Mötet den 24 maj 2010 ägde rum på AU-centrum i Flen med ett fint dukat fikabord. Efter ett inledande samtal om språkets och den kommunala informationens betydelse för
kommunikation, pratade vi om de frågor, problem och fall som deltagarna formulerat. Deltagare från Flens bibliotek kom med en fråga som handlade om hur det skulle vara möjligt att väcka intresse hos ungdomar med utländsk bakgrund så att biblioteket kunde bli en mötesplats. Eftersom biblioteket skulle vara en mötesplats, enligt beslutet av kommunen, var frågan intressant avseende vad skulle behövas för att Flens bibliotek skulle bli en mötesplats i praktiken. Därför hade denna fråga en central betydelse för biblioteket. Deltagare från Stadshuset tog med sig en fråga om informationsflödet med fokus på hur detta fungerar. Frågan var kopplad till information på olika språk: Hur fungerar det? Räcker det att hänvisa till något informationsblad eller en länk på nätet? Finns det andra sätt att göra informationen mer användbar i möten med människor som vänder sig till kommunen för olika ärenden? Deltagare från AU-centrum och sim- och sporthallen hade en fråga om idrottens betydelse för att bryta segregation. Idrott ansågs, enligt deltagare från AU-centrum och sim- och
sporthallen, vara en mötesplats inte enbart för barn och ungdomar utan även föräldrar som följer med sina barn.
Reflekterande samtal fördes kring respektive fråga. Frågorna utgjorde en bra grund att gå vidare på. Efter samtalen gjordes en gruppindelning: En grupp bestående av två deltagare från biblioteket, en grupp bestående av två deltagare från stadshuset och en deltagare från sim- och sporthallen. Det var inte klart på vilket sätt deltagaren från AU-centrum kunde vara med och därför bestämdes att deltagaren från sim- och sporthallen skulle fortsätta själva. Deltagaren från AU-centrum kunde komma med sina egna frågor i efterhand. Varje grupp/deltagare skulle formulera två frågor som anses vara intressanta att arbeta med under resten av
cirkelarbetet och skulle skicka dessa frågor till cirkelmedlemmar inom en vecka. Dessa frågor blev följande:
• Hur får vi invandrargrupper (unga som gamla) till biblioteket?
• Hur bemöter vi dem på bästa sätt (när de väl kommer) gällande information, litteratur och så vidare?
• Hur väl tar Flens kommun emot de invandrare som kommer till våra olika instanser? • Hur ger vi information (språkförbistringar, svårigheter och missuppfattningar)? • Hur upplever invandrarfamiljen mottagandet, bemötandet och informationen som ges
av Migrationsverket respektive i kommunen?
• Hur får man barnfamiljer med invandrargrupper att bada och att få barnen i simskolor eftersom det är en bra mötesplats för bra kontakter?
• Hur kan vi informera familjer med invandrarbakgrund (när de kommer) om hur man gör i ett badhus? (information på olika språk, varför man duschar före badet et cetera.) Dessa frågor skulle vi fundera över fram till cirkelmötet den 20 september och vid mötet skulle vi komma att prata om en studie som fokuserar på dessa frågor. Ambitionen för mötet var att bestämma en färdriktning utifrån de formulerade frågorna. Sim- och sporthallen i Flen blev vår mötesplats för denna cirkelträff. Hembakade goda bullar var på fikabordet denna gång. Vid ingången såg vi många unga tjejer och pojkar som var där för att utöva olika aktiviteter.
På mötet pratade vi mest om de formulerade frågorna ovan, hur vi skulle gå vidare et cetera. Eftersom var och en per grupp/deltagare hade utfört ett visst förarbete och hade en del funderingar blev det tydligt att deltagarna ville genomföra en liten studie och utifrån denna göra en presentation vid avslutningen i december. Efter samtalen bestämdes att respektive grupp/deltagare skulle skriva en text på en till tre sidor om de frågor som
grupperna/deltagarna har valt ut. En viss datainsamling skulle göras genom intervjuer, inform- ella samtal och avgränsade enkäter beroende på tid och resurser.
På mötet fördes även ett samtal om Herins (2008) bok I Djursholm och Tensta kindpussar
vi varandra. Eftersom samtliga deltagare i god tid haft tillgång till en egen bok, från JämBredd, framfördes mer konkreta synpunkter kring den här boken. Boken handlar om
själva författaren, Pontus Herin som är uppvuxen i Djursholm i Stockholm och som
tillsammans med sin familj flyttar från Djursholm till Tensta i Stockholm. Herin berättar sina upplevelser och erfarenheter på ett intressant sätt. Vidare är boken fylld av kontraster, jäm- förelser, föreställningar och fördomar som sätts på prov på olika sätt och nivåer. Liksom Bakhtiaris (2006) bok Kalla det vad fan du vill passade Herins bok också bra för vår cirkel om bemötande.
På mötet gav jag informationen om att JämBredd skulle ha ett möte med ledningsgruppen i Flen den 29 oktober där det förväntades att forskningscirklarna skulle göra korta presen- tationer om arbetet som pågått. Om viljan fanns kunde alla deltaga, men det var inte ett krav. De som tänkte deltaga kunde prata om vårt forskningscirkelarbete utifrån sitt deltagar- perspektiv. Som en del av denna presentation kunde de även tala om det arbete som de genomfört och planerat att genomföra kring sina egna frågor. Jag skulle också närvara på mötet, men det var ytterst viktigt att deltagarna själva pratade om det som hänt i och genom forskningscirkeln. Jag återkom till ledningsgruppsmötet vid olika tillfällen efter cirkelmötet den 20 september. I slutet av mötet hade vi rundvandring i sim- och sporthallen och fick information om de dagliga aktiviteterna.
Vår cirkel hade sin näst sista träff i Stadshuset i Flen den 25 oktober. Då presenterades fält- arbeten genomförda inom ramen för de egna frågorna. Vid detta möte märktes mycket tydligt att deltagarna hade utvecklat ett brinnande intresse för de praktiska frågor som de utvecklat under resans gång. Det bäddade för att de ville skriva en text tillsammans. Det väckte också tanken om att utveckla en sådan text till en förstudie. Deltagarna var mycket intresserade av att skriva fram en text som kunde användas vid avslutningen på Aronsborg. För att underlätta sammanställningen av de olika underlagen till en sammanhängande text lovade jag att komma med ett förslag till denna förstudies upplägg.
Nu fanns det ingen tvekan om att färdriktningen för resan var Aronsborg och skrivandet av en egen text i form av en förstudie. Den utbildningsdag som anordnades i Flen för samtliga kommunala chefer den 29 oktober blev ett tillfälle att visa upp denna färdriktning. Här talade deltagarna från olika forskningscirklar inför sina chefer om vad de åstadkommit, om sina upplevelser, undringar och så vidare. Tillgängligheten av ”burkini”21, ett badplagg för kvinnor
21 Burkini (även burqini), som anses vara en mix av burka (även burqa) och bikini, har designats av Aheda
Zanetti, en kvinna med libanesisk bakgrund som bott i Australien sen hon var 2 år gammal. Zanetti har fått patent på detta plagg som anses vara en möjlighet för kvinnor och tjejer som inte vill ha bikini och andra typer av badkläder som anses gå emot de traditionella muslimska reglerna. Zanettis företag har utvecklat kläder även för andra sportaktiviteter under namnet ”Hijood sportswear”. För mer om burkini och andra liknande kläder se
http://www.ahiida.com. Burkini säljs även på den svenska marknaden. För försäljningen på nätet se exempelvis
och unga tjejer som inte vill ha bikini eller andra ”avslöjande” badkläder, i sim- och sporthallen hade nämnts på våra tidigare cirkelmöten men när detta nämndes vid presenta- tionen för cheferna väckte detta intresse även hos en del av dem. Tanken med burkini är att möjliggöra för kvinnor och tjejer med muslimsk bakgrund att komma till sim- och sporthallen. I grupparbeten under förmiddagen diskuterade en del deltagare uppgifterna i forskningscirkeln med sina chefer och dessa upplevdes som positiva. Jag såg glädjen hos deltagare från min cirkel när de blev klara med presentationen av arbetet i och genom vår cirkel. Denna presentation fungerade som ett prov inför Aronborg och viljan att gå vidare med förstudien förstärktes.