Vid en litteraturgenomgång i såväl svensk som internationell forskning kan jag konsta- tera att det skrivits väldigt lite kring dokumentation, inte bara i idrott och hälsa utan även i övriga skolämnen, i bemärkelsen underlag för bedömning. Inom svensk peda- gogisk forskning har fokus legat på pedagogisk dokumentation i förskolan och grund- skolans lägre stadier samt på övergripande dokumentation kring elever, såsom indivi- duella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, med mera. Väldigt få studier har belyst lära- res dagliga arbete kring att samla underlag för bedömning och betygssättning. Det finns en hel del forskning kring vad det är lärare bedömer och vad som vägs in i be- dömning och betygssättning. Ny forskning pekar till exempel på att lärare i idrott och hälsa ofta går på magkänsla vid betygssättning (se t.ex. Svennberg, Meck-bach, & Redelius, 2014). Tidigare forskning kring bedömning i ämnet idrott och hälsa visar också att lärares observationer av elever utgör en stor del av informationsinsamlingen kring en elev (Annerstedt, 2002). Däremot har jag inte hittat några studier som tittat närmre på kopplingen mellan observation och hur denna information sätts på papper och sparas till bedömning och betygssättning.
I de internationella artiklar jag tagit del av har det dessutom varit svårt att identifiera mitt problemområde. De engelska begrepp som visat sig ligga nära till hands för min studie har varit; assessment tools, assessment strategies, assessment techniques och
assessment instruments. Med dessa söktermer i kombination med physical education (idrott och hälsa) har jag funnit 360 artiklar av vilka 41 har varit intressanta för min studie. Av dessa 41 internationella forskningsartiklar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa hade endast sex artiklar något av sökorden som angivna nyckelord, vilket vittnar om att problemområdet kring dokumentation är relativt outforskat. Vad som också framkom i litteraturöversikten var att en majoritet av artiklarna kom från USA där man har ett tydligare fokus på just mätmetoder för att få till stånd en mer likvärdig bedömning inom idrottsämnet. I just USA har också ett stort arbete lagts ner på att få till stånd nationellt standardiserade tester och bedömningssituationer i idrottsämnet (NASPE, 2010), vilket avspeglas i de artiklar jag tagit del av. Problemet jag ställts in- för är att de nationella styrdokumenten i det amerikanska idrottsämnet och det svenska ämnet idrott och hälsa skiljer sig ganska avsevärt åt på flera punkter, varför den ame- rikanska forskningen inte varit helt överförbar till svenska förhållanden. Jag har dock valt ut några artiklar som kan vara av intresse även för oss svenska lärare, men jag återkommer till dessa i slutet av kapitlet.
Om jag istället går tillbaka till övriga, icke amerikanska studier, så kommer de från länder vars kursplan i idrott och hälsa mer liknar vår egen, till exempel England, Au- stralien och Nya Zeeland. Flera studier kring bedömning och betygssättning i ämnet lyfter fram pedagogiken som en huvudfråga i förhållande till bedömningspraktiken. Oavsett vilka bedömnings- och dokumentationsmetoder vi använder och hur effektiva de än är, måste bedömningspraktiken utgå från en helhetssyn på vilken kunskap och vilket lärande vi vill åstadkomma i ämnet idrott och hälsa. Finns inte denna helhetssyn i undervisning och bedömning är risken stor att vi ändå mäter och bedömer fel saker, oavsett hur effektiva våra instrument är. Två av världens mest framstående forskare inom idrottsämnet, Peter Hay och Dawn Penney (2009; 2013) pekar i flera texter på just detta behov, en bedömningspraktik som är autentisk och valid samt inriktad mot lärande. De poängterar dock att en kvalitativ bedömningspraktik bara kan förstås och realiseras i förhållande till kvalitativa styrdokument och en kvalitativ pedagogik. Hay och Penney pekar på fyra förutsättningar för en effektiv bedömningspraktik: ett primärt fokus på bedömning för lärande, autentisk bedömning som i största möjliga mån är integrerad, säkerställande av validitet samt ett socialt rättvist förhållningssätt till bedömning. Ett sätt att arbeta mot bedömning för lärande är, enligt Hay och Pen- ney, att bedömningspraktiken blir synlig för eleverna. Synliggörandet kan ske dels ge- nom att eleverna känner till kriterierna i förhand, dels att gjorda bedömningar görs till- gängliga för eleverna att ta del av, vilket kan vara videoklipp, muntlig eller skriftlig feedback. Detta innebär att eleverna får en referenspunkt i sina egna reflektioner kring lärandet. (Hay & Penney, 2009; 2013)
Hay och Penneys forskning har varit ledande för mig i analysen av de resultat min stu- die har lett fram till. När jag i såväl litteraturgenomgång som i genomgång av inspela- de intervjuer, har letat efter ”dokumentationens nycklar”, så menar de istället att vi
borde vända blicken mot själva undervisningen i sig, snarare än att stirra oss blinda på enskilda dokumentations- och bedömningsverktyg. Vad detta inneburit för studiens resultat och de slutsatser jag presenterar återkommer jag till i nästa avsnitt.
Faktaruta om studien
Vad betyder OK+? En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa
Studiens syfte var att undersöka hur de deltagande lärarna arbetar med doku- mentation i ämnet idrott och hälsa, hur detta arbete upplevs utifrån olika förut- sättningar i skolan samt om det fanns skillnader i lärares erfarenheter av doku- mentationsarbetet och vad dessa skillnader i så fall utgjordes av. Följande fråge- ställningar har varit centrala:
- Hur samlar lärare underlag för bedömning? Vad är det som dokumenteras, hur går det till och när sker dokumentationen?
- Vad anser lärarna om dokumentation i ämnet idrott och hälsa och vilka erfa- renheter har de av dokumentationsarbetet?
Mot bakgrund av resultaten har jag också fört en diskussion kring lärares doku- mentationsarbete i relation till deras undervisning.
Datainsamlingen till studien har bestått av såväl enkäter som intervjuer. Först besvarade 144 idrottslärare en enkät kring deras dokumentationsarbete. Utifrån svaren i enkäten valdes sedan tio lärare ut för fördjupande intervjuer. Urvalet gjordes med syfte att få en spridning av lärare över landet, en jämn fördelning mellan kön, ålder, antal år i tjänst samt skolform. Svaren i enkäten har dessutom legat till grund för de frågor som sedan ställts i intervjuerna.
För att tolka och förstå resultaten från studien har jag valt olika begrepp och verktyg inom läroplansteorin. Främst har jag granskat hur lärare beskriver att de transformerar läroplanen och realiserar den i sin undervisning (Linde, 1993; 2006). Jag har även studerat vilka ramfaktorer som lärare uppfattar som be- gränsande i dokumentationsarbetet (Lundgren, 1972; 1999). Slutligen har jag undersökt om lärarna verkar ha en synlig eller osynlig pedagogik i fråga om be- dömning och betygssättning (Bernstein & Lundgren, 1983; Bernstein, 2003).