Bör det införas sekretess för uppgifter om planerade aktioner?

För närvarande skyddas inte uppgifter om bl.a. planerade aktioner av sekretess hos en kronofogdemyndighet, om inte någon regel om överförd sekretess kan tillämpas. Däremot finns det sekretesskydd för sådana uppgifter hos andra myndigheter med vilka kronofogde-myndighet samverkar i bekämpning av ekonomisk brottslighet. Vi föreslår att sekretess skall gälla för uppgift som hänför sig till kronofogdemyndighets verksamhet som rör planering av eller annan förberedelse för verkställighetsåtgärd. Vi föreslår att en bestämmelse härom placeras i 5 kap. 1 § sekretesslagen.

%DNJUXQG

Det myndighetsgemensamma arbetet mot ekonomisk brottslighet innefattar bl.a. samordnade ingripanden av olika slag. Sådana är t.ex.

vanliga inom operation krogsanering. Se närmare om detta i avsnitt 12.4.1.

Riksskatteverket tillhör de myndigheter som framhållit att sekretess-skyddet inom exekutionsväsendet för planering av gemensamma aktioner är otillfredsställande. Som exempel nämner verket ett fall där polis-, kronofogde- och skattemyndighet förberedde en gemensam insats mot ett bolag. Skattemyndigheten skulle granska räkenskaperna och polismyndigheten utreda brottsmisstanke. Bolaget var restfört.

Eftersom kronofogdemyndigheten agerade självständigt och inte som biträde åt polisen omfattades inte uppgifterna om planläggningen av

SOU 1999:53 6lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU337

sekretessbestämmelsen i 5 kap. 1 § sekretesslagen. Uppgifterna skulle därför ha fått lämnas ut från kronofogdemyndigheten, om någon hade begärt det, vilket i sin tur skulle ha äventyrat hela aktionen.

gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ

Det är naturligtvis angeläget att uppgifter om planerade gemensamma aktioner inte lämnas ut till skada för den samlade verksamheten. Hos polisen, tullen och åklagare skyddas uppgifter om planerade gemen-samma kontrollaktioner av 5 kap. 1 §. Hos skattemyndigheten kan 4 kap. 1 § tillämpas. Sekretess enligt dessa bestämmelser gäller även hos andra myndigheter om förutsättningarna för överföring av sekretess är uppfyllda.

För en kronofogdemyndighet finns det emellertid inga sekretess-bestämmelser som omfattar uppgifter av det här slaget, annat än till skydd för den enskilde. Med hänsyn till kronofogdemyndigheternas framträdande roll i det myndighetsgemensamma arbetet med att bekämpa ekonomisk brottslighet, är detta förhållande enligt vår mening otillfredsställande. Inte bara kronofogdemyndighetens planerade verkställighet riskerar att gå om intet, utan också de andra myndig-heternas tänkta åtgärder, om någon begär att hos kronofogde-myndigheten få del att uppgifter som rör planeringen av en gemensam aktion.

Det är, enligt vad som uppgetts, inte bara inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet som det behövs ett skydd för uppgifter om planerade åtgärder hos kronofogdemyndigheten. Även i omfattande och komplicerade ärenden som enbart berör myndigheter inom exekutionsväsendet kan kommande verkställighetsåtgärder behöva planeras. Om uppgifter om dessa åtgärder måste lämnas ut kan verkställigheten äventyras och stora summor gå förlorade. Intresset av sekretess är således starkt även i dessa fall. Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen när det gäller ekonomisk brottslighet anser vi det också nödvändigt att tillgodose kronofogdemyndigheternas ökade behov av att ostört kunna planera för omfattande verkställighets-åtgärder.

Vad som talar för en lösning med utvidgad sekretess är att man därigenom får ett bättre sekretesskydd för planeringen av gemensamma aktioner. Eftersom sådana aktioner är ett av statsmakterna utpekat prioriterat samarbetsfält (se avsnitt 12.5) är det angeläget att verksamheten har ett tillräckligt starkt skydd. För en utvidgad sekretess talar också att förutsättningarna för samarbete mellan kronofogde-myndigheterna och andra myndigheter förbättras generellt. Vidare

3386lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

skulle en regel om utvidgad sekretess skapa ett bättre skydd för den exekutiva verksamheten. Det framstår som en svaghet att det inte finns möjlighet att hemlighålla planeringen för t.ex. samordnade ingripanden mot flera bolag med säten i olika delar av landet. En bättre samplanering skulle vidare bidra till ökad effektivitet. Mot en utvidgad sekretess talar främst traditionen med öppenhet i den exekutiva verksamheten. Eftersom det pågår en utredning rörande behovet av att skärpa sekretessen anser vi inte att den hittillsvarande öppenheten är något avgörande argument mot att nu utvidga sekretessen.

Vi föreslår därför att det införs en bestämmelse enligt vilken sekretess skall gälla för kronofogdemyndighets verksamhet som rör planering av eller annan förberedelse för verkställighetsåtgärd, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Vi har övervägt var den nya bestämmelsen skall placeras. Ett alternativ skulle kunna vara i 4 kap. sekretesslagen. En sådan lösning ter sig mindre lämplig med hänsyn till det i rubriken till kapitlet angivna syftet med bestämmelserna, nämligen myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn. De fall sekretessen skall omfatta avser inte sådana uppgifter. Vi föreslår i stället att bestämmel-sen placeras i 5 kap. sekretesslagen. I detta kapitel regleras sekretess med hänsyn till främst intresset av att förebygga och beivra brott. Vi anser att den nu föreslagna bestämmelsen i första hand har ett sådant syfte. Bestämmelsen bör lämpligen placeras i 5 kap. 1 §, i vars tredje stycke en annan bestämmelse för kronofogdemyndigheterna återfinns.

I detta sammanhang bör nämnas att vi övervägt att arbeta om hela den paragrafen. Med tiden har den nämligen blivit svåröverskådlig och den reglerar numera även frågor som inte primärt hör till brottsutredande verksamhet. Vi har därför övervägt att arbeta om paragrafen i syfte att renodla den och att föreslå att delar av den lyfts ur och bildar en ny bestämmelse. Med hänsyn till den översyn som skall göras av hela sekretesslagstiftningen (regeringens direktiv 1998:32) avstår vi emellertid från att lägga fram något sådant förslag.

Vi har också övervägt om den av oss föreslagna sekretessen bör gälla enbart hos kronofogdemyndigheterna eller om den också bör överföras till andra myndigheter. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § är utformade så att sekretessen i de flesta fall följer med uppgiften om den lämnas till en annan myndighet. Den bestämmelse som i dessa sammanhang kan tillämpas av skattemyndigheterna, 4 kap. 1 §, gäller för uppgifter angående planerade gransknings- och kontrollåtgärder.

Det medför att sekretessen inte bara gäller hos granskningsmyndig-heten, utan också hos t.ex. en myndighet som biträder med synpunkter på granskningsplanen. För att myndigheternas planering av

gemensam-SOU 1999:53 6lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU339

ma aktioner skall kunna fungera, förefaller en sådan reglering av sekretessen vara nödvändig. Sekretessen för uppgifter om planerade verkställighetsåtgärder hos kronofogdemyndigheterna bör därför, på motsvarande sätt som sekretessen för uppgifter hos bl.a. polisen och skattemyndigheten, gälla oavsett hos vilken myndighet uppgifterna finns.

En annan fråga som måste övervägas är om den föreslagna sekretessbestämmelsen skall skydda inte bara de allmänna målen utan även de enskilda. Det brukar hävdas att det inte föreligger samma skyddsintresse när två enskilda parter tvistar. Kronofogdemyndig-heternas handläggning av de båda måltyperna är emellertid så integrerad att en särreglering för allmänna mål skulle skapa tillämp-ningsproblem. Vi föreslår därför att sekretessbestämmelsen skall vara generell.

16.4.3 Bör nya sekretessbrytande bestämmelser