Som jag framhöll inledningsvis i samband med de tre modellerna kunskapsfördjupning, verksamhetsnära forskning och utvecklingsarbete kan vår forskningscirkel anses ha fokuserat på de första två uppgifterna. Vårt gemensamma mål var att bidraga till reflektioner över den egna verksamheten. Dessa reflektioner skulle göras i en kombination av egna berättelser över kritiska händelser och läsning och diskussion utifrån forskning. Att dela med sig av erfaren- heter och formulera reflektioner över dessa är ett viktigt steg i kunskapsprocessen. Det är dessa tillfällen som ger möjlighet till att fördjupa förståelsen. Kritiska händelser är centrala för dessa har oftast sina rötter i värdekonflikter. I fallet med niqab kunde vi identifiera motstridigheter mellan jämställdhetssträvanden och erkännandet av religiösa, etniska traditioner. I fallet med manliga vårdares yrkesutövning kunde vi finna motsättningar mellan olika intressen som indikerade en konflikt mellan omsorgsgivare och omsorgstagare. Det är genom reflexivitet och dekonstruktion som vägen till en djupare förståelse går. För-
hoppningen är att dessa reflektioner i vår cirkel kan bidraga till en modell bestående av ökad kompromissfärdighet. Många av de exempel som redovisades visar just på möjliga lösningar av motstridigheter. Dessa fall lyftes upp från erfarenheter inom hemtjänsten i Malmköping i Flens kommun.
Förhoppningen är även att våra reflektioner, beskrivna i denna artikel, kan erbjuda inspiration för en bredare publik. För att uppnå detta mål utnyttjade vi tillfället för verksam- hetsnära forskning. Det empiriska materialet utvidgades med både en enkätundersökning med
omsorgsgivare och en intervjustudie med omsorgstagare. Dessa delprojekt bidrog till möjlig- heten att nyansera analysen av de två centrala frågorna i vår forskningscirkel: rekrytering av män och invandrare (i meningen personer med icke svensk etnisk härkomst) till
omsorgsyrken. De hinder som män och invandrare möter inom omsorgsyrken är delvis likartade, delvis olikartade. Båda definieras gentemot den normgivande omsorgsgivaren: den medelålders svenska kvinnan. Men grunden till konstruktionen av dem som ”de andra” skiljs åt. Beträffande män ser vi en dualitet. Å ena sidan anses män tillföra högre prestige till yrket. Å andra sidan misstänkliggörs de. Brukare tvekar att acceptera manliga vårdare särskilt i situationer som innebär beröring och intim hygien. Beträffande invandrare ser dualiteten annorlunda ut. Å ena sidan anses invandrare ha värdefulla kunskaper som i första hand anses bidraga positivt till arbetet med äldre invandrare. I viss mån anses denna särkunskap innebära värde för arbetsgruppen i stort, i samspel med brukare med matchande invandrarbakgrund. Å andra sidan misstänkliggörs även invandrares färdigheter. Först och främst ifrågasätts deras språk och yrkeskunskaper. I motsats till män, som i viss mån värderas som ett tillskott av högre värde än den kvinnliga arbetsgruppen, där kvinnor beskrivs som konfliktbenägna och oförmögna att höja yrkets status, beskrivs invandrare som ett komplementärt tillskott utan att det värderas högre jämfört med den egna gruppen. Diskussionen av de kritiska händelserna visade en påtaglig öppenhet i verksamheten inför att pröva kompromisser där motsättningarna uppkom. Både fallet med den slöjbärande praktikanten ”A” och den manliga (invandrade) omsorgsgivaren ”B” visade att sådana kompromisser bidrar till att möjliggöra att olika kolliderande intressen inte blir antagonistiska. Genom att hitta lösningar banar man istället väg för ömsesidiga möjligheter att skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter.
Studien visar även att det finns vissa gränser bortom vilka värdekonflikter är svåra att lösa. Min uppfattning utifrån de diskussioner vi förde inom gruppen var att ett fruktbart
förhållningssätt kan vara att dessa gränser dras genom dekonstruktion där både parter visar kompromissvilja genom ömsesidig förståelse och interkulturellt förhållningssätt.
Referenser
Burlin, Ida. (2010). Flickors självbestämmande kring att bära slöja i svenska skolor, I A. Singer, M. Jänterä-Jareborg & A. Schlytter (Red.), Familj – religion – rätt (s. 97-112). Uppsala: Iustus förlag.
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana. (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Ekstrand, Per. (2005). ”Tarzan och Jane”: hur män som sjuksköterskor formar sin identitet. Uppsala: Acta Universitates Uppsalaensis.
Eriksson, Henrik. (2002). Den diplomatiska punkten: maskulinitet som kroppsligt
identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Femling, Britt & Tornstam, Lars. (1986). De äldres möjligheter till inflytande och
medbestämmande i samhället. Stockholm: Symposium, Wennergren Center. Gerle, Elisabeth. (1999). Mångkulturalism för vem? Debatten om muslimska och kristna
friskolor blottlägger värdekonflikter i det svenska samhället. Nora: Nya Doxa. Högdin, Sara. (2007). Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i
Grundskolan. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Lahdenperä, Pirjo. (2010). ”Mångfald som interkulturell utmaning”, I P. Lahdenperä (Red.),
Möten i mångfaldens skola, Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar
(s. 15-40). Lund: Studentlitteratur.
Lill, Linda. (2007). Att göra etnicitet inom äldreomsorgen. Malmö: Arbetslivsinstitutet Syd & Malmö högskola.
kunskapsfördjupning och utvecklingsarbete. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten.
Lykke, Nina. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: problem och möjligheter,
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1, 47-56.
Nyqvist Cech, Berith. (2010). Empowerment för äldre, I S. Johansson (Red.), Omsorg och
mångfald (s. 89-98). Malmö: Gleerups.
Rosenberg, Tiina. (2005). Könet brinner! Stockholm: Natur & Kultur. Sahlgrenska universitetssjukhuset. (2010). Direktiv. Arbetskläder. Hämtad:
http://www.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_medot/labmed/baktlab/infektionshygien/ arbetsklader.pdf
SCB. (2009). Beskrivning av Sveriges befolkning 2008, Stockholm: SCB.
Sen, Amartya K. (1984). Resources, Values and Development, Oxford: Basil Blackwell Publ.Ltd.
SOU. (1995). SOU 1995:109, Likvärdig utbildning på lika villkor, Stockholm: Allmänna förlaget.
Stjerna, Johanna. (2009). ”Slöjan och arbetet: Alia och Essme har bilden klar för sig: Det finns plats även för oss”. Medlemstidningen Kommunal Stockholms län, 7, s. 8-9.
Szebehely, Marta & Gunnarsson, Evy. (2009). Genus i omsorgens vardag, Stockholm: Gothia förlag.
Svenska Dagbladet. Hämtad: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ville-inte-skaka-hand-far-ratt- i-domstol_4227973.svd
Sörensdotter, Rita. (2009). ”Femininitet, maskulinitet och omsorgsarbete” I M. Szebehely & E. Gunnarsson (Red.), Genus i omsorgens vardag (s. 151-167). Stockholm: Gothia förlag.
Torres, Sandra. (2010). Invandrarskap och tvärkulturella äldreomsorgsmöten. I S. Johansson (Red.), Omsorg och mångfald (s. 67-88). Malmö: Gleerups.
Trydegård, Gunn-Britt. (2009). Röster om omsorg – vad personal och politiker vill förändra i äldreomsorgen. I M. Szebehely & E. Gunnarsson (Red.), Genus i omsorgens vardag (s. 186-205). Stockholm: Gothia förlag.