Vårt syfte med kapitlet har varit att beskriva hur cirkeldeltagarna uppfattade deltagandet i en forskningscirkel och hur deltagandet bidrog till lärande och kunskapsutveckling, således förskollärarnas yrkeskompetens. Vi lät cirkeldeltagarna fylla i två enkäter varav den ena i början av cirkelverksamheten och den andra i slutet. I den första enkäten ville vi främst under- söka cirkeldeltagarnas förkunskaper om mångfald och förväntningar på cirkelarbetet. Med den andra enkäten ville vi undersöka hur förväntningarna hade uppfyllts och i vilken mån cirkeldeltagarna kände att deras kunskaper hade breddats eller fördjupats.
Enkäternas data bygger på öppna, skriftliga svar. Det är möjligt att förskollärarnas åsikter och uppfattningar i synnerhet i slutet av cirkelverksamheten kan vara påverkade av den process de genomgått. Nyförvärvade kunskaper genom läsning och diskussioner kan exempel- vis återspeglas i deras uppfattningar i svaren. Allmänt kan dock sägas att förskollärarna var ambitiösa, motiverade och engagerade vilket medför att vi tolkar att de åsikter och uppfattningar som de har erbjudit oss är ärliga och sanningsenliga. Därutöver byggde deltagandet på frivillighet med möjlighet att avbryta medverkan när som helst under cirkel- verksamheten.
I forskningscirklarna har vi utgått från de frågor och intressen som deltagarna tog med sig till forskningscirkeln. I hög grad har cirkeldeltagarna själva fått formulera mål för cirkel- verksamheten, men i sista hand har det dock varit cirkelledaren som har haft ansvaret för forskningscirklarnas upplägg och innehåll. Med Larssons ord (1996) har lärandet varit autentiskt då frågeställningarna i forskningscirklarna tagit avstamp i realistiska situationer som dessutom ofta har upplevts som problematiska. Kunskapen byggdes upp successivt över tid i diskussioner och genom läsning. Tanken med forskningscirkeln var främst att problemat- isera och utmana föreställningar för att tränga djupare in i de frågor som behandlades. En klar lärdom som kunde dras är att det ofta fanns flera lösningar på situationer vilket i stor grad
berodde på att situationerna kunde tolkas på olika sätt och ur olika perspektiv. En situation kunde alltså få en annan förklaring om den sågs ur ett annat perspektiv än ur ett svenskt, etnocentriskt förskoleperspektiv. Våra få exempel på kritiska händelser visar dock att även om man har teoretisk kunskap är det inte lätt att integrera den i den vardagliga praktiken. Det tar tid att omsätta teoretisk kunskap i praktiken, i synnerhet i en verksamhet som förskolan där situationerna samtidigt och snabbt avlöser varandra och där man möter både vuxna och barn med många olika sociala, språkliga och kulturella tillhörigheter. Detta gör att det alltid uppstår oväntade och krävande situationer. För att professionell utveckling överhuvudtaget kan bli hållbar över tid behöver den vara kontinuerlig och knyta an till egna frågor i egen praxis (Rönnerman & Forsman, 2011).
En slutsats som kan dras av resultaten om lärprocessen från de tre forskningscirklarna är att förskollärarna har skaffat sig nya teoretiska kunskaper om genus och interkulturellt lärande mångfald vilket Larsson (1996) anser vara en förutsättning för utveckling på sikt. Nya kunskaper jämte reflektioner med fokus på mångfald vid cirkelträffarna har uppenbarligen lett till mer problematiserande förhållningsätt till mångfalden. Inte bara genom teoretisk kunskap utan också genom kritiska händelser har förskollärarnas normer, värderingar och rutiner blivit synliggjorda. Först vid konfrontation brukar egna värderingar bli synliga (Dewey, 1999). De kritiska händelser som förskollärarna beskrev som mindre framgångsrika kan betraktas som goda exempel på konfrontation. I diskussionerna under själva cirkelträffarna har använd- ningen av de teoretiska verktygen möjliggjort kritiska analyser som lett till upptäckter av hur olika händelser konstruerats både socialt och kulturellt. Kulturbundna föreställningar som togs för givna i början av cirkelverksamheten har på detta sätt utmanats och medvetandegjorts. Detta innebär bland annat att synen på föräldrar, i synnerhet på föräldrar med utländsk bak- grund, har förändrats på så sätt att föräldrarna har blivit mer inkluderade i och betydelsefulla för förskolans verksamhet. Deras bakgrund och deras erfarenheter liksom deras samverkan med förskolan betraktas numera som mer värdefulla.
Att bejaka mångfald i förskolan innebär ofta att förändra. Det är förändringar från det som anses enkelt, normalt och rutinmässigt till någonting annat som troligen inte är så bestämt och entydigt. Det är ändringar på individuell nivå i sätt att tänka och förhålla sig gentemot mång- fald samt i sättet att arbeta med mångfald. Under processen blev många förskollärare också medvetna om att mångfaldsarbetet i förskolan är en del av ett mer strukturellt, samhälleligt problem. Även om det kan hävdas att en förskollärares arbete är självständigt är det statliga och kommunalapolitiska beslut som i hög grad påverkar dess innehåll.
Referenser
Ambjörnsson, Fanny. (2005). Den rosa overallen: Om genusfostran, modeller av jämställdhet och identitetspolitiska markörer. Kulturella Perspektiv, 3, 69-77.
Björk-Willén, Polly. (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig
förskola. Linköping Studies in Arts and Science, 376. Linköping: Linköpings universitet. Butler, Judith. (1990). Gender trouble. New York: Routledge.
Dewey, John. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Carr, Wilfred., & Kemmis, Stephen. (1986). Becoming Critical: Education, Knowledge and
Action Reserach. London: Falmer Press.
Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Högskolan för Lärande och Kommunikation.
Ellström, Per-Erik. (1996). Rutin och reflektion. I: Per-Erik Ellström m.fl. (Red.), Livslångt
lärande (s. 142-179). Lund: Studentlitteratur.
Flanagan, John C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin, 51, 327- 358.
Gustavsson, Bernt & Osman, Ali. (1996). Kulturers lärande av varandra. I Per-Erik Ellström m.fl. (Red.), Livslångt lärande (s. 121-141). Lund: Studentlitteratur.
Hansson, P. (1995). Critical incident-metoden i Sverige: några anteckningar. I Christer Stensmo & Leif Isberg (Red.), Omsorg och engagemang. Uppsala: Uppsala universitet. Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet
Johansson, Eva. (2008). ”Gustav får visst sitta i tjejsoffan!” Etik och genus i förskolebarns
världar. Stockholm: Liber.
Johansson, Inge., & Sandberg, Anette. (2010). Learning and Participation – Two Interrelated Key-concepts in the Preschool. European Early Childhood Education Research Journal. 18(2), 229-242.
Lahelma, Elina & Öhrn, Elisabet. (2011). Skola och kön. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik – vetenskap för lärare (s. 115-131). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, Staffan. (1996). Vardagslärande och vuxenstudier. I Per-Erik Ellström m.fl. (Red.),
Livslångt lärande (s. 9-28). Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(1), 35-51.
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse. (2006). Interkulturella perspektiv – från modern till postmodern pedagogik. I Hans Lorentz & Bosse Bergstedt (Red.), Interkulturella
perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s. 13-39). Lund: Studentlitteratur. Lunneblad, Johannes. (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en
förskola i ett multietniskt område. Gothenburg studies in educational sciences 247. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva. (2008). Skola i normer. Stockholm: Liber.
Nordberg, Marie. (2005). Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och
maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Obondo, Margaret. (2005). Broar mellan kulturer – somaliska barns språksocialisation i hem
och förskola i Sverige. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.
(2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Rönnerman, Karin & Forsman, Liselott. (2011). Professionell och didaktisk utveckling genom aktionsforskning. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (Red.), Allmändidaktik –
vetenskap för lärare (s. 377-393). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig