Bör nya sekretessbrytande bestämmelser införas?

Vi föreslår inte några nya sekretessbrytande regler för kronofogde-myndigheterna.

%DNJUXQG

$OOPlQW

Kronofogdemyndighetens möjlighet att inhämta sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter styrs dels av de sekretessbrytande reglerna i sekretesslagen, dels av regler om uppgiftsskyldighet. I 4 kap.

15 § utsökningsbalken finns t.ex. en bestämmelse enligt vilken tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos honom eller annat mellanhavande med honom, om detta kan ha betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmätningsbar egendom, samt att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet.

Med mellanhavande avses ett rättsförhållande av ekonomisk betydelse i vilket gäldenären och tredje mannen har del (prop. 1980/81:8 s. 415 ff.). Föreskriften tar främst sikte på sådana utomstående personer som har ekonomiska mellanhavanden av privat-rättslig natur med gäldenären, exempelvis banker och försäkringsbolag.

Även gäldenären närstående personer omfattas av upplysningsplikten.

Det kan ibland förekomma att ett rättsförhållande av ekonomisk betydelse för gäldenären föreligger mellan denne och en myndighet,

3406lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

exempelvis en försäkringskassa eller en kommunal förvaltning (LU 1980/81:23 s. 12). En myndighet kan alltså i vissa situationer anses inta ställning som tredje man och omfattas av upplysningsskyldigheten enligt 4 kap. 15 § utsökningsbalken.

7LOOJnQJHQWLOOXSSJLIWHUIUnQVNDWWHP\QGLJKHWHUQD

En viktig uppgift för kronofogdemyndigheten är att driva in statliga fordringar såsom t.ex. skatter. Av stor betydelse för handläggningen av sådana mål är uppgifter från skattemyndigheterna. Sådana uppgifter kan vara värdefulla i andra mål och ärenden på så sätt att de tillsam-mans med annan information kan ge en bild av gäldenärens ekonomis-ka förhållanden. Kronofogdemyndigheterna har därför getts rätt att ta del av uppgifter i skatteregistren. Skatteregistren får användas endast för de i skatteregisterlagen angivna ändamålen. Det centrala skatteregistret får bl.a. användas för utredningar i kronofogde-myndigheternas exekutiva verksamhet. Enligt 10 § skatteregisterlagen får kronofogdemyndigheterna ha direktåtkomst till det centrala skatteregistret för uppgifter om bl.a. fysiska personers personnummer, namn, adress och civilstånd, deras nationalitet och pensionsförmåner m.m. För juridiska personer lämnas uppgift om organisationsnummer, firma, adress, säte och juridisk form. Dessutom har kronofogdemyndig-heterna åtkomst till vissa uppgifter om ägarförhållandena i bl.a.

fåmansbolag, om registrering av skyldighet att betala skatt och om återkallelse av F-skattesedel. Direktåtkomsten omfattar även uppgifter som behövs för att bestämma skatt samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av skatt eller avgift. Kronofogdemyndig-heten har vidare åtkomst till bl.a. uppgifter som skall lämnas i självdeklaration, uppgifter om beslut om beskattning och uppgifter som härrör från kontrolluppgift.

Förutom att kronofogdemyndigheterna har möjlighet att få ut uppgifter från skatteregistret anses även uppgifter ur taxeringsmateria-let kunna lämnas ut för den exekutiva verksamheten med stöd av generalklausulen (prop. 1980/81:70 s. 24).

7LOOJnQJHQWLOOXSSJLIWHUIUnQWXOOHQ

Enligt 118 § tullagen skall tullmyndigheterna på begäran tillhandahålla Sveriges Riksbank, Riksskatteverket, Statens livsmedelsverk, Jordbruksverket, Kommerskollegium, skattemyndighet, Statistiska centralbyrån, Kemikalieinspektionen och Fiskeriverket uppgifter som

SOU 1999:53 6lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU341

förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

Riksskatteverket har i svar på Ekobrottsberedningens enkät anfört att kronofogdemyndigheterna i sin verksamhet har ett minst lika stort behov av sådana uppgifter som avses med 118 § tullagen, som de i bestämmelsen uppräknade myndigheterna. Detta gäller enligt Riksskatteverket särskilt i den indrivning som riktar sig mot gäldenärer som kan misstänkas ägna sig åt ekonomisk brottslighet. Riksskatte-verket har därför föreslagit en ändring i 118 § som ger även kronofogdemyndighet rätt till uppgifter hos tullmyndigheterna om import eller export av varor. Uppgifter av detta slag skulle kunna bidra till att ge kronofogdemyndigheten underlag för en begäran om skattehandräckning i utlandet eller för bedömning om gäldenären bör begäras i konkurs. Uppgifter om import skulle kunna ge upplysning om att gäldenären har tillgångar här i landet.

Riksskatteverket har inte närmare angett vilka uppgifter hos tullverket som en kronofogdemyndighet har behov av. Eftersom verket har föreslagit att kronofogdemyndighet skall få ut uppgifter med stöd av 118 §, får det antas att det endast är sådana uppgifter som omfattas av denna paragraf. Det är dock oklart om myndigheterna anses ha behov av samtliga uppgifter som avses med denna bestämmelse, eller endast av vissa typer av uppgifter.

Regeln i 118 § tullagen omfattar enligt sin ordalydelse uppgifter som rör import eller export av varor i förhållande till tredje land. Den avser endast uppgifter som hänför sig till tullens fiskala verksamhet, framför allt uppgifter ur deklarationer och beslut i anledning av dessa deklarationer samt uppgifter om tullens kontroller. Uppgifter från tullkriminalen kan inte anses angå import eller export av varor på ett sådant sätt att bestämmelsen i 118 § blir tillämplig.

De uppgifter som hänför sig till tullens fiskala verksamhet finns samtliga inlagda i tullregistret. Tulldeklarationer kan ges in i elektro-nisk form och i övrigt omvandlas alla uppgifter i ett importärende på ett sådant sätt att det kan föras in i datasystemet. Ärendena handläggs också på elektronisk väg. Flertalet av de myndigheter som för närvarande har rätt till uppgifter enligt 118 § tullagen har enligt 7 § tullregisterlagen (1990:137) också rätt att få ta del av uppgifterna på ADB-medium.

Generaltullstyrelsen – som redan tidigare har ställt sig positiv till att kronofogdemyndigheter får tillgång till uppgifter enligt 118 § tullagen – har framhållit att åtskilliga av de uppgifter som finns i tullregistret överförs på elektronisk väg till det centrala skatteregistret. Eftersom kronofogdemyndigheter redan har tillgång till skatteregistret är det

3426lUVNLOGDUHJOHUI|UNURQRIRJGHP\QGLJKHWHU SOU 1999:53

mest rationella sättet att ge dessa ökad tillgång till uppgifter från tullen en ändrad reglering av deras åtkomst till uppgifter i detta register.

gYHUYlJDQGHQ

De förslag vi har lagt fram i det föregående om utvidgad sekretess inom exekutionsväsendet underlättar möjligheterna att vid bekämpning av ekonomisk brottslighet lämna sekretessbelagd information till krono-fogdemyndigheterna. Därmed minskar också behovet av ytterligare sekretessbrytande regler till förmån för deras verksamhet.

Härtill kommer att Registerförfattningsutredningen skall göra en översyn av de författningar som reglerar register inom skatteförvalt-ningen och exekutionsväsendet samt tullregisterlagen. I uppdraget ingår bl.a. att undersöka frågan om utlämnande av uppgifter från skatte-och utsökningsregistren skatte-och att överväga om omfattningen av uppgifts-lämnandet är lämpligt avvägt eller om det finns behov av förändringar.

Även frågor om utlämnande av uppgifter ur tullregistret kan tas upp av utredningen.

Mot den nu angivna bakgrunden, och efter samråd med Registerförfattningsutredningen, har vi beslutat att inte lägga fram några förslag om nya sekretessbrytande regler för kronofogdemyndig-heternas verksamhet.

SOU 1999:53 343

17 Underrättelse till

kronofogdemyndighet om beslag m.m.

17.1 Bakgrund

Flera myndigheter har påtalat att polisen enligt beslut av JO inte har rätt att lämna uppgifter till kronofogdemyndigheten om beslagtagen egendom. En sådan underrättelse skulle ge kronofogdemyndigheten tillfälle att mäta ut den beslagtagna egendomen för den berördes skulder. Myndigheterna anser det stötande att egendom måste lämnas tillbaka till exempelvis en misstänkt person trots att det är känt att han har stora skatteskulder. Riksåklagaren har föreslagit att det införs ett direkt lagstöd för sådant uppgiftslämnande eller att generalklausulen ändras så att det för utlämnande av uppgifter inte krävs att det är uppenbart att intresset av utlämnande tar över sekretessintresset, utan endast att det kan antas att så är fallet. Riksenheten mot ekonomisk brottslighet har förordat en bestämmelse enligt vilken polisen skall ha skyldighet att undersöka om den från vilken egendom tas i beslag är restförd hos kronofogdemyndigheten och i förekommande fall också underrätta kronofogdemyndigheten. Det regionala samverkansorganet i Göteborgs och Bohus län har i sin rapport för år 1997 utvidgat perspek-tivet till fall när ”polisen påträffar personer som har stora penningbe-lopp på sig” och dessa personer är restförda för betydande bepenningbe-lopp.

Riksskatteverket har på uppdrag av regeringen lagt fram förslag till hur exekutionsväsendets roll i myndighetssamarbetet mot ekonomisk brottslighet skall kunna utvecklas (dnr 2391-97/701). Verket har därvid föreslagit bl.a. att polis och åklagare innan ett beslag hävs skall kontrollera om en misstänkt är restförd och, om så är fallet, underrätta kronofogdemyndigheten om beslaget. Polisen och åklagare bör enligt verket ges direktåtkomst till utsökningsregistret för att enkelt kunna kontrollera om en misstänkt är föremål för åtgärder eller utredning hos kronofogdemyndigheten. I våra direktiv har tagits upp frågan om polisens möjligheter att underrätta kronofogdemyndigheten om

egen-3448QGHUUlWWHOVHWLOONURQRIRJGHP\QGLJKHWRPEHVODJPP SOU 1999:53

dom som har tagits i beslag eller som polisen på annat sätt har fått kännedom om.

Vi behandlar i detta avsnitt frågan om underrättelse till kronofogdemyndigheten om beslag men vidgar perspektivet även till bl.a. andra straffprocessuella tvångsmedel.

17.2 Behovet av reglering