för att öka likvärdigheten i betygsättningen?
2. Ge exempel på hur ni på er skola har arbetat med, eller kommer att arbeta med, åtgärder för att öka rättvisan i betygsättningen?
3. Hur har ni resonerat kring värdeorden på din skola och hur kan orden konkreti- seras?
Vi bör inte, kan inte och ska inte bedöma personer, utan kunnande och lärande, aspekter som kan utvecklas och förbättras. Ett sådant sätt att tänka gör bedömningen till en del av utvecklingen, inte en dom över eleverna. (Tholin 2007 s. 18)
Referenser
Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010) I have my own picture of what the demands are...: Grading in Swedish PEH - problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review, pp. 16 (2), 97 - 115.
Desrosiers, P., Genet-Volet, Y. & Godbout, P. (1997) Teachers´ assessment practices viewed through the instruments used in physical education classes. Journal of Tea- ching in Physical Education, pp. 16 (2) 211-228.
Ekberg, J.-E. (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö högskola.
Hay, P. & Macdonald, D. (2008) [Mis]appropriations of Criteria and Standards Refer- enced Assessment in a Performance-Based Subject. Assessment in Education: Princi- ples, Policy and Practice, pp. 15 (2): 153-168.
Kirk, D. & MacPhail, A. (2002) Teaching games for understanding and situated learn- ing. Rethinking the Bunker-Thorpe mode. Journal of Teaching in Physical Education, pp. 22 (2): 177-192.
Hay, P. & Penney, D. (2009) Proposing conditions for assessment efficacy in physical education. European Physical Education Review, pp. 15 (3): 389-405.
Hay, P. & Penny, D. (2013) Assessment in Physical Education. A sociocultural per- spective. Oxon: Routledge.
Londos, M. (2010) Spelet på fältet. Relation mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasie- skolan och idrott på fritiden. Malmö högskola.
Olrich, T. W. (2002) Assessing fundamental motor skills in the elementary school set- ting. Journal of Physical Education, Recreation and Dance, pp. 73 (7): 26-34.
Quennerstedt, M., Öhman, M. & Eriksson, C. (2008) Physical Education in Sweden - a national evaluation. Education- line, pp. 1-17.
Redelius, K., Fagrell, B. & Larsson, H. (2009) Symbolic capital in Physical Education: To be, to do or to know? That is the gendered question. Sport, Education and Society, 14 (2), pp. 245 - 260.
Redelius, K. & Hay, P. (2009) Definning, acquiring and transacting curtural capital through assessment in physical education. European Physical Education Review, pp. 15 (3) 275-294.
Redelius, K. & Hay, P. (2011) Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, pp. 25 (7) 1-15.
Skolverket (2003, 2004 och 2009) Skolverkets lägesbedömning 2003, 2004 och 2009. Stockholm.
Skolverket (2006) Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvantitativ ana- lys av variation och likvärdighet över tid, Skolverkets rapport nr 275. Stockholm. Skolverket (2011) Skolverkets lägesbedömning 2011- Del 2 Bedömningar och slutsat- ser. Stockholm.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Stockholm.
Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Skolverkets rapport 374. Stockholm
Svennberg, L., Meckbach, J. & Redelius, K. (2014) Exploring PE teachers’gut feel- ings’: An attempt to verbalise and discuss teachers´internalised garding criteria. Euro- pean Physical Education Review, pp. 20 (1) 1-16.
Tholin, J. (2006) Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskrite- rierna - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås: Institution för pedagogik och didaktik.
Tholin, J. (2007) Vilken kunskap räknas? i: Sporre eller otyg - om bedömning och be- tyg. Malmö: Lärarförbundets Förlag, pp. 37 - 49
Veal, M. L. (1988) Pupil assessment practices and perceptions of secondary teachers. Journal of Teaching in Physical Education, pp. 7 (4): 327-342.
ISBN 978-91-980862-8-7 Forskarskolans deltagare. Foto: Louise Ekström.
Vad ska elever lära sig i idrott och hälsa? Hur lägger man upp undervisning som stödjer alla elever i deras lärande? Hur kan lärare göra likvärdiga bedömningar av elevers kunskaper? Detta är några av de frågor som behandlas i denna bok. Boken sam- manfattar den forskning som genomförts inom Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik (FIHD). FIHD startade år 2011 som ett led i den statliga satsningen Lärarlyftet, där särskilda medel avsattes för genomförandet av forskarskolor för lärare och förskollärare. Deltagarna i FIHD är alla verksamma lärare i idrott och hälsa. I denna bok presenterar de översiktligt resultat och slutsatser från sina olika forsk- ningsprojekt. Kapitlen behandlar aktuella teman som lärande, hälsa, etnicitet och genus samt betyg och bedömning i idrott och hälsa.