Eleverna i studien ger uttryck för ett komplext hälsobegrepp. Jag har inte funnit att eleverna haft svårt att definiera hälsa, däremot var det en grupp elever, de som gav uttryck för det pressade förhållningssättet, som upplevde att det kan vara svårt att leva hälsosamt. Dessa elever gav uttryck för en känsla av stress kring hälsa, de upplevde att de behövde leva hälsosamt inom alla områden jämt, men att tiden för att äta, träna, vila, göra läxor, vara social med mera inte räckte till.
Studien indikerar att hälsoundervisning inte i första hand tycks handla om pedagogiska upplägg, utan om att förstå eleverna och deras självbilder. Den kunskap som eleverna tar in och gör till sin, verkar bero på vilket förhållningssätt till hälsa de själva har. Jag har konstaterat att eleverna överlag hade god förståelse för olika hälsoaspekter. Ele- verna önskade lära sig mer om hur de kan kombinera olika hälsoaspekter med var- andra för att totalt sett leva ett hälsosamt liv. Samspelet mellan olika hälsoaspekter tycktes vara problematiskt för en del elever och något som många vill lära sig mer om. Eleverna pekar även på vikten av att hitta sin egen hälsosamma livsstil, vad det är som just de mår bra av. Här påminner elevernas svar mycket om Ziehes (1986, 1999) be- grepp den goda annorlundaheten. Flera elever svarar att de inte har hittat ett fritidsin- tresse, en träningsform eller något annat som känns rätt för just dem. Främst de pres- sade eleverna tror jag skulle må bra av att känna att de inte behöver följa en hälsolista från olika samhällsinstanser som aldrig tycks ta slut.
Jag upplever att det är viktigt att vuxna inte förutsätter att elever är stressade. Knappt en tredjedel av eleverna i denna studie ger uttryck för ett pressat förhållningssätt till hälsa, det vill säga långt ifrån alla. Vi bör akta oss för att göra stress till en självuppfyl- lande profetia, många elever tycks vara duktiga på att skapa balans i sin tillvaro. Vux- envärldens ansvar bör, enligt mig, vara att visa på sätt att hantera olika hälsoaspekter
och visa på möjliga strategier att få ihop tillvaron. En elev föreslår bland annat en öv- ning som handlar om att skapa en fiktiv eller en verklig kalender över några veckor med ett par givna prov och läxor inplanerade från början. Därefter blir det elevernas uppgift att planera in olika aktiviteter där de tar hänsyn till sitt eget behov av studietid, fysisk träning, träffa vänner, umgås med familjen, vila etc. På detta sätt kan de träna på att skapa balans i tillvaron och det blir tydligt att de behöver prioritera mellan olika saker för att få ihop veckorna.
Den nyfikenhet och iver att vilja lära sig mer, som ofta ses som en positiv egenskap, grundar sig, som jag ser det, bland de elever som ger uttryck för ett pressat förhåll- ningssätt till hälsa i en rädsla över att inte räcka till. I skolans värld, vars uppgift är att lära ut, kan mötet med dessa elever bli problematiskt. Verksamhetens fokus är att öka elevernas kunskaper. Jag har dock funnit att ökade kunskaper kring hälsa bland de pressade kan leda till en upplevelse av nya idealbilder och att eleverna ställer ännu högre krav på sig själva. Dessa elever tycks sakna förmågan att skapa balans i tillvaron och att öka deras redan goda hälsokunskaper riskerar att skada dem ytterligare. Om eleverna inte har en positiv självbild pekar mitt resultat på att de är exceptionellt mottagliga för kunskap om hälsa. Det vill säga, elever som är osäkra på vad som känns bra för just dem, som är ambitiösa och strävar efter att vara framgångsrika i skolan, tycks sluka information kring hälsa. De söker efter ett facit kring hur de ska leva för att uppnå hälsa. Ju mer fakta, hälsotips och åsikter från diverse håll, med varierad grad av vetenskaplighet, de kommer över kring hur man kan leva hälsosamt desto högre krav tycks de ställa på sig själva. Detta skapar en känsla av otillräcklighet bland dessa ele- ver. De vet hur de skulle vilja leva men de mäktar inte med och inser inte det orimliga i att förverkliga alla dessa aspekter samtidigt. Baumans (2008) beskrivningar av kon- sumtionskulturen kommer här till uttryck på så sätt att de elever som ger uttryck för det pressade förhållningssättet till hälsa, beskriver att de inte är nöjda med sig själva, de vill hela tiden leva mer hälsosamt. Även Ziehes (1986, 1989) tankar kring begrep- pet kulturell friställning samt vilka effekter medias snabba informationsflöde kan ge, kan vara en förklaring till elevernas höga medvetenhet kring hur man skulle kunna leva hälsosamt.
Bör lärare bemöta eleverna på olika sätt om de kan urskilja att eleverna ger uttryck för olika förhållningssätt till hälsa? Behoven kring vad eleverna efterfrågar för kunskaper tycks variera bland de tre förhållningssätten kring hälsa som jag kunnat urskilja. Rim- ligtvis borde lärare individualisera undervisningen utifrån elevernas skilda behov i den mån det är möjligt. En undervisning som strävar mot att alla elever ska öka sin person- liga förståelse för hälsa liksom sin egen förmåga att hantera sin hälsa, kan komma att se olika ut och behandla olika hälsoaspekter beroende på vilket förhållningssätt till hälsa som eleverna ger uttryck för.
Diskussionsfrågor
- Vad är hälsa för mina elever, vad får dem att må bra och trivas med sig själva? Vilka metoder kan jag använda för att ta reda på detta?
- Om eleverna har goda kunskaper kring hälsa, hur kan undervisningen bidra till att de ökar sina kunskaper om hur deras personliga hälsa kan hanteras?
- Hur gör jag för att främja elevernas självbild kring hälsa? Hur kan min under- visning kring hälsa bidra till att alla elever hittar sin goda annorlundahet när det gäller att främja sin egen hälsa?
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Bauman, Z. (2008) Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Burrows, L. & Wright, J. (2004) “Being Healthy”: The discursive construction of health in New Zealand children’s responses to the National Education Monitoring Pro- ject. Studies in the cultural politics of education, 25(2), 211-230.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red) (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Johns D. P. & Tinning, R. (2006) Risk Reduction: Recontextualizing Health As a Physical Education Curriculum. Quest, 58, 395-409.
Karlefors, I. (2012) There are some things we learned – that we hadn´t thought of: Ex- perience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish journal of sport research, 1, 59-82.
Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Larsson, H. & Redelius, K. (2008) Swedish physical education research-current
situation and future directions. Physical Education & Sport Pedagogy, 13(4), 381-398. Quennerstedt, M. (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro universitetet.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm.
World Health Organization (2014) Mental health: a state of well-being. Hämtat 19 december 2014 från World Health Organization:
http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
Ziehe, T. (1986) Ny ungdom. Om ovanliga lärprocesser. Malmö: Norstedts.
Ziehe, T. (1989) Kulturanalyser. Ungdom utbildning modernitet. Stockholm/Stehag: Symposion.
Ziehe, T. (1999) God anderledeshed. Hämtat den 28 september 2014 från: http://tekster.wikispaces.com/file/view/Ziehe%2C+Thomas+%281999%29+-
+God+Anderledeshed.pdf.
Öhlander, M. (2011) Utgångspunkter. I L. Kaijser & M. Öhlander (red), Etnologiskt fältarbete (s 11-35). Lund: Studentlitteratur.