Två av deltagarna genomförde den intervju med Landstingets projektledare för sex- och sam- levnadsundervisningen som nämnts ovan. Det resulterade i att kursupplägget förändrades. Deltagarna omprövade själva sina värderingar och fick även projektledaren att vara självkritisk till konceptet. Efter intervjun fick eleverna möjlighet att ha egna frågestunder i könssegregerade grupper.
En annan av deltagarna gjorde en enkät där eleverna svara på frågor kring identitets- skapande för att se hur mycket eleverna identifierar sig med sin nationalitet, religion, intressen, utseende, vänner, könstillhörighet, samhällsklass, ålder, språk eller familj? Tills- ammans gjorde de många upptäckter såsom att elever med ickesvenska föräldrar i större ut- sträckning identifierar sig med sin familj, sin tro och sitt utseende, medan de svenskfödda eleverna i större utsträckning identifierar sig med sina vänner och sina fritidsintressen. Läraren blev under resans gång alltmer varse om hur eleverna kodväxlar mellan olika identiteter och plockar det bästa från två eller fler världar.
En lärare från forskningscirkeln skrev en rapport om jämställdhet mellan invandrarkillar och invandrartjejer på sin skola. Den visar att lärarna har stereotypa bilder av
”invandrarkillen” respektive ”invandrartjejen.” De fördomarna leder i sin tur till förväntade beteendemönster hos respektive grupp. Lärarkollegorna förväntar sig till exempel att alla invandrarflickor ska vara tysta, lydiga och intresserade av att sy, medan invandrarpojkarna ofta beskrivs som högljudda men charmerande. Eleverna tenderar sedan att inta de förväntade rollerna, menar läraren.
I skolans slimmade organisation finns väldigt lite tid för reflekterande arbetssätt. De projekt som tidigare gjorts med normkritisk pedagogik har oftast skett i förskolan och skolans tidigare år (Frånberg, 2010).
Gymnasielärarna beskriver själva sin organisation som extremt slimmad där det inte finns någon tid över för reflektion och eftertanke. ”Det är det som har varit så bra med denna forskningscirkel”, säger en av lärarna. ”Vi har tvingat till oss tid att sitta ner och reflektera över vår vardag. Det normkritiska perspektivet har varit så bra för jag tvingas fundera över mitt eget förhållningssätt och hur jag är med och upprätthåller normer”. En annan lärare säger: ”Ett kvitto på att jag har lärt mig att ifrågasätta normer är att jag upptäcker, när jag själv, men framförallt när mina kollegor gör galna saker. Det kan vara lite känsligt att påpeka så jag hade
önskat att fler kollegor hade fått samma utbildning.” En deltagare uttrycker detta kring lärdomarna i forskningscirkeln: ”Jag har helt klart övat upp min förmåga att inta ”den Andres” perspektiv. Jag har lärt mig mycket om både mig själv och andra.” Forskningscirkeln som metod upplevdes, av deltagarna, som väldigt lämplig för att spegla varandra i yrkesrollen och problematisera de rådande normerna i skolan och i undervisningen.
Alla deltagarna i forskningscirkeln läste flera skönlitterära böcker. Några av de böcker som lästes var Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari (2006), I Djursholm och Tensta
kindpussar vi varandra av Pontus Herin (2008), En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie (2001), Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Lisa Marklund & Lotta Snickare (2007) och På Y-fronten intet nytt av Peter Eriksson (2007). ”Böckerna var till stor hjälp för mig att leva mig in i en annan individs perspektiv och få dela dennes upplevelse. Det fick mig att se helt nya perspektiv på tillvaron”, säger en deltagare.
Vad lärde jag mig som cirkelledare
Att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt är att våga se sig själv och sina egna för- domar. Det finns ett stort behov av att upptäcka hur man omedvetet reproducerar normer. Den nya mångfaldens skola ställer nya krav på lärarrollen för att kunna svara upp mot dagens behov. Det krävs nya arbetssätt och metoder. Forskningscirkeln utgick ifrån lärarnas egna vardagsproblem och frågeställningar och de hade massor av egna kunskaper om skolan. Min uppgift som cirkelledare blev att spegla, problematisera och teoretisera.
Jag har fått mycket nya kunskaper från skolan som jag bär med mig in i högskolan. Det var sju år sedan jag själv senast arbetade i skolan och landskapet har förändrats totalt. Djungeln har blivit mer snårig, artrik och mångfacetterad. Jag har fått mycket stor respekt för lärarna och inser vilket extremt svårt uppdrag de har att tillgodose alla elevers olika behov. Det krävs nya infallsvinklar samt ett problematiserande och normkritiskt förhållningssätt. Jag har insett att lärarna dagligen ställs inför svåra dilemman som har med olika maktordningar att göra. Det är inte ovanligt att två diskrimineringsperspektiv ställs emot varandra. Jag har lärt mig att dessa situationer är kontextuella. Det finns inget facit utan det som är rätt agerande i en situation kan vara fel i en annan. Lärarna får sällan utbildning eller handledning i dessa situationer och känner sig därför utelämnade och osäkra.
Jag har också lärt mig att förändringsarbete är svårt. Det kan vara nog så slitsamt att göra verksamhetsförändringar där man ändrar lite i organisationsstrukturen, men att förändra sina tankar och sitt medvetande, sina normer och värderingar blir än mer utmanande och hotfullt. Jag är övertygad om att forskningscirkeln är en utmärkt metod för att skapa just den typen av
förändring. Eftersom deltagarna får problematisera sig själva och utgå från sina egna problem så blir det inte lika hotfullt.
Frånberg (2010) har studerat vilka metoder som använts vid genusarbete i skolan och konstaterar att ju högre upp i stadierna desto mindre genus- och mångfaldsarbete. Ju längre ner i skolåldrarna desto mer observerande och reflekterande arbetssätt. Frånberg menar vidare att de metoder man använt sig av är sällan eller aldrig forskningsbaserade. Det är en enda stor experimentverkstad där begrepp som beprövade forskningsmetoder och praxisnära forskning lyser med sin frånvaro.
Forskningen inom temat jämställdhet i skolan har fokuserat väldigt mycket på traditionella forskningsmetoder. Den vanligaste platsen för forskningen är klassrummet och på interaktion mellan lärare-elev. I en metaanalys av jämställdhetsforskning i skolan de senaste 15 åren visar Bondestam (2010) att mindre än två procent av forskningen har haft aktionsforskning som metod. Det som saknas är alltså lärare, skolledare och elever som medaktörer. En nidbild av jämställdhetsforskningen i skolan ser ut ungefär så här: Forskaren kommer ut i skolan och sitter med i klassrummet. Denna betraktar interaktionen mellan lärare och elever under en period, kliver ur klassrummet och skriver en vetenskaplig artikel. Har lärarens och elevernas attityder, beteenden och värderingar förändrats? Nej, jag efterlyser aktionsforskningsmetoder där skolledare, lärare och elever är medforskare och själva får problematisera sin vardag. Vi behöver forskning ute på skolgården, på fritidsgården, i fritidshemmet och på skolvägen där maktordningar verkligen sätts. Där status och hackordning görs. Det finns väldigt lite kunskap om detta. Hur kan lärarna förstå processerna kring hur maktordningar görs om man inte själv är med och ifrågasätter sitt eget upprätthållande av odemokratiska normer? Hur ska de kunna se all artrikedom och orientera sig själva i gymnasiedjungeln om träden skymmer hela deras blickfång?
”Att spränga en norm är svårare än att spränga en atom”
Referenser
Ahrén, C. Jennie. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa, SOU 2010:80. Stockholm: Fritzes.
Andersson, Eva., Östh, John, & Malmberg, Bo. (2010). Ethnic segregation and performance Inequality in the Swedish school system: A regional perspective, In Uppsala universitet. Hämtad från: http://www.ibf.uu.se/PERSON/evaa/publ.html
Bakhtiari, Marjaneh. (2006). Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront Förlag. Bauman, Zygmunt. (1991). Modernity and Ambivalence. Cambridge: Polity Press.
Bondestam, Fredrik. (2010). Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om
jämställdhet i skola 1969-2009, SOU 2010:35. Stockholm: Fritzes.
Carlson, Benny. (2006). Somalier i Minneapolis – en dynamisk affär. Malmö: Tankesmedjan Sufi.
Cederberg, Meta. (2006). Utifrån sett – Inifrån upplevt - Några unga kvinnor som kom till
Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen.
De Beauvoir, Simone. (2006). Det Andra könet. Stockholm: Norstedts Pocket.
de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana. (2005). Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.
Dirie, Waris. (2001). En blomma i Afrikas öken. Malmö: Bra böcker.
Dusek, Jerome B., & Joseph, Gail. (1983). Effects of Race, Class, and IQ Information on Judgments of Parochial Grade School Teachers. The Journal of Social Psychology, 75(3), 327-346.
Eliasson, Helene. (2008). Unga män om heder och vanära – unga invandrarmäns tankar om
heder och egna val. Göteborg: Göteborgs universitet.
Emanuelsson, Ingemar. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I J. Tøssebro (Red.),
Integrering och inkludering (s. 101-120). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Peter. (2007). På Y-fronten intet nytt: eller jakten på den nya mansrollen. Stockholm: Anderson Pocket.
Frånberg, Gun-Marie. (2010). Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt-
jämställdhetsarbete i skolan, SOU 2010:83. Stockholm: Fritzes.
Goffman, Erwing. (1998). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hasselskog, Peter. (2008). Slöjdämnet och genus. KRUT, Kritisk utbildningstidskrift, 133/134(1-2), s. 27-44.
Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo. (2003). Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm: HLS Förlag.
Herin, Pontus. (2008). I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra. Stockholm: Månpocket.
Hirdman, Yvonne. (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront förlag.
Högdin, Sara. (2007). Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Jeffner, Stina. (1998). Liksom våldtäkt typ: om ungdomars förståelse av våldtäkt. Stockholm: Brevskolan.
Jonsdotter, Sara. (1999). Demokrati på svenska?: om strukturell diskriminering och politiskt
deltagande, SOU 1999:27. Stockholm: Fritzes.
Kimmel, Michael S. (1997). Manhood in America: a cultural history. New York: The Free Press.
Lahdenperä, Pirjo. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
León Rosales, René. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: om maskulina elevpositioner i en
multietnisk skola. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Marklund, Liza & Snickare, Lotta. (2007). Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor
som inte hjälper varandra. Stockholm: Pocketförlaget.
Nordberg, Marie & Saar Tomas. (2008). Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen. Malmö: Liber.
Rosenthal, Robert., & Jacobson, Lenore. (1968). Pygmalion in the classroom. New York: Holt, Rinehart and Winston.
Schwartz, Barry. (2005). The paradox of choice: why more is less. New York: Harper Collins. Trumberg, Anders. (2011). Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska
skolsystemet. Örebro: Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
Wernersson, Inga. (2010). Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker, SOU 2010:51. Stockholm: Fritzes.