aNSVariG MYNDiGhet: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Riksdagen har fastställt elva preciseringar:
GOD MILJÖSTATUS: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341)
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna
GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER: Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridnings- vägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före- kommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten
FRÄMMADE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden och kulturarvet
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande
och utveckling av värdena finns
KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN: Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Havs-, kust och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad
HA
V
I
BALANS
SAMT
L
EV
ANDE
KUST
OCH
SKÄRGÅRD
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat och analys i sammanfattning
resultat
Miljökvalitetsmålet spänner över många aspekter, där ingår naturmiljö-, kultur- miljö- samt friluftsvärden, vilka tillsammans bidrar med flera viktiga ekosystem- tjänster. Uppföljningen visar samma bild som den senaste årliga uppföljningen och den fördjupade utvärderingen 2012, det vill säga att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Havsmiljön påverkas av övergödning, föroreningar och svaga fiskbestånd. Dessa problem har i många sammanhang utpekats som de allvarligaste för havet. Några andra problem som har betydelse för måluppfyllelse är spridningen av främmande arter, marint avfall, havsförsurning, syrebrist, och fysisk påverkan på känsliga livsmiljöer.
Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med den bedömning som gjorts av länsstyrelserna regionalt. Samtliga 14 länsstyrelser med kuststräcka gör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I juni 2012 skickade Läns- styrelsen i Skåne län en underrättelse till regeringen om problem i Hanöbuktens ekosystem. Det bedöms i skrivelsen att den ekologiska situationen i Hanöbukten och i Östersjön är av sådan allvarlig karaktär att den kräver särskilda insatser av regeringen.
Utifrån havsmiljödirektivet har det under 2012 gjorts en inledande bedömning av hur haven mår som visar att tillståndet i havet inte är det önskade men att det varierar beroende på vilka ekosystemkomponenter och vilka områden man stu- derar. De belastningar som pekas ut som mest betydande är biologisk störning genom uttag av arter, tillförsel av näringsämnen, tillförsel av farliga ämnen, fysisk påverkan genom bottentrålning och marint avfall.
analys
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Både positiva och negativa trender syns och storskaliga problemen för havsmiljön kvarstår. Utsläp- pen av övergödande ämnen till havet visar på en minskning, även om det är långt kvar tills uppsatta mål kan nås309. Flera åtgärder genomförs på både regional
och nationell nivå och i samarbete med andra länder, men det tar lång tid innan åtgärdsarbetet ger synliga resultat. Ytterligare insatser, inte minst på internatio- nell nivå, är viktiga för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Genomförandet av havsmiljödirektivet (2008/56/EG), där mycket har hänt under 2012, är en central del. De närmaste årens arbete med att ta fram och genomföra övervakningspro- gram och åtgärdsprogram förväntas spela stor roll för havsmiljön. Tillsammans är vattendirektivet och havsmiljödirektivet bland de viktigaste redskapen för att kunna förbättra miljötillståndet i havet. Genomförandet av HELCOM:s aktions- plan för Östersjön samt fortsatt arbete med att skydda värdefulla natur- och kul- turområden är andra viktiga områden. Reformerna av EU:s fiskeripolitik och jord- brukspolitik samt den havsplaneringsreform som regeringen avser att genomföra påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet.
Kunskapen om förekomsten av arter, livsmiljöer och kulturlämningar i havet är betydligt sämre än för landmiljöer. Att fylla kunskapsluckorna är av stor vikt för att kunna vända utvecklingen i positiv riktning. Ett gediget arbete med att sammanställa tillgänglig kunskap om havet gjordes under 2012 då den inledande
bedömningen av havsmiljön togs fram310. Varje år sammanställs utifrån den
nationella marina miljöövervakningen information om havsmiljön311. Denna rap-
portering utgör en viktig del av uppföljningen av miljökvalitetsmålet och bidrar löpande med ny kunskap om miljötillståndet i havet.
För att bevara havs-, kust- och skärgårdslandskapets stora värden för friluftsliv och rekreation krävs ytterligare insatser till exempel för att förhindra störningar som buller, undervattensljud, exploatering för bebyggelse och andra fysiska stör- ningar samt övergödning, miljögifter och överutnyttjande av fiskresurserna. Sam- tidigt behöver åtgärder tas fram och genomföras som kan förbättra förutsättning- arna för att leva och verka längs kusterna, och som även gynnar uppfyllandet av miljökvalitetsmålet.
Centralt för Hav i balans samt levande kust och skärgård är att åstadkomma ett hållbart nyttjande av havsmiljön och dess resurser. För det krävs bland annat att ekosystemtjänsternas värde slår igenom i havsplanering och kommunal fysisk planering som grund för en ekosystembaserad förvaltning.
310 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning och socioekonomisk analys.
311 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.
HA
V
I
BALANS
SAMT
L
EV
ANDE
KUST
OCH
SKÄRGÅRD
Resultat
God miljöstatus
Under 2012 genomförde Sverige de första delarna av havsmiljödirektivet, imple- menterat i Sverige genom miljöbalken och havsmiljöförordningen (2010:341). I juli fastställdes, förutom den inledande bedömningen av havsmiljön, vad som kännetecknar god miljöstatus för förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön samt de miljökvalitetsnormer med vilka god miljöstatus ska uppnås eller upp- rätthållas312,313. Det har även tagits fram indikatorer som ska användas för att
kunna följa upp god miljöstatus. På flera områden saknas idag dock funktionella indikatorer men utveckling av sådana pågår. Den inledande bedömningen visar att tillståndet i havet inte är det önskade men att det varierar beroende på vilka eko- systemkomponenter och vilka områden man tittar på. De belastningar som pekas ut som mest betydande är biologisk störning genom uttag av arter, tillförsel av näringsämnen, tillförsel av farliga ämnen, fysisk påverkan genom bottentrålning och marint avfall.
Miljökvalitetsnormerna har tagits fram för att motverka belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha stor påverkan på miljön; uttag av fisk, näringsämnen, farliga ämnen, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön men även för främmande arter och hydrografiska förändringar som bedöms ha påverkan. Miljökvalitetsnormerna för fisk riktar in sig på såväl storlek på fiskbestånd som deras ålders- och storleksstruktur, men även på fiskens roll i havens ekosystem. På senare år har de indirekta effekter som uttag av fisk kan få på hela den marina näringsväven uppmärksammats i allt större utsträckning. Eftersom de större rovfiskarna har en reglerande roll i ekosystemen kan föränd- ringar i förekomst av dessa leda till effekter i flera led i näringsvävarna som till exempel en ökning av påväxtalger och en minskning av habitatbildande vegeta- tion314 som ålgräs.
En av belastningarna på havsmiljön som lyfts fram i havsmiljödirektivet är marint avfall. I syfte att beskriva omfattningen av problemet och konsekvenser för djur, växter och människor tog Havs- och vattenmyndigheten fram en rapport
under 2012315. Rapporten bidrar till ökad kunskap om problemet med marint
avfall. Enligt rapporten finns idag flera styrmedel för att förhindra spridning av
312 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Reviderad 2012-10-12. 313 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar
god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. 314 Eriksson, BK et al. 2011. Effects of altered offshore food webs on coastal ecosystems
emphasize the need for cross-ecosystem managemant. Ambio 40:786-797. 315 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Marine litter in Sweden. Rapport 2012:3.
marint avfall, men de bedöms inte som tillräckliga. Att sprida information och öka allmänhetens kunskap om problemen med marint skräp är ett av områdena som pekas ut som komplement till befintliga styrmedel.
I den internationella konventionen om att förhindra föroreningar från fartyg (MARPOL) regleras bland annat utsläpp av fast avfall. Nya regler som förbjuder allt utsläpp av fast avfall, om det inte uttryckligen finns ett undantag, infördes 1 januari 2013316.
God ekologisk och kemisk status
Klassificering av ekologisk och kemisk status för kustvatten genomförs i enlighet med vattenförvaltningsförordningen. Målet är att vattenförekomsterna ska uppnå eller bibehålla minst en god ekologisk och kemisk status senast år 2015 om det inte har beslutats om undantag.
En orsak till försämrad status för vattenförekomster är miljögifter. Även om de åtgärder som har vidtagits för att minska mängden miljögifter i havsmiljön har gett goda resultat för några ämnen så kvarstår allvarliga problem. Fisk från Botten- havet och Bottenviken innehåller fortfarande höga halter av dioxiner och PCB. Halterna är högre i de norra delarna av Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) än i de södra. För större strömming i Bottenviken och Bottenhavet är halterna så pass höga att de överskrider EU:s gränsvärde för matfisk317. Den största källan till dioxi-
ner i Östersjön är atmosfäriskt nedfall. Trots minskande halter av flera miljögifter i miljön har miljöövervakningen visat på försämrad hälsostatus för kustlevande fisk. Orsaken till detta är inte känd, men en möjlig förklaring är att flera olika kemiska ämnen i miljön ger kombinationseffekter vilket totalt sett påverkar fisk.
Studier i småbåtshamnar har visat på kraftigt förhöjda halter av organiska tennföreningar, TBT, ett ämne som tidigare användes i båtbottenfärger och som är mycket giftigt för vattenlevande organismer318. Enligt studien finns det starka indi-
kationer på att tillskott av TBT sker kontinuerligt sannolikt på grund av spridning av gammal färg från båtar.
Under 2012 uppdaterades även Sveriges genomförandeplan av Stockholms-
konventionen319. Stockholmskonventionen är en global miljö- och hälsoskydds-
konvention för att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar.
316 Resolution MEPC.201(62) – Revised MARPOL Annex V. 2013. 317 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.
318 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2011:30. TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län.
319 Naturvårdsverket. 2012. National implementation plan for the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants for Sweden 2012. Report 6498.
HA
V
I
BALANS
SAMT
L
EV
ANDE
KUST
OCH
SKÄRGÅRD
ekosystemtjänster
Som en del av den inledande bedömningen av miljötillståndet enligt havsmiljö- direktivet ingick en ekonomisk och social analys320. I analysen görs en bedömning
av havets roll i den svenska ekonomin. Omsättningen för de maritima aktiviteter- na uppgick till 330 miljarder kr för 2009. Här ingår branscherna kustnära indu- strier, transporter, tjänster, handel, fiske och energi.
Naturvårdsverket sammanställde i ett regeringsuppdrag under 2012 informa-
tion om viktiga ekosystemtjänster, däribland marina321. Sammanställningen kan
bidra med en del av det underlag som behövs för att göra samhällsekonomiska värderingar av ekosystemtjänster. Några av de ekosystemtjänster som pekas ut som särskilt värdefulla för människan och karaktäristiska för havet är livsmedel från marina organismer, atmosfärisk reglering, kultur- och naturarv, estetiska värden, rekreation och förbättrad hälsa. Flera av ekosystemtjänsterna är hotade till följd av mänskliga aktiviteter eller effekter av sådana (utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen, klimatförändringar och exploatering). Kunskapen om de marina ekosystemtjänsternas ekonomiska värden är inte tillräcklig och styrmedel kan behöva utvecklas för att hantera och prioritera ekosystemtjänster.
Grunda kustnära miljöer
Längs kusten sker fysisk påverkan bland annat i form av muddring, strand- modifieringar, båttrafik, bebyggelse och farleder. Ofta är det de grunda kustnära miljöerna som skadas i samband med ökad exploatering. Exploateringen har trängt undan många naturtyper och arter, samtidigt som återstående arealer av naturtyper och livsmiljöer är fragmenterade och utsatta för fortsatt negativ påverkan. Natur- vårdsverket redovisade under 2012 sitt regeringsuppdrag om grön infrastruktur322.
Viktiga strukturer och funktioner för upprätthållandet av en grön infrastruktur i kusten anges vara god vattenkvalitet, naturlig näringsstatus, naturligt vattenflöde, ständigt pågående deltabildning, översvämning, vitala populationer av ålgräsängar och tydligt hävdpräglad strandvegetation. Allvarliga hot mot en fungerade grön infrastruktur är fysiska förändringar, exploatering och övergödning.
Grunda vegetationsklädda bottnar, som till exempel ålgräs och nate, har en mycket viktig funktion i de marina ekosystemen eftersom de bland annat fungerar som uppväxt- och födosöksområde för fisk, binder sediment, minskar övergöd- ningen och därmed ger en bättre vattenkvalitet. OSPAR har under 2012 tagit fram
320 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning och socioekonomisk analys.
321 Naturvårdsverket skrivelse 2012-10-31. Sammanställd information om ekosystemtjänster. NV-00841-12.
322 Naturvårdsverket. Grön infrastruktur. Dnr NV-03013-12. Skrivelse till Miljödepartementet 2012-12-14.
en rekommendation i syfte att stärka skyddet av ålgräsängar323. Rekommendatio-
nen är grundad på vetenskapligt underlag och understryker ålgräsets betydelse för marin biodiversitet.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper ska enligt habitatdirektivet och i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald nås senast 2021. För flera marina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som framtidsutsikterna dåliga, främst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske. En ny bedömning av bevarandestatus för livsmiljöer eller arter i havet kommer att sammanställas 2013 för perioden 2007–2012 i enlighet med habitatdirektivet.
Antalet sälar ökar både på västkusten och i Östersjön. De tidigare framtagna förvaltningsplanerna för knubbsäl och gråsäl omarbetades under 2012324, 325.
De övergripande målen med sälpopulationen är att de ska ha gynnsam bevarande- status och dess påverkan på människans intressen skall vara neutral eller positiv. För vissa bottenlevande fiskbestånd i Västerhavet och som utgör viktiga mat- fiskar så som torsk, kolja, vitling, kummel och gråsej kan man se en fortsatt minskning i antal. För rödspätta, sill och makrill har man däremot sett en ökning i antal326. I både det västra och östra beståndet av torsk i Östersjön syns en
ökning327.
Tillståndet för vild lax i Östersjön är fortfarande dåligt. De senaste årens upp- vandring av lax i älvarna har minskat. Orsaken till den låga återvandringen av lekfisk är ännu inte klarlagd328. Under 2012 har ett antal olika fiskeregleringar
införts i syfte att förbättra situationen för vildlaxbestånden329. Bestånden av öring
i Östersjön är fortsatt svaga till följd av fiske, vattenkraftsdammar och dålig status i vattendragens biotoper. Uppvandringen av lekande öringar har dock noterats öka i flera vattendrag i Bottenviken330.
323 OSPAR Recommendation 2012/4 on furthering the protection and conservation of Zostera beds.
324 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Nationell förvaltningsplan för knubbsäl (Phoca vitulina) i Kattegatt och Skagerrak.
325 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Nationell förvaltningsplan för gråsäl (Halichoerus grypus) i Kattegatt och Skagerrak.
326 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.
327 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och miljööversikt 2012.
328 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och miljööversikt 2012.
329 Havs- och vattenmyndigheten. Remiss 2012-04-11. Förslag till ändrade föreskrifter för kustfisket efter lax i Östersjön. Dnr 1651-12.
330 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och miljööversikt 2012.
HA
V
I
BALANS
SAMT
L
EV
ANDE
KUST
OCH
SKÄRGÅRD
Flera län har rapporterat om rekryteringsstörningar och brist på rovfiskar som abborre och gädda331 och har genomfört olika fiskevårdande åtgärder som till
exempel återskapat lekplatser.
Inom den gemensamma fiskeripolitiken samlas en rad åtgärder som till exempel att införa långsiktiga förvaltningsplaner, att bestämma hur mycket fisk som årli- gen får fångas, att reglera fiskeansträngningen, att införa gemensamma tekniska regleringar för hur fisket får bedrivas samt att införa rumsliga och temporära begränsningar i fisket. Just nu pågår ett omfattande reformarbete av EU:s gemen- samma fiskeripolitik. I den nya grundförordningen föreslås bland annat målsätt- ningar om MSY (maximal hållbar avkastning), integrering av miljölagstiftningen samt ett utkastförbud.
Under 2012 fattade EU:s ministerråd beslut om en ändring av förvaltningspla- nen för torsk i Västerhavet eftersom torskbestånden i bland annat Kattegatt, Ska- gerrak och Nordsjön inte har återhämtat sig som förväntat. Ändringen innebär en ökad flexibilitet för kvoten, men tillåter att en högre kvot än tidigare kan sättas. Hur ett sådant beslut kommer att påverka förvaltningsplanens måluppfyllelse är ännu inte klarlagt. Långsiktiga förvaltningsplaner är en av de viktigaste och mest framgångsrika förvaltningsåtgärderna för att uppnå hållbara fiskbestånd.
hotade arter och återställda livsmiljöer
Den nationella rödlistan tas fram av Artdatabanken och fastställs av Naturvårds- verket. Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livs- miljöer. I dag är 21 svenska marina fiskarter och 34 arter ryggradslösa organismer rödlistade, till stor del på grund av ett för intensivt fiske samt övergödning332.
Läget är dåligt för bland annat tagghudingar och koralldjur, där nästan hälften av de bedömda arterna är rödlistade333.
Tumlaren, Sveriges enda valart, är enligt rödlistan klassificerad som sårbar. En plan för bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavet beslutades 2012 under Ascobans-avtalet om skydd av småvalar i Östersjön, Nordostatlanten, Irländska sjön och Nordsjön som sorterar under FN-konventionen om skydd av flyttande arter (Bonnkonventionen, UNEP/CMS). Avtalet har signerats av de flesta länder i området. I den nya planen för bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavet är ett viktigt mål att få med fiskare, sjöfarten och andra aktörer i arbetet, bland annat för att minska bifångster och få bättre kontroll på beståndets utveckling.
Flera åtgärder med stöd av havs- och vattenmiljöanslaget har genomförts under året, vilket i många fall gynnat biologisk mångfald. Det saknas dock fortfarande
331 Regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se 332 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.
en sammanställning av antal återställda livsmiljöer. På regional nivå har under året flertalet projekt genomförts med syfte att återställa värdefulla kustmiljöer. Bland annat har arbete med att återskapa lekmiljöer för fisk genomförts och nya marina naturreservat har tillkommit334. Åtgärder i sötvatten för att underlätta
fiskvandring gynnar även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Främmande arter och genotyper
49 främmande arter har påträffats i Västerhavet, 38 i Östersjön och tio i både
Västerhavet och Östersjön335. Under 2012 genomfördes en informationssatsning
för att förhindra spridningen av amerikansk hummer på västkusten.
För att begränsa spridningen av främmande arter är barlastvattenkonventionen inom sjöfarten ett viktigt styrmedel. Den kommer sannolikt att träda i kraft under