Utlämnande av uppgifter till Sveriges advokatsamfund

Vi lägger inte fram något förslag om att skattesekretessen skall kunna brytas för uppgiftslämnande till Sveriges advokatsamfund.

Enligt vår mening måste man avvakta resultatet av Advokat-kommitténs förslag när det gäller insyn och sekretess i disciplinförfarandet hos samfundet, innan ställning kan tas till om sekretessbrytande regler skall införas.

18.1.1 Bakgrund

Riksskatteverket har i svar på Ekobrottsberedningens enkät påpekat att skattemyndigheter är skyldiga att lämna upplysningar om anmärknings-värda omständigheter i fråga om revisorers eller revisionsbolags verksamhet. Om däremot en skattemyndighet i sitt arbete uppmärk-sammar anmärkningsvärda handlingar från en advokat, får myndig-heten inte lämna upplysningar om detta till Sveriges advokatsamfund, vare sig på eget initiativ eller på begäran.

18.1.2 Den rättsliga regleringen rörande advokater

Regleringen av advokatväsendet bygger på att advokatverksamheten är en fri yrkesutövning. Endast den som är ledamot av Sveriges advokat-samfund är advokat. I 8 kap. rättegångsbalken anges vilka formella krav som ställs på en advokat och hur någon kan vinna inträde i samfundet. Samfundet är en privaträttslig organisation som har offentligrättsliga drag.

3726lUVNLOGDUHJOHUI|UVNDWWHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

Advokater står enligt 8 kap. 6 § under tillsyn av styrelsen för Sveriges advokatsamfund samt den disciplinnämnd som samfundet utser. En advokat skall enligt 8 kap. 4 § i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. En advokat som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt skall uteslutas ur samfundet.

Justitiekanslern får enligt enligt 8 kap. 6 § begära åtgärd hos disciplinnämnden mot en advokat som åsidosätter sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat. De flesta disciplinärenden anhängiggörs dock av enskilda.

Den som har vägrats inträde i eller uteslutits ur Sveriges advokat-samfund får enligt 8 kap. 8 § överklaga beslutet hos Högsta domstolen.

Justitiekanslern får hos Högsta domstolen överklaga ett beslut i en disciplinfråga av samfundets styrelse eller disciplinnämnd.

Enligt 8 kap. 6 § fjärde stycket får den som har deltagit i handlägg-ningen av ett tillsynsärende hos samfundet inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons personliga eller ekonomiska förhållanden.

Enligt 9 kap. 12 § sekretesslagen gäller sekretess i ärende om någons inträde i samfundet, om disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Regeln i sekretesslagen är tillämplig vid handläggningen hos Justitiekanslern och i Högsta domstolen. I Högsta domstolen gäller dock bara undantagsvis sekretess eftersom de vanliga reglerna om offentlighet vid domstol oftast tar över.

I februari 1997 tillkallade regeringen en kommitté för att göra en översyn av samfundets disciplinverksamhet och tillsynen över samfun-det i övrigt. Kommittén, som antog namnet Advokatkommittén, har nyligen lagt fram betänkandet Tillsyn över advokater m.m. (SOU 1999:31). Kommittén föreslår att Justitiekanslern skall befrias från sin uppgift att utöva tillsyn över advokater. Det allmännas inflytande över advokatsamfundets tillsyn skall förstärkas genom att ordföranden i samfundets disciplinnämnd och dennes ersättare skall vara eller ha varit ordinarie domare. Nämnden i övrigt skall bestå av sju advokater och tre offentliga representanter. Enligt kommittén måste vidare insynen i disciplinförfarandet förbättras om Justitiekanslerns tillsynsfunktion skall upphöra. Kommittén föreslår därför att offentlighetsprincipen görs tillämplig på den disciplinära verksamheten hos samfundet. Den lagtekniska lösning som föreslås är att det i bilagan till sekretesslagen anges att sekretess gäller hos samfundet för

SOU 1999:53 6lUVNLOGDUHJOHUI|UVNDWWHP\QGLJKHWHU373

verksamhet som utövas av styrelsen och disciplinnämnden i disciplinärenden. En av kommitténs ledamöter har reserverat sig mot förslaget om ändrad sammansättning av disciplinnämnden. De advokater som ingått som experter i kommittén har i ett särskilt yttrande motsatt sig förändringar av disciplinförfarandet. Ytterligare en expert har i ett särskilt yttrande motsatt sig förslagen om disciplinnämndens sammansättning och om ökad insyn i verksamheten.

18.1.3 Skattemyndighets uppgiftsskyldighet rörande revisorer m.m.

Lagen (1995:528) om revisorer innehåller bestämmelser om godkän-nande och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag samt revisorers och revisionsbolags verksamhet. Lagen innehåller också regler om tillsyn över revisorer och revisionsbolag samt om disciplinära åtgärder. Tillsyn utövas av Revisorsnämnden, som är en myndighet.

Enligt 21 § revisorslagen skall en skattemyndighet, som uppmärk-sammar någon anmärkningsvärd omständighet i fråga om en revisors eller ett revisionsbolags verksamhet, underrätta Revisorsnämnden om detta. Denna uppgiftsskyldighet medför enligt 14 kap. 1 § sekretess-lagen att sekretessen bryts och att hemliga uppgifter kan lämnas till Revisorsnämnden.

Disciplinförfarandet hos Revisorsnämnden är noga reglerat i revisorslagen. Nämndens beslut får överklagas hos förvaltnings-domstol. Enligt 9 kap. 12 § andra stycket gäller sekretess bl.a. i ärende om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering. Sekretessen gäller för uppgift om revisorns ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Bestämmelsen i 21 § revisorslagen avser uppgifter i en revisors verksamhet. Vad skattemyndigheterna främst skall rapportera torde vara om en revisor har försummat sin skyldighet enligt 10 kap. 31 § aktiebolagslagen. Enligt den bestämmelsen skall en revisor i revisions-berättelsen anmärka om ett bolag har försummat sin skyldighet t.ex. att göra skatteavdrag eller att anmäla sig för registrering enligt skattebetal-ningslagen, att lämna skattedeklaration eller att i rätt tid betala skatter och avgifter. Det åligger också revisorn att i sådana fall genast sända en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten. Om

skattemyn-3746lUVNLOGDUHJOHUI|UVNDWWHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

digheten skulle finna att ett bolag har brustit i något av dessa hänseenden och att revisorn inte har framfört någon anmärkning i revisionsberättelsen, är detta ett förhållande som med stöd av 21 § revisorslagen skall anmälas till Revisorsnämnden. Riksskatteverket har utfärdat riktlinjer för tillämpningen av denna bestämmelse.

Den omständigheten att det i 21 § revisorslagen talas om revisorns verksamhet synes motsatsvis innebära att skattemyndighets uppgifts-skyldighet inte omfattar uppgifter som rör revisorn personligen.

Det har i praxis diskuterats om bestämmelsen i 21 § revisorslagen medför skyldighet för skattemyndigheterna att anmäla sådant som förekommer i den del av en revisors verksamhet som inte avser revisioner. En revisors verksamhet består nämligen inte bara av sådana.

Revisorn kan få uppdrag av andra än revisionsklienter, t.ex. att värdera ett företag för en presumtiv köpare eller att lämna råd i skattefrågor.

Det anses oklart om bestämmelsen är avsedd att sträcka sig utöver den verksamhet som avser revision i egentlig mening.

Det finns andra yrkeskategorier som står under offentlig tillsyn men där det för närvarande inte föreligger någon skyldighet för skattemyn-dighet att lämna upplysningar. Till dessa hör fastighetsmäklare, som enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400) står under tillsyn av Fastighetsmäklarnämnden. Inte heller beträffande försäkringsmäklare skall sådana uppgifter lämnas, trots att dessa enligt lagen (1989:508) om försäkringsmäklare står under Finansinspektionens tillsyn.

18.1.4 Överväganden

Advokater är liksom revisorer fria yrkesutövare. De har samma typ av förtroendeförhållande till sina klienter. Det finns dock betydande skillnader mellan dessa yrkeskategorier. Medan advokater väljs in av ett privaträttsligt organ, och då undergår en lämplighetsprövning, skall frågor om godkännande och auktorisation av revisorer prövas av en myndighet, Revisorsnämnden. Båda yrkeskategorierna står under tillsyn men tillsynen över advokaterna utövas av Sveriges advokatsam-fund. Någon insyn i disciplinförfarandet hos samfundet finns för närvarande inte. Revisorer står däremot under tillsyn av en myndighet, där offentlighetsprincipen gäller. Vidare bör noteras att en revisor i ett aktiebolag har en lagstadgad skyldighet att i sin granskning kontrollera att den reviderades skyldigheter enligt skattelagstiftningen fullgörs.

Någon motsvarande skyldighet har inte advokater. Det går därför inte att dra direkta paralleller mellan den ena yrkeskategorin och den andra.

En fråga som kan behöva klarläggas, innan vi tar ställning till frågan om en sekretessbrytande regel bör införas, är vilken typ av uppgifter

SOU 1999:53 6lUVNLOGDUHJOHUI|UVNDWWHP\QGLJKHWHU375

rörande en advokat som en skattemyndighet kan få kännedom om och om det är uppgifter om advokatens personliga förhållanden eller om sådant som rör hans uppdrag åt klienter. Riksskatteverket har i sin skrivelse inte preciserat vilka uppgifter det kan vara fråga om. De uppgifter som kan komma i fråga synes dels vara sådana som utvisar att en advokat inte sköter sin egen skyldighet att deklarera eller att betala in skatt, dels sådana som tyder på att advokaten inte har iakttagit god advokatsed. Att tillåta att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut om en advokats personliga förhållanden eller hans egen ekonomi skulle innebära att advokater skulle underkastas en strängare granskning än andra yrkesgrupper. När det gäller revisorer är uppgiftsskyldigheten begränsad till deras verksamhet. En eventuell reglering av uppgiftsläm-nande rörande advokater bör därför begränsas till iakttagelser som tyder på att advokaten åsidosatt god advokatsed. Som exempel på sådana uppgifter har nämnts handlingar som utvisar att en advokat har uppträtt som bulvan eller att han har upprättat skenavtal.

Enligt vår mening är det självfallet viktigt att uppgifter som kan föranleda disciplinära åtgärder mot en advokat kommer till samfundets kännedom. Den fråga som Riksskatteverket har väckt är dock av mera komplex och principiell natur än vad den först kan förefalla vara. Det är nämligen inte bara hos skattemyndigheterna som det kan samlas kunskap som tyder på att advokater inte fullt ut lever upp till den höga etiska standard som krävs av dem. Åklagar-, polis- och tullmyndigheter kan också göra iakttagelser inom sina verksamhetsområden, liksom domstolarna. Om man skall införa sekretessbrytande regler vore det en fördel om man kunde behandla dessa frågor i ett sammanhang. Detta är något som ligger vid sidan av vårt huvuduppdrag.

Behovet av en gemensam syn på frågan om myndigheter utan hinder av sekretess skall kunna lämna uppgifter till Sveriges advokatsamfund är dock inte avgörande för vårt ställningstagande.

Av större vikt är att disciplinförfarandet hos samfundet för närvarande ses över. Advokatkommittén har nyligen lagt fram sitt betänkande. I betänkandet behandlas frågor om hur disciplinförfarandet skall vara utformat, möjligheterna till insyn i detta liksom även sekretessfrågor. Enligt vår mening måste frågorna om sekretess och insyn i disciplinförfarandet lösas innan man kan ta ställning till frågan om sekretessgenombrott. Särskilt mot bakgrund av att sekretessen är absolut hos skattemyndigheterna krävs det att sekretessförhållandena hos samfundet har klarlagts först. Vi lägger därför inte fram något förslag om sekretessgenombrott.

3766lUVNLOGDUHJOHUI|UVNDWWHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

18.2 Sekretess för domstols beslut i fråga om