Då jag utifrån mitt intresse av ett elevperspektiv på hälsa sökte efter studier med lik- nande fokus fann jag ett par texter särskilt intressanta. Dessa rör elevers åsikter om hälsa och skolämnet idrott och hälsas hälsoinnehåll. I följande stycke beskriver jag dem kortfattat. Karlefors (2012) intervjuade 17-åriga kvinnor som tagit studenten för att undersöka vilket lärande som förmedlas inom skolämnet idrott och hälsa. De unga kvinnorna upplevde ämnet som uppdelat mellan en hälsodel och en fysisk del. Hälso- delen upplevdes negativ eftersom den ofta genomfördes på ett teoretiskt och stillasit- tande vis, medan den fysiska delen upplevdes som rolig, aktiv och avkopplande, en paus från andra mer seriösa skolämnen. Det var inte innehållet i hälsodelen som de
före detta gymnasisterna upplevde som negativ utan just inaktiviteten. De framförde att det är motsägelsefullt att sitta still och bli tillsagd att rörelse förbättrar hälsan. Inne- hållet på lektionerna i ämnet var till stor del bekant, dock svarade några att de fått pro- va på en del aktiviteter som de inte kommit i kontakt med tidigare och att undervisning som handlat om t ex ergonomiska lyft var nytt för dem.
Karlefors (2012) föreslår att en förklaring till dessa elevsvar kan vara bristen på inte- grerat lärande inom skolämnet idrott och hälsa. Andra elever menar att de, trots att de har svårt att precisera vad, har lärt sig en del på lektionerna. De intervjuade uppger att de använder sina kunskaper som de fått via föreningsidrotten och kan därigenom njuta av aktiviteten på lektionerna. Beskrivningar om hur sjuttonåringarna upplevt sina le- vande kroppar och en känsla av att de kan och behärskar rörelserna förekommer, även om de intervjuade saknar ord för att på ett precist sätt kunna uttrycka denna känsla, ett egenvärde i fysisk aktivitet. Hälsodelen av skolämnet är ofta utformat som ett ”riktigt” ämne och elevernas förväntningar på fysisk aktivitet när de kommer till lektionerna ser Karlefors (2012) som ett hinder för en framgångsrik hälsoundervisning. Utifrån Karl- efors studie frågar jag mig om eleverna har svar på hur hälsoundervisningen skulle kunna genomföras för att tilltala dem?
Quennerstedt (2006) menar att om undervisningen domineras av fysiska, psykiska och sociala aspekter kan lärandet ses som en hälsoresurs. Att lära sig hälsa handlar enligt honom om att begripa och kunna hantera hälsa. När eleverna vet varför och hur de ska delta i fysiska och sociala sammanhang och ser detta som meningsfullt, uppstår en känsla av sammanhang kring att främja sin hälsa. Vidare betonar Quennerstedt att allt som handlar om hälsa, inte ska behandlas inom skolämnet idrott och hälsa. Istället ska rörelseaktiviteter och friluftsverksamhet, liksom det lärande som sker i ämnet bidra till att eleverna utvecklar en ”hälsa i rörelse”. Med anknytning till detta undrar jag om eleverna också ser skolämnets hälsoinnehåll som strikt rörelseinriktat, eller om de ef- terfrågar ett vidare innehåll?
Skolämnet idrott och hälsa används för att få elever att leva ett fysiskt aktivt liv som vuxna eftersom det finns forskning som visar att fysisk aktivitet skyddar mot en rad livsstilssjukdomar (Johns & Tinning, 2006). Dock föreslår Johns och Tinning att un- dervisningen bör ändra fokus från den biomedicinska eller patogena modellen, där sjukdomar är centralt, till att öka fokus på vad deltagandet i fysisk aktivitet betyder för den enskilda eleven. För att nå ut till alla elever menar dessa forskare vidare att mänsk- ligt beteende är komplext och att skolan bör visa på fler aspekter än fysiska som påver- kar vår hälsa.
Burrows och Wrights (2004) studie kretsar kring hur elever i årskurs 4 och 8 konstrue- rar hälsa. De fann att eleverna hade goda kunskaper kring praktiska aspekter som på- verkar vår hälsa. Eleverna tog upp att det är viktigt att äta hälsosamt, att utöva fysisk aktivitet samt att undvika droger, alkohol och tobak. De beskrev hälsa som något sta-
tiskt och säkert. Eleverna i årskurs 8 nämnde även att aspekter som god självkänsla och goda relationer till andra människor är viktiga för hälsan. Burrows och Wright (2004) konstaterade att eleverna har kunskaper som kan leda till ett hälsosamt beteen- de, det vill säga receptet på en hälsosam livsstil. Däremot nämnde eleverna sällan so- cial bakgrund, kulturella, ekonomiska och politiska kontexter när det svarade på vad hälsa är och påverkas av.
I de båda studierna SIH (Skola-Idrott-Hälsa) och KIS (Kön-Idrott-Skola) hade elever- na som deltog ofta svårt att besvara frågan om vad de ska lära sig inom skolämnet id- rott och hälsa (Larsson & Redelius, 2004; 2008). Bland de enstaka elever som hade ett spontant svar på frågan var svar som att röra sig, delta aktivt eller att träna sin kropp vanligare än att de skulle lära sig något specifikt om till exempel hälsa. Inte bara ele- verna utan även lärarna tvekade vid frågan om vad som ska läras ut inom skolämnet. Ofta svarade lärarna att eleverna skulle lära sig om hälsa, men vilken typ av hälsa var svårt att precisera. Däremot framgår det att lärarna tycker det är viktigt att eleverna har roligt när de är fysiskt aktiva på lektionerna. Lärarna anser även att ämnet inte är sy- nonymt med föreningsidrott men att denna skillnad inte alltid går fram till eleverna. I nyss nämnda studie framgår det att lärarna har svårt att ange vilken typ av hälsa som ska läras ut inom skolämnet. Om eleverna själva får välja, vad skulle undervisningen kring hälsa handla om då, undrar jag.
Ovanstående studier utgör grunden eller de stöttepelare som jag skapat min studie ut- ifrån i ett försök att komplettera bilden kring undervisning om hälsa inom skolämnet idrott och hälsa. Jag menar att kunskapen kring hur elever ser på hälsa bör fördjupas och sättas i en svensk kontext. Om vuxnas förståelse ökar för hur elever tänker kring hälsa tror jag att vi kommer att kunna utforma en undervisning kring hälsa som berör och känns meningsfull för eleverna.
Faktaruta om studien
Studien är kvalitativ eftersom jag önskade få fördjupad information från de del- tagande eleverna. Intentionen var att tolka och försöka förstå elevernas syn på hälsa (Alvesson & Sköldberg, 2008; Öhlander, 2011, Fejes & Thornberg, 2009). För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har följande metoder, uppdelade i fyra datainsamlingar genomförts:
- fokusgruppsintervju, 16 elever deltog fördelade på fyra klasser - inledande enkät, 53 elever deltog fördelade på fyra klasser
- skriftlig dialog mellan mig och enskilda elever via internet, 24 elever deltog fördelade på fyra klasser
Eleverna som deltog i studien gick alla i årskurs nio och jag träffade dem på fyra olika skolor i södra Sverige. Deras lärare i skolämnet idrott och hälsa hade svarat på min förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt kring hälsa.
Jag har utgått från Zygmunt Baumans (2008) teorier om konsumtionskulturen i mina försök att förstå eleverna och deras livsvärld. Inom konsumtionskulturen är ständig utveckling och att inte vara nöjd centrala strävansmål. Nya föremål och upplevelser utlovar omedelbar lycka och tillfredsställelse. Jag har även ut- gått från Thomas Ziehes (1986, 1989) tankar kring kulturell friställning och au- tenticitet. Ziehe skriver att traditionella normer har lösts upp och bidragit till en ökad mångfald i vårt samhälle, en ökad kulturell friställning. Medierna sprider information och gör oss medvetna om olika livsstilar och produkter, till följd av detta börjar vi drömma och fantisera om hur vi skulle kunna ha det. Konsumtion handlar mindre om att äga och mer om att investera i sig själv på olika sätt. Au- tenticitet handlar om att omsätta frihet i mening och att hitta det som är me- ningsfullt för en själv. Vidare skriver Ziehe (1986, 1999) att vi människor både har behov av att känna oss delaktiga i en gemenskap, samtidigt som vi vill ha något eget som gör oss unika. Vi behöver mötesplatser i samhället där vi kan mötas och integreras och där likheterna förstärks mellan oss. På samma gång är det viktigt med rörelseutrymme och frihet, att få uppleva att vi kan välja mellan olika platser och aktiviteter för att känna oss annorlunda på ett positivt sätt. Denna kombination av gemenskap och originalitet benämner Ziehe som den goda annorlundaheten. Jag menar att Ziehes och Baumans begrepp sätter ord på elevernas tankar kring hälsa. Dessa begrepp ger även en bakgrund till vad i samhället som bidrar till detta, vilket har ökat min förståelse för elevernas svar.