Sammanlagt deltog 24 personer från 15 olika förskolor i tre skilda forskningscirklar. Alla cirkeldeltagare förutom två var utbildade förskollärare. Den ena av dessa hade utländsk bakgrund och hade lärarexamen från sitt hemland. Den andra hade en svensk grundskollärar- examen. Den andra hade dessutom studerat vidare till specialpedagog. Cirkeldeltagarnas ålder varierade från 26 år till 62 år vilket också innebar en relativt varierad yrkeserfarenhet. Cirkel-
deltagarnas medelålder var 44 år och nästan hälften (11) av dem hade arbetat i mer än 16 år i yrket. Bara tre av dem hade yrkeserfarenhet kortare än fem år. Cirkeldeltagarna var alltså erfarna förskollärare. Alla deltagarna utom två hade förskollärarposition. Av dessa två var den ena enhetschef medan den andra var förskolechef. Fyra av deltagarna sade sig ha erfarenhet av forskning i form av deltagande i mindre projekt genom arbetet.
Forskningscirkeldeltagarna träffades tio gånger under tio månader. Varje forskningscirkel leddes av en cirkelledare som både var forskare och lärare på en högskola.
Två enkäter: förväntningar och slutreflektioner
Cirkeldeltagarna fick fylla i en enkät både i början och i slutet av forskningscirkel-
verksamheten. Enkäterna inleddes med en bakgrund som innefattade frågor avseende deltag- arnas ålder, befattning, utbildning, antal år i yrket samt hur de fick kännedom om möjligheten att deltaga i en forskningscirkel. Den inledande enkäten innefattade vidare frågor avseende yrkeskompetens, kunskaps- och verksamhetsutveckling, mångfald samt förväntningar på de kommande forskningscirklarna. Den avslutande enkäten innefattade delvis samma frågor som utformats i den inledande enkäten där områden som yrkeskompetens, kunskaps- och verksam- hetsutveckling och forskningscirklarnas betydelse i förskoleverksamheten lyftes fram. Deltag- arna ombads därutöver att besvara frågor kring hur arbetet i forskningscirklarna motsvarat deras förväntningar samt i vilken omfattning deltagarna upplevt att forskningscirklarna upp- märksammats av omgivningen och på vilket sätt deltagarnas medverkan i forskningscirklarna bidragit till en verksamhetsutveckling.
Svarsalternativen var i huvudsak öppna då deltagarna ombads att dels beskriva sina tankar kring olika områden, dels motivera sina svar i de fasta svarsalternativen.
Enkätundersökningen genomfördes vid den första respektive den sista forskningscirkel- träffen och tog cirka 30 minuter. Det visade sig vara en fördel att avsätta tid för enkäten då samtliga deltagare vid respektive träff valde att besvara enkäten. Enkäterna var inte förkodade och det var därför inte möjligt att härleda en enskild deltagares svar. Vi valde att inte göra skillnad mellan forskningscirklarna och att inte jämföra svaren från de olika forsknings- cirklarna med varandra. Om det finns skillnader i svaren menar vi att de snarare är individ- uella än att de kan anknytas till en viss forskningscirkel. Vi har tolkat att eventuella skillnader beror på arbetsvillkor och arbetsförhållanden samt egna personliga behov. Vi har läst enkät- svaren flera gånger och samtidigt har vi tolkat dem och försökt se mönster i materialet i syfte att kunna utreda förskollärarnas eventuella lärprocess.
Kritiska händelser
I forskningscirklarna har vi använt en särskild metod som utvecklats av (Flanagan, 1954) det vill säga ”Critical Incident Technique”. I Sverige har kritiska händelser som metod använts för att studera läraryrkes innehåll sedan mitten av 1960-talet (Hansson, 1995). Under senare år har insamlingsmetoden också använts för att studera hur förskollärare och lärarstudenter upplever begreppen lärande och delaktighet som redskap i sin pedagogiska praktik (Johansson & Sandberg, 2010). Syftet med att vi använde denna insamlingsmetod var att genom denna metod kan förskollärarnas normer, värderingar och rutiner bli synliggjorda och därmed utmanade. Fokus är på deltagarnas perspektiv och är inriktad på verkliga erfarenheter och som möjliggör utveckling av praktiken.
Tillvägagångssättet utgjordes av att cirkeldeltagarna observerade sin egen praktik mellan träffarna och fokuserade på speciella händelser som handlade om mångfald, framför allt om genus och mångkulturalitet. De skulle beskriva dessa händelser i en critical incident-enkät. Frågorna i critical incident-enkäten utgjordes av frågor såsom: Beskriv en lärandesituation avseende mångfald där Du varit framgångsrik i Din verksamhet. Var skedde det? Vilka var närvarande? Hur började det? Vad gjorde vederbörande? Hur slutade det? Jag tycker att händelsen är exempel på en bra lärandesituation i förskolan därför att:
Deltagarna fick även beskriva en händelse där de varit mindre framgångsrika och med samma efterföljande frågor beträffande var, vilka, hur och vad. Det skulle således vara händelser som förskollärarna upplevde att de hade varit framgångsrika och positiva men också mindre framgångsrika eller problematiska. De mindre framgångsrika händelserna är situationer (Hansson, 1995) som ofta går utöver vardagsrutinen eftersom personen saknar handlingsberedskap för hur den ska hantera situationen. Mindre framgångsrika händelser blir utmaningar som kan användas för ett lärande i verksamheten.
Deltagarna fick ta med sig critical incident-enkäterna till träffarna. Dessa beskrivningar utgjorde sedan underlaget för reflektioner och diskussioner tillsammans med den
forskningslitteratur som cirkeldeltagarna hade läst mellan träffarna. Att läsa litteratur ingick från början inte som ett självklart moment i forskningscirklarnas arbete utan var ett frivilligt val från deltagarna då de ansåg att det bidrog till kunskapsutveckling för både dem själva och verksamheterna.
Etiska ställningstaganden
Personernas deltagande i forskningscirklarna var en fortbildningsinsats initierad av arbets- givaren. Detta skulle kunna bidraga till en del etiska dilemman eftersom deltagarna befinner
sig i en beroendeställning gentemot uppdragsgivaren. Det är därför av vikt att poängtera att all medverkan i detta projekt har varit frivillig. Deltagarna har till exempel själva fått anmäla sitt intresse av att delta i projektet samtidigt som Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer har tillämpats under projektets genomförande. Deltagarna har vidare haft möjlighet att när som helst avsluta sin medverkan i projektet. En av förskollärarna valde att avsluta deltagandet i forskningscirkeln på grund av att hon började arbeta på en förskola i en annan kommun.