Cirkeldeltagarnas utvärdering visar att många har upplevt att personalens kunskap kring hederskulturer och hur ska man bemöta detta var begränsad och att diskussionerna hade bidragit till att deras kunskap ökat. Några av deltagarna har skrivit att genomgången av littera- turen som gruppen har läst och de diskussioner som förts under träffarna i forskarcirkeln har förstärkt idén om att orsakerna till hedersrelaterat förtryck av flickor med invandrarbakgrund är mycket komplexa. Flera deltagare har lyft att forskningscirkeln kunde klargöra följande:
Det är ytterst tveksamt om man ska skilja ut hedersproblematiken som ett separat problem från
integrationsfrågor. Vi började med fokus på heder. Men vartefter arbetet i cirkeln har fortskridit och gruppen har läst in på ny litteratur inom området, vilken har lett till fokusen riktades mer och mer mot
integrationsprocessen.
Det har varit enkelt att förklara problemet ur ett rent kulturellt perspektiv. Men lösningen skulle i så fall vara att familjerna anammar det svenska, mer individuellt präglade kulturen, och då blir problemet på sätt och vis näst intill olösligt eftersom få människor fungerar så att de är beredda att från en dag till en annan överge den kultur de är uppvuxna i. Därför är det både besvärligt och befriande att se att förtrycket troligen kan förklaras ur ett mångdimensionellt perspektiv. Ett mångdimensionellt perspektiv kan vara besvärande därför att komplexiteten inte ger utrymme för någon ”Quick-fix”. Det är samtidigt befriande därför att kunskapen om komplexiteten ändå ger en öppning till att hitta vägar till en förbättring av situationen för de här flickorna och pojkarna än vad som man har tillämpat hittills.
Flera deltagare påpekade att litteraturen med ett intersektionellt perspektiv på heders- problematiken, bland annat Perspektiv på manlighet och heder (Hansson, 2010), inte enbart var teoretisk klargörande utan kunde hjälpa dem att sätta ord på den erfarenhet som de redan sett i sitt arbete.
Alla deltagare ansåg att de har fördjupat sina kunskaper om somalier i Sverige genom samtalet med en sakkunnig. Till och med en av lärarna som jobbar med somaliska elever förklarade hur hon ”till viss del kunnat använda den kunskapen i intressanta diskussioner med dessa elever om den somaliska kulturen och ungdomarnas uppfattning av sin situation i det svenska samhället”.
En av deltagarna skriver, i sin utvärdering, att behovet att fördjupa sig i praktisk kunskap inte var mindre intressant. När man krockar, som är en handlingsplan från Länsstyrelsen i Uppsala” (2007), tolkades som ”en bra handbok för arbetet när man hamnar i ’skarpt läge’ med unga människor”. Ändå var behovet för mer kunskap stort för att uppleva att man på det praktiska fältet kan motverka hedersförtryck.
En deltagare skrev att träffarna, litteraturen, föreläsningar och diskussionen har uppfattats som intressanta och ”tankeväckande”. Att öka sitt teoretiska kunnande är alltid en bra grund för jobbet i ”verkligheten”. Gruppdeltagarna träffades själva några gånger mot slutet av studiecirkeln för att tillsammans försöka sammanfatta vad de kommit fram till. Under dessa träffar kom deltagarna kontinuerligt in på frågan huruvida man ska släppa begreppet heders-
förtryck och i stället titta mer på övergripande perspektiv där mänskliga rättigheter och alla människors lika värde betonas. Syftet skulle vara att undvika andrafiering eller stigmatisering som kanske ”provocerar” fram förtryck och våld. Samtidigt kan detta perspektiv bidraga till
att man sopar enskilda individers utsatta situation under mattan av rädsla för att kallas rasist eller bli någon som underblåser segregation eller exkludering av olika invandrargrupper. En deltagare berättade om jämställdhetsperspektivet som en mycket viktig aspekt för att bekämpa hedersförtrycket. Hon tog bland annat upp aspekter som att det är viktigt att öka antal tjejjourer och kvinnojourer samt att satsa mer på information och undervisning runt barns rättigheter (barnkonventionen), kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter och närmare samverkan med andra organisationen såsom Rädda barnen, kvinnoorganisation med flera. Hon menar at det är viktigt att uppmärksamma att arbete med barn och ungdomar både med och utan hedersproblematik och att bemötandet ska genomsyras av allas lika värde. Men samtidigt är det viktig att se till de förändringar som familjen med annan etnisk härkomst upplever efter invandringen. Trots att alla familjemedlemmar kan bli ”offer” efter invandringen till Sverige är det viktigt att stärka varje individs maktresurser för att öka känslan av tillhörighet/delaktighet i samhället. Det är det viktigt att utöka kvinnors/flickors maktresurser och införa hårdare lagstiftning mot könsbetingat våld. En sådan inriktning kan både bidraga till insatser för att motverka hedersproblematik och undvika att insatserna hamnar i en rasistisk fälla.
En intressant reflektion från flera i gruppen var behovet av en egen undersökning om det empiriska fältet i Flen. De var intresserade speciellt med tanke på att alla cirkeldeltagare jobbar i Flen och skulle ha stor nytta av att själva utföra en empirisk studie på fältet. Det skulle vara intressant att koppla samman teorier med praktiken i vardagen. Gruppen var dessutom mycket angelägen om att forskningscirkeln skulle ha möjlighet att fortsätta vidare. Sist men inte minst påpekades i diskussionen om behovet till att kommunens hanlingsplan mot hedersförtryck ska nyanseras kompleteras.
Slutord
Utvärderingar tyder på att forskningscirkeln gav en fördjupad förståelse för den komplexitet som finns kring det så kallas “hedersförtryck”. Flera av deltagarna har beskrivit att de numera intar numera en stor försiktighet i att använda begreppet heder, då begreppet är stigmat- iserande. De menar att begreppet hedersförtryck i dagligt språkbruk kopplas till etnicitet och invandrare och blir på så vis ytterligare ett medel för andrafieringen av människor med utländsk härkomst. Paradoxalt nog anser cirkeldeltagarna att det finns en risk att man med detta synsätt har svårt att komma åt den problematik och de möjliga insatser som skulle kunna vara verksamma vid våld inom familjer. För att komma vidare i arbetet mot heders-
ökar samt att dialogen med familjen förbättras. Vi behöver stärka såväl kvinnornas som barnens maktresurser samtidigt som vi bör motverka utanförskapet.
Som tidigare nämnts är tillämpningen av balansen mellan antidiskrimineringsperspektiv och jämställdhetsperspektiv på det empiriska fältet inte alltid en lätt uppgift. Att utgå från barnets bästa och kombinera det med hänsyn till föräldrarnas rätt att styra uppfostran av sina barn är också komplicerat i arbetet mot hedersproblematiken. Att teoretiska modeller inte alltid kan lösa aktuella problem på fältet är också en uppenbar komplexitet som man måste ta hänsyn till. Dessa dilemman som lyftes under kursen kvarstår fortfarande. Under mötena med forskningscirkeln har jag upplevt hur deltagarnas arbete på det empiriska fältet riktat mot hedersproblematik är besvärligt och tungt. Att avvisa kulturbetingade perspektiv innebär inte hellre att det inte finns några kulturella särdrag som kan försvåra arbetet mot
hedersproblematik och för jämställdhetsutveckling bland vissa etniska minoriteter. Det bör uppmärksammas att det är viktigt att ha ett inkluderande perspektiv i arbetet med etniska minoriteter.
Som tidigare nämnt innebär ett inkluderande tankesätt i det dagliga mötet, enligt min upp- fattning, att ett mångdimensionellt intersektionellt perspektiv som fokuserar på strukturella aspekter bör kombineras med en interkulturell pedagogisk modell för att motverka spänningar mellan etniska minoriteter och majoriteter samt mellan myndigheter och familjer med en annan kulturell bakgrund. Jämbredd-projektet hade avsikten att kombinera de två perspektiven för att i projektet öka både tolerans, mångfald och jämställdhet.
Förutsättningar för ett inkluderande interkulturellt arbetssätt och en jämlik individ- och familjeomsorg är delvis att utgå från att de strukturella faktorerna är avgörande för att skapa möjligheter och ändra attityder. En avgörande förutsättning för att kunna verka utifrån ett inkluderande perspektiv i det moderna svenska samhället, som präglas av stor etnisk och socioekonomisk mångfald, är att hela samhället genomsyras av vilja till inkludering och social sammanhållning. Men här finns stora brister på många håll, vilket segregation och utan- förskap tyder på (Interkulturell socialt arbete, 2010). Därför bör betoningen på anti-
diskriminering vara en grundläggande förutsättning även i arbetet mot hedersproblematik. Att utgå från mänskliga rättigheter kanske är den bästa utgångspunkten för ett inkluderande perspektiv i arbetet mot hedersförtrycket.
Referenser
Alcala, J. (1997, 16 januari). Inte ett mord, en avrättning. Dagens nyheter.
Carbin, Maria. (2010). Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Stockholm: Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Darvishpour, Mehrdad. (1997). Invandrarkvinnor utmanar männens roll. I G. Ahrne & I. Persson (Red.), Familj, Makt och jämställdhet (s. 262-292), SOU 1997:138. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Darvishpour, Mehrdad. (2003). Invandrarkvinnor som bryter mönstret: hur
maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen. Stockholms universitet: Almqvist & Wiksell international.
Darvishpour, Mehrdad. (2004). Makt eller uppfostran. Invandrare och minoriteter, 2, 13-15. Darvishpour, Mehrdad. (2006). ”Invandrarflickor” som fyrdubbelt förtryckta? en
intersektionell analys av generationskonflikter bland "invandrarfamiljer" i Sverige. I U. Hedetoft, B. Petersson & L. Sturfelt (Red.), Bortom stereotyperna? Invandrare och
integration i Danmark och Sverige (s. 177-200). Stockholm: Makadam förlag.
Darvishpour, Mehrdad. (2008). Köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer: utifrån ett intersektionellt perspektiv. I M. Darvishpour & C. Westin (Red.), Migration och
etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (s. 363-392). Lund: Studentlitteratur. Darvishpour, Mehrdad. (2010). Mannens maktförlust vid migrationen – en del i
”hedersförtryck” och konflikter inom invandrade familjer. I M. Hansson (Red.), Perspektiv
på manlighet och heder (s. 16-39). Stockholm: Gothia Förlag AB.
Darvishpour & Lahdenperä & Lorentz. (2010). Hedersrelaterad problematik i skolan- en
De los Reyes, Paulina. (2003). Patriarkala enklaver eller ingenmansland? våld, hot och
kontroll mot unga kvinnor i Sverige. Norrköping: Integrationsverket.
Eduards, Maud. (2002). Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori. Malmö: Liber ekonomi.
Eldén, Åsa. (2003). Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld och
heder. Uppsala: Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
Eskilstuna Kuriren. (2009, 29 januari). Demonstrerade för bättre samarbete.
Gruber, Sabine. (2007). I skolans vilja att åtgärda ”hedersrelaterat” våld: etnicitet, kön och
våld. Linköping: Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. Hansson, Merike. (Red.). (2010). Perspektiv på manlighet och heder. Stockholm: Gothia
Förlag AB.
Johansson, Kenneth. (2005). Hedersmord: tusen år av hederskulturer Lund: Historiska media (Lagerbringsbiblioteket).
Handlingsplan mot hedersvåld i Flen kommun (2008). Hämtad från:
http://www.flen.se/upload/Barn%20och%20utbildningsf%C3%B6rvaltningen/Dokument/h andbok_webb.pdf.
Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt (2010). Uppsala: Uppsala Universitet, nationellt centrum för kvinnofrid, NCK-rapport 2010:1.
Koctürk-Runefors, Tahire. (1991). En fråga om heder: turkiska kvinnor hemma och
utomlands. Stockholm: Tiden.
Kulturtolkar ska hjälpa mot hedersförtryck. Nyheterna P4 Sörmland, 13 januari 2011. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=4288637.
När man krockar: ett handläggningsstöd för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och generationskonflikter kring traditioner, seder och bruk. (2008). Uppsala: Länsstyrelsen i Uppsala län.
Lahdenperä, Pirjo. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Stig & Englund, Cecilia. (2004) Debatten om hedersmord feminism eller rasism, 2004.
Schlytter, Astrid. (2004). Rätten att själv få välja - Arrangerade äktenskap, lön och social
arbete. Lund: Studentlitteratur.
Sjögren, Annick. (1997). ”Stolthet över kvinnovåld? Oacceptabelt! I Invandrare &
Minoriteter, 1, 8-9.
Sjögren, Annick. (2006). Här går gränsen: om integritet och kulturella mönster i Sverige och
Medelhavsområdet. 2. uppl. Mångkulturellt centrum. Stockholm: Dialogos Förlag.
Starkare än du tror. (2003). Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling
Svenska Dagbladet. (16 januari 1997), ”invandrares våld styrs av maktlöshet”.
Tillit – stödgrupp för att motverka hedersvåld.
Hämtad från: http://www.flen.se/templates/Page.aspx?id=11078.
Westin, Charles (1997). När männens makt hotas. Invandrare & Minoriteter, 1, 10-11. Wikan, Unni (2004). En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.