En annan variant av träningsdagboksuppgift kan kallas ”den lärarstyrda träningsdag- boken”, eftersom läraren är tydlig med vem det är som bestämt det övergripande målet med uppgiften för alla elever.
Och då är det kondition vi fokuserar på, så de får inte välja vilken kroppslig fär- dighet de vill utveckla, utan det är jag som har sagt att de ska förbättra sin kondi- tion, helt enkelt. (K4)
Klassen inleder hela perioden med att springa en runda med tidtagning. Sedan skriver de upp hur många gånger de var tvungna att stanna på vägen och vilken tid det tog. Utifrån dessa värden får de sätta upp mål och planera en femveckorsperiod med kondi-
tionsträning. Dessförinnan har läraren haft en teorilektion och klargjort vad hon vill att eleverna ska fokusera på.
Att de ska träna tre gånger per vecka, att de ska ha en puls på mer än 150 – 160 slag/minut och att de ska hålla på i minst 20 minuter, för att det ska räknas som konditionsträning. Så det är genom de här tre teoretiska aspekterna de ska analy- sera sin träning och den idrott vi kör. (K4)
Under de vanliga lektionerna tar de paus då och då, för att eleverna ska kunna mäta sin puls. Vissa av dem har till och med pulsklocka på sig under aktiviteterna.
Sen får de fundera på vilken intensitet de har jobbat med och hur länge de hållit på, för ibland tar det ju lång tid innan vi kommer igång. (K4)
Dessa moment ger läraren möjlighet att både svara på frågor som uppstår i undervis- ningssituationen och ge återkoppling till eleverna. Som utvärdering av perioden får eleverna springa samma runda igen.
Ofta upplever de ju att de inte behöver stanna lika många gånger och att de har förbättrat tiden. (K4)
Läraren styr samtliga elever med fast hand, genom att ange riktlinjerna för tränings- dagboken på samma sätt för hela klassen. Målet är att de ska förbättra konditionen och dessutom lära sig att analysera sin kondition genom begrepp som intensitet (vilken puls?), duration (hur länge?) och frekvens (hur ofta?). BFL blir ett styrmedel i riktning mot kontroll, genom den övervakning av elevernas fysiska prestationsförmåga och de handlingsbegränsningar som instruktionerna i samband med träningsdagboksuppgiften innebär. Konditionsträning motiveras uteslutande utifrån ett fysiologiskt perspektiv och läraren har tolkningsföreträde beträffande vägen mot måluppfyllelse. Kondition antas bäst kunna kontrolleras och förstås genom tester och pulslaborationer. Då alla elever förväntas nå målen på samma sätt blir BFL ett kontrollinstrument inom ramen för den lärarstyrda träningsdagboken.
Hälsodagboken
En tredje variant av träningsdagbok benämns ”hälsodagboken”. Inledningsvis var ele- vernas frihet med avseende på handlingsmöjligheter närmast total, eftersom de fick välja att fokusera på vad som helst som hade med hälsa att göra inom ramen för upp- giften. Här följer ett utdrag ur samtalet om hälsodagboken, som visar på hur styrmedlet BFL kan växla riktning i spänningsfältet mellan frihet och kontroll. En flicka hade nämligen valt ett mål som inte riktigt kunde accepteras av klasskamraterna och läraren i samband med kamratbedömning i en feedbackgrupp. Flickan hade satt upp målet att gå ned i vikt, trots att hon redan var väldigt smal. Detta uppfattades som olämpligt ur hälsosynpunkt och närmast provocerande av de övriga deltagarna i gruppen.
Jo, hon kunde nog själv se att ’jag är ju bland de smalaste och ändå vill jag gå ner’. Men, hon sa; om jag jämför med mig själv, så är det så att jag har gått upp. Och jämför jag med min mamma, så som vi ser ut i min släkt, kvinnorna, så har jag blivit stor. Men, hon kunde nog samtidigt se att i förhållande till många andra så var hon inte stor. Och vi tog faktiskt upp då, för då berättade en annan tjej om sig… Så vi räknade lite BMI och sa att man visserligen inte kan gå efter det, men det finns ju lite riktlinjer och sådär. Lite lagom och lite för mycket och lite för lite och sen måste man veta att allt är relativt och beroende på muskelmassa och sånt här. Så, jag sa att man inte får hålla på att tro att vågen och BMI; att det finns färdiga… (K1)
Det är det som är så farligt i dagens samhälle! (K3)
Ja, men samtidigt kunde hon ju se att med såna mått, så var hon jätte-jätte smal. Men inte i hennes ögon, för hon var van att se kvinnorna i hennes släkt, som var ännu smalare. (K1)
Ingen anorexiavarning, eller? (K2)
Nja, jag vet inte… Det var lite sån känsla. Skulle hon gå ner de kilona hon prata- de om, då är det det. Men, jag hoppas hon inte lyckas! Vi försökte få henne att se att hon skulle ha andra mål, för samtidigt pratade hon om att hon är mycket trött och så. Och då kopplade hon det till att hon vägde mycket. Och då försökte man få henne till att; jamen, hur äter du? Så att hon kom nog fram till efter ett tag att hennes hälsomål var nog inte att gå ned i vikt, utan det var ju att få mer ork ge- nom att få mer frisk luft, äta bättre och så. (K1)
Flickan, som under påverkan av läraren och klasskamraterna ändrade sitt mål med häl- sodagboken från att gå ned i vikt till att istället äta nyttigare och få mer frisk luft, ge- nomgick en normaliseringsprocess, då hon styrdes mot bättre tankar enligt feedback- gruppens sätt att se på saken. Friheten i uppgiften var villkorad; den gällde bara så länge elevens målsättning överensstämde med den dominerande normen. En paradox uppenbaras då individen erbjuds att välja och ta eget ansvar, samtidigt som hon för- väntas redovisa en hälsosyn som är allmänt accepterad. I detta fall var det säkert bra ur hälsosynpunkt. Men likväl byter styrmedlet BFL riktning från frihet till kontroll i sam- band med kamratbedömningen, då läraren och några klasskamrater påverkar flickan att tänka och handla i enlighet med de normer som härskar i gruppen. Flickan måste defi- niera om sitt mål och agera på ett sätt som framstår som korrekt och förnuftigt; ”att få mer frisk luft och att äta bättre”. Exemplet kan sammanfattas med att ”man ska själv vilja det rätta” (jämför Öhman, 2007:114). I exemplet om hälsodagboken blir BFL ett dialektiskt styrmedel i spänningsfältet mellan frihet och kontroll.