Miljömålen – 2013

rapport 6557 • MARS 2013

Miljömålen

Årlig uppföljning av Sveriges

miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Miljömålen

Årlig uppföljning av Sveriges

miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: natur@cm.se

Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6557-7

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Grafisk produktion och illustration: AB Typoform

Förord

DeNNa rapport iNNehåller den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och

etappmålen 2013. Nya preciseringar av miljökvalitetsmålen finns nu på plats men bedömningarna i fördjupad utvärdering 2012 kvarstår – vi når inte 14 av 16 miljö- kvalitetsmål. Etappmålen följer vi upp för första gången.

För andra året i följd redovisar vi Naturvårdsverkets slutsatser i ett fristående avsnitt. Slutsatserna bygger i år vidare på ett av de identifierade fokusområdena i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen – Utveckla strategier för hållbar konsumtion! Vi ser att en omställning av samhället med ökad miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion – från råvara till avfall – behövs för upp-fyllelsen av flera miljökvalitetsmål.

Naturvårdsverket samordnar miljömålsuppföljningen, men det är de målansva-riga myndigheterna som står för resultatredovisning, analys och bedömning av de enskilda miljökvalitetsmålen och etappmålen. Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) svarar för den regionala analysen.

En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgifter är att i samverkan med andra följa upp och utvärdera hur miljön mår och hur miljöomställningen i samhället går. Samarbetet med ett stort antal personer inom de många myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet samt organisationer är en förutsättning för miljömåls-uppföljningen. Naturvårdsverket tackar alla medverkande för deras engagemang och bidrag.

Stockholm i mars 2013

Innehåll

Förord 3

Naturvårdsverkets slutsatser 6

Arbetet med miljömålsuppföljning 11 DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 17 Begränsad klimatpåverkan 18 Frisk luft 30

Bara naturlig försurning 42 Giftfri miljö 54

Skyddande ozonskikt 78 Säker strålmiljö 86 Ingen övergödning 98

Levande sjöar och vattendrag 108 Grundvatten av god kvalitet 124

Hav i balans samt levande kust och skärgård 136 Myllrande våtmarker 152

Levande skogar 164

Ett rikt odlingslandskap 176 Storslagen fjällmiljö 188 God bebyggd miljö 202 Ett rikt växt- och djurliv 212

REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 227 Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 234 UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 237

Etappmål om utsläpp av växthusgaser (2020) 238 Etappmål om luftföroreningar 241

Etappmål om farliga ämnen 249 Etappmål om avfall 255

Naturvårdsverkets slutsatser

kon-sumtion – från råvara till avfall. För att vi ska nå miljökvalitetsmålen krävs konsumtion med så liten miljöpåverkan som möjligt, god hushållning med natur-resurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp som är fria från farliga ämnen. Det är innebörden i det generationsmål för hållbar utveckling som riksdagen beslutat om1_.

14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade

styrmedel. Bedömningarna kvarstår sedan den senaste fördjupade utvärderingen2_.

I utvärderingen lyfte vi fram förslag till fokusområden för politiken, där samlade insatser skulle verka positivt för flera miljökvalitetsmål. Ett av fokusområdena är Utveckla strategier för en hållbar konsumtion.

Naturvårdsverkets slutsatser bygger på vår samlade kunskap, där uppföljning och analys av miljökvalitetsmål och etappmål är en aktuell och viktig del. Slut-satserna är inte en sammanfattning. I våra slutsatser lyfter vi i år fram några goda exempel på befintliga och föreslagna styrmedel för en samhällsomställning med ökad hänsyn och minskad miljöpåverkan. Exemplen tangerar i flera fall Miljö-målsberedningens strategiarbete och regeringens etappmål, till exempel rörande mark- och vattenanvändning, luftföroreningar, farliga ämnen och avfall. Att bygga vidare på goda exempel kan vara ett spår i att utveckla strategier och styrmedel för hållbar konsumtion och produktion.

Mix av styrmedel behövs för hållbar produktion och konsumtion

Miljöpåverkan uppstår både innan, under och efter det att vi konsumerar en pro-dukt eller tjänst. Utvinning av råvaror, propro-duktion, distribution och avfall påver-kar den biologiska mångfalden och förorenar luft och vatten. Resurs- och energi-effektivisering och teknikutveckling minskar trycket på naturresurser och minskar skadliga utsläpp. Men så länge den totala konsumtionen fortsätter att öka mins-kar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan.

Vi behöver minska miljöbelastningen även genom till exempel beteendeföränd-ringar. Genom att integrera miljökostnader i priset på varor och tjänster är det möjligt att gynna beteenden som leder till konsumtion och produktion med lägre

1 Proposition 2009/10:155. Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Sid. 21. 2 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012.

miljöpåverkan. Regeringens etappmål om värdet av ekosystemtjänster är ett bety-delsefullt steg.

För hållbarhet från råvara till avfall behövs ekonomiska, juridiska och infor-mativa styrmedel i en ändamålsenlig mix3_{. Insatser inom såväl miljöpolitiken som}

inom andra politikområden är viktiga förutsättningar för att nå miljömålen. Stora ekonomiska värden förknippade med ekosystemtjänster finns i nuläget inte med i beslut om hur samhället nyttjar mark och vatten4_{. Ett steg på vägen att}

miljö-anpassa politiken vore att genomföra miljö- och klimatbedömningar av till exem-pel propositioner5_.

Bättre miljöhänsyn genom planering, tillsyn och goda råd

Tillsyn, rådgivning och samhällsplanering är viktiga styrmedel för en ökad miljö-hänsyn i brukande, exploatering och produktion. Det finns flera goda exempel där de gett lyckade resultat.

Genom att olika aktörer samverkar i arbetet med regionala och kommunala vatten- och materialförsörjningsplaner finns möjligheter att väga olika anspråk på mark och vatten mot varandra och värdera ekosystemtjänster såsom

dricks-vatten6_{. Planerna behöver knytas ihop med kommunala översiktsplaner för att få}

bästa effekt.

Flera kommuner håller nu på att revideras sina översiktsplaner och länsstyrel-serna stödjer arbetet bland annat genom att tillgängliggöra regionala och natio-nella planeringsunderlag. Plan- och bygglagens nya regler kan då få genomslag så att översiktsplanerna bättre beaktar miljökvalitetsmålen och andra nationella

och regionala mål om hållbar utveckling7_{. Exempel på incitament för att en ökad}

miljöhänsyn ska få genomslag i planeringen är statligt ekonomiskt planerings-stöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till att nå klimat- och miljömål7_{. En nyckel är att den regionala nivån är med mer i}

pla-neringen, så att till exempel länsstyrelsernas kunskap kan stödja kommunernas planering.

Kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den fysiska planeringen är konkreta nyckelfaktorer för ett energi- och transportsnålt samhälle och för att skapa och vidmakthålla en grön infrastruktur. Den gröna

infrastruk-3 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

4 Naturvårdsverket. 2012-11-01. Redovisning av regeringsuppdrag att sammanställa information om ekosystemtjänster (M 2012/176/Nm). NV-00841-12.

5 Naturvårdsverket. 2012. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Rapport 6537.

6 Se årlig uppföljning 2013 av bl.a. miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker.

turen skulle även kunna utvecklas vid skogliga åtgärder och exploateringar om myndigheterna kunde stärka sitt arbete med rådgivning och tillsyn i enlighet med befintlig lagstiftning8_.

Myndigheternas rådgivning och tillsyn har inom många områden potential att utökas och bli ett bättre stöd till verksamhetsutövare samtidigt som miljönyttan kan öka. Ett sätt att möjliggöra en proaktiv och kompetent tillsyn till stöd för verksamhetsutövare, vore att göra en tydligare koppling mellan tillsyn och till-synsavgifter9_.

Rådgivning via Greppa Näringen, Greppa Växtskyddet och Mångfald på slätten är bra exempel på ett mjukt styrmedel och lyckat samarbete mellan myn-digheter och organisationer. Verksamheten har betydelse för flera miljökvalitets-mål och syftar till att minska övergödningen, förbättra hanteringen av bekämp-ningsmedel respektive gynna grön infrastruktur och biologisk mångfald.

Såväl rådgivningen som de konkreta miljöåtgärderna är beroende av finansie-ring från landsbygdsprogrammet, vilket är ett centralt styrmedel i miljöarbetet. Utformningen av miljöersättningarna inom det framtida landsbygdsprogrammet är således en nyckelfråga för flera miljökvalitetsmål, medan andra jordbruksstöd delvis kan motverka miljömålen10_.

Minskad miljöpåverkan genom offentlig upphandling och information

Det är sannolikt klokt att satsa på styrmedel som påverkar investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller som gör det enklare för hushåll och företag att göra miljö- och klimatsmarta val11_{. Offentlig upphandling och}

informa-tion är exempel på sådana styrmedel.

Flera miljökvalitetsmål pekar på att utsläpp från transporter påverkar målen negativt. Vägtrafiken utgör det huvudsakliga problemet för luftkvalitet och buller i stadsmiljö och påverkar människors hälsa. Trafikverket och storstadskommu-nerna har beslutat om nya, delvis gemensamma upphandlingskrav kring utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner. Här har offentliga aktörer gått före i sin

upphandling och det kan ha vägledande betydelse för andra aktörer12_.

8 Naturvårdsverket. 2012-12-13. Redovisning av uppdrag att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel for att utveckla den gröna infrastrukturen (M2012/722/ Nm). NV-03013-12.

9 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

10 Se årlig uppföljning 2013 för bl.a. miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag.

11 Naturvårdsverket. 2012. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Rapport 6537.

På den stora skalan utvecklas internationella krav och regeringens etappmål kring minskade utsläpp av luftföroreningar från sjötrafiken. I mindre skala är ett posi-tivt exempel att Göteborgs hamn, i en kampanj för renare havsmiljö, tar ut en avgift på fartyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöfartens totala

utsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent13_.

Utsläppen av luftföroreningar minskar också till följd av skärpt lagstiftning och internationella överenskommelser. Dessa styrmedel ger även förutsättningar att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen.

Ett viktigt komplement till lagstiftning är att tillgängliggöra information som ger konsumenten möjlighet att välja bort varor med farliga ämnen. Inom ramen för FN:s globala kemikaliestrategi14 _{har ett stort antal länder beslutat att utveckla}

ett frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor. Informa-tionen om farliga ämnen är även viktig för att kunna hantera material riktigt i återvinning och avfallshantering15_.

att beakta hela kedjan från råvara till avfall

I utveckling av styrmedel och strategier för hållbar produktion och konsumtion är det betydelsefullt att behandla även resurs- och energieffektivisering och de slutliga länkarna i kedjan ända fram till återvinning och avfall. Det kan innebära såväl miljövinster som goda möjligheter till affärsutveckling och nya arbetstillfällen.

Effektivare energianvändning är en väg framåt för att hushålla med naturresur-serna och nå flera miljökvalitetsmål, eftersom vi då kan begränsa vårt nyttjande av såväl fossil som förnybar energi. Det händer mycket inom detta område. EU:s direktiv om energieffektivisering, ekodesign och energimärkning är viktiga steg. Boverkets ändrade byggregler och reglerna för energideklarationer om energi-prestanda verkar alla för effektivare energianvändning i ny och befintlig bebyg-gelse16_.

Regeringens strategi för ett hållbart nyttjande av mineraler17 _{är en del i att}

möta den globala efterfrågan på värdefulla mineraler, som resulterar i ett stort och ökande antal ansökningar om prospekterings- och brytningstillstånd i Sverige. Som ett komplement till strategin är det viktigt att verka för utvecklad återvinning

13 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.

14 SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management, se http://www.kemi.se/ sv/Innehall/Internationellt/Konventioner-och-overenskommelser/SAICM

15 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 16 Se årlig uppföljning 2013 för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

17 Näringsdepartementet. 2013. Sveriges mineralstrategi – För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. N2013.02.

av mineraler, till exempel genom att hitta styrmedel som kan stimulera ”urban mining” och ”waste mining” 18_.

Forskning och utveckling är viktiga styrmedel som kan leda till förebyggande av avfall, såväl utvinningsavfall från mineralbrytning som hushållssopor. Att före-bygga avfall är effektivt för att minska resursförbrukning och miljöpåverkan, men behöver kompletteras med styrmedel som stimulerar återvinning. Den nationella avfallsplanen19 _{innehåller en mix av förslag för att minska avfallsmängder och öka}

återanvändning och återvinning.

18 Naturvårdsverket. 2012-03-22. Inspel till svensk mineralstrategi (N2012/1081/FIN). NV-02433-12.

19 Naturvårdsverket. 2012. Från avfallshantering till resurshushållning – Sveriges avfallsplan 2012–2017. Rapport 6502.

Arbetet med

miljömålsuppföljning

Vi följer för första gången upp miljökvalitetsmålen utifrån de reviderade precise-ringarna av miljökvalitetsmålen. Preciseprecise-ringarna, som definierar målen och är centrala i bedömning och uppföljning, beslutades av regeringen i april 201220_.

De ansvariga myndigheterna arbetar nu med att utveckla uppföljning och bedöm-ning av preciseringarna för respektive miljökvalitetsmål.

Det är premiär för uppföljningen av etappmål. Undantaget är etappmålet om

utsläpp av växthusgaser, som Naturvårdsverket följt upp sedan 201121_{. Även för}

etappmålen behöver ansvariga myndigheter finna former för uppföljningen. De nationellt målansvariga myndigheterna står för resultatredovisning, analys och bedömning av respektive miljökvalitetsmål och etappmål. De målansvariga myndigheterna är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndig-heten och Sveriges geologiska undersökning. Målansvariga myndigheter har sänt årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen på remiss till de myndigheter och

orga-nisationer som ingår i samverkansgruppen för miljömålsuppföljning22_{, samt vid}

behov till ytterligare instanser.

Naturvårdsverket har förutom målansvar för sju miljökvalitetsmål och elva etappmål även ansvar för att samordna myndigheternas arbete med miljömåls-uppföljning. Som en del i samordningen har verket tagit fram anvisningar till stöd för regionala och nationella myndigheters arbete med årlig uppföljning23_.

20 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.

21 Naturvårdsverket. 2011. Miljömålen på ny grund – Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011. Rapport 6433.

22 Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning består av de 25 myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet, de fem myndigheterna med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, företrädare för länsstyrelserna (via RUS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL), samt de centrala intresseorganisationerna Jordens Vänner, Lant- brukarnas Riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv och Världs-naturfonden WWF.

23 Anvisningar finns för nationell respektive regional uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt för uppföljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07388-12.

innehållet i årlig uppföljning 2013

Den årliga uppföljningen har fokus på redovisning och analys av det gångna årets resultat. Form och innehåll är likartat mellan regional och nationell uppföljning. Nationella myndigheter har använt sig av det regionala underlaget för den natio-nella uppföljningen. Årlig uppföljning och indikatorer för miljökvalitetsmålen redovisar vi även på miljömål.se. Där kan man läsa den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen för respektive län.24

Årlig uppföljning 2013 innehåller två huvudsakliga delar för respektive miljö-kvalitetsmål: resultat och analys. Etappmålen har följts upp på motsvarande sätt, men då etappmålen är av en annan karaktär än miljökvalitetsmålen är uppfölj-ningen mer kortfattad. Därtill finns det sparsamt med information för en del etappmål eftersom regeringen fattade beslut om etappmålen för knappt ett år sedan25_.

Resultatdelen har fokus på det gångna året och redovisar ny information om miljötillståndet och om förutsättningarna för att nå målet. I begreppet förut-sättningarna ryms viktiga styrmedel och åtgärder inom miljösektorn men även insatser i samhället inom andra politikområden, som påverkar målet positivt eller negativt. Ansvarig myndighet redovisar aktuella resultat för miljökvalitetsmålets olika preciseringar där nyheter av betydelse har framkommit sedan den fördju-pade utvärderingen.26 _{Myndigheterna redovisar resultat för respektive}

miljökva-litetsmåls preciseringar, vars kortnamn utgör rubriker i avsnittet. Preciseringarna överlappar ibland varandra och då redovisar myndigheterna två eller flera precise-ringar samlat, eller hänvisar mellan preciseprecise-ringar.

Analysdelen syftar till att klargöra förutsättningarna för att nå miljökvalitets-målet och ger en bedömning av hur utvecklingen för miljökvalitets-målet ser ut just nu. Ansvarig myndighet ger enklare analyser av orsaker till situationen för miljökvalitetsmålet, och/eller av effekter i miljön till följd av styrmedel och åtgärder i samhället. Myn-digheterna har möjlighet att djupdyka i särskilt angelägna frågor och att kortfattat ange de mest angelägna insatserna för att uppnå målet. I analysen står det myn-digheterna fritt att använda preciseringarna eller andra skärningar som struktur.

Bedömningen av om miljökvalitetsmålet är uppnått sker i huvudsak i samband med de fördjupade utvärderingarna av miljömålen, då myndigheterna gör en grundlig måluppfyllelseanalys. En egentlig ny bedömning av måluppfyllelse i sam-band med den årliga uppföljningen är i praktiken endast aktuell om betydande

24 En översikt över den regionala uppföljningen finns i denna rapport, i avsnittet Regionala likheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete.

25 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.

26 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.

förändringar skett. Bedömningen av utvecklingen i miljön för målet väger samman olika data som rör miljötillståndet och/eller uppskattade effekter för miljötillstån-det av genomförda åtgärder. Utvecklingen kan vara positiv trots att målet inte bedöms kunna nås inom tidsramen, eller omvänt.

Utveckling av miljömålsuppföljningen

Regeringens beslutade i april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitets-målen som förtydligar det miljötillstånd som ska nås27_{. Preciseringarna ska utgöra}

grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedöm-ningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömningsgrund bör ett miljökvalitetsmål bedömas som möjligt att nå antingen om det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder är beslutade och förväntas vara genom-förda28_.

Underhand har det stått klart att de målansvariga myndigheterna har behov av att operationalisera preciseringarna. Det har även framkommit önskemål om att det behöver bli enklare att härleda myndigheternas bedömningar av målupp-fyllelse.

För att få en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning har Naturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet startat ett särskilt utveck-lingsarbete i dialog med målansvariga myndigheter och RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan). De målansvariga myndigheterna ska utveckla och beskriva uppföljningen av respektive miljökvalitetsmål, för att framöver ge löpande stöd i nationellt och regionalt arbete med uppföljning och måluppfyllelseanalys. Ansva-riga myndigheter ska beskriva vad som följs upp och hur, samt vilken myndighet som är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet.

En översyn av indikatorerna kommer ske som en del i utvecklingen av uppfölj-ningen. Indikatorerna för respektive mål kan komma att bytas ut eller revideras, så att de bättre nyttjar tillgänglig data och överensstämmer med till exempel inter-nationell rapportering. Tidsplanen är att utvecklingsarbetet kring uppföljning och målbedömning ska vara klart inför nästa fördjupade utvärdering av miljömålen.

27 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål

– preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål.

Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av över-gödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de för-ändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart. 7. Ingen övergödning

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN?

MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.

De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsa-ken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder ange-lägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck. Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurningspåverkan.

* målår 2050 i en första etapp.

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs. 1. Begränsad klimatpåverkan*

6. Säker strålmiljö 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

5. Skyddande ozonskikt 4. Giftfri miljö

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade

styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.

Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och frag-mentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald. Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljö-tillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram.

Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fort-farande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgär-der är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön.

Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruv-industri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens eko-system tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främ-mande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka interna-tionellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.

Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik.

Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka sam-hällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark.

Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.

15. God bebyggd miljö 14. Storslagen fjällmiljö

16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 8. Levande sjöar och vattendrag

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

aNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till-sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt två preciseringar:

TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internatio-nellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentratio-nen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljon-delar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).

målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

utvecklingen i miljön är negativ.

Resultat och analys i sammanfattning

resultat

Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltempera-turen 1850. Tioårsperioden 2001–2010 är det varmaste årtiondet som uppmätts. HALTERNA I ATMOsFäREN ÖKAR

Det samlade bidraget från alla växthusgaser i atmosfären brukar räknas om till koldioxidekvivalenter. Om tvågradersmålet ska vara möjligt att nå bedöms att koncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Den sammanlagda halten av växthusgaser uppskattas idag till cirka 465 ppm koldioxidekvivalenter. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Exempelvis bidrar sot till uppvärmning, medan andra partiklar kyler.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

EFFEKTER I MILJÖN

Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i obser-vationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigan-de havsnivåer, förändrastigan-de nestigan-derbördsmönster och minskningen av istäcket i Arktis.

ETT NyTT KLIMATAVTAL AVGÖRANdE

Hittills har det inom FN:s klimatkonvention inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet. På konventionens möte i Doha 2012 enades man om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla parter efter Kyotoprotokollets utgång (2020). Det beslutades också om en andra åtagande-period för Kyotoprotokollet (2013–2020). Minskningsmålen är dock än så länge låga och få länder deltar.

analys

BAKGRUNd

Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. År 2011 nådde de globala kol-dioxidutsläppen rekordnivåer, och utsläppen har fortsatt att öka under 2012. BEdÖMNING OCH ANALys AV GAPET TILL ATT NÅ MILJÖKVALITETsMÅLET Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturförändringen under två grader behöver de globala växthusgasutsläppen minska i storleksord-ningen 50–60 procent till år 2050 jämfört med år 2000 för att därefter fortsätta minska.

BEHOV AV yTTERLIGARE INsATsER

Såsom konstateras i det underlag som Naturvårdsverket under 2012 presente-rade till en färdplan för ett klimatneutralt Sverige år 2050, så behövs det breda uppgörelser i den långsiktiga klimatpolitiken på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimatfrågorna är sammanlänkade i hög utsträck-ning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forskningspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och intro-duktion av klimatstrategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nödvändigt.

Resultat

Mål för temperatur och koncentration

Enligt riksdagsbeslut från 2009 är miljökvalitetsmålets innebörd att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jäm-fört med förindustriell nivå (det så kallade tvågradersmålet29_{). För att klara det}

ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljon-delar) koldioxidekvivalenter30_.

Den sammanlagda halten av växthusgaser31 _{är idag cirka 465 ppm}32

koldioxi-dekvivalenter, och ökar årligen med flera ppm. Figur 1 visar utvecklingen för kon-centrationen av koldioxid, den mest betydelsefulla av de växthusgaser människan släpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Sot har en nettoupp- värmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den totala effekten av partikelutsläppen uppskattas vara kylande33_.

Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltempe-raturen 1850. Tioårsperioden 2001–2010 var det varmaste årtiondet som

någon-sin uppmätts med en global genomsnittstemperatur på 0,4–0,5o_{C över}

genom-snittet 1961–1990 och cirka 0,2o_{C över genomsnittet för årtiondet 1991–2000}34_.

29 IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha betydande effekter.

30 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

31 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC, PFC, SF₆ och NF₃ (den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under Montrealprotokollet.

32 Europeiska Miljöbyrån, 2012. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/observed-trends-in-total-greenhouse-1

33 IPCC, 2007: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

34 NASA, http://www.nasa.gov/ CRU, http://www.cru.uea.ac.uk/ NCDC, http://www.ncdc. noaa.gov/

B

EGRÄNSAD

KLIMA

1990

1985 1995 2000 2005 2010 2015

ppm

Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989–2011

KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROJEKTET

KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent.

400 390 380 370 360 350 Miljöeffekter

Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i obser-vationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigan-de havsnivåer, förändrastigan-de nestigan-derbördsmönster (för Norstigan-deuropas stigan-del generellt ökad

nederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis35_{. I september 2012 uppmättes}

den minsta utbredningen av den arktiska havsisen sedan satellitmätningar började vid slutet av 1970-talet.36

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående försur-ning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven.

Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt för-svinna.

35 IPCC, 2007: Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Även EEA, 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe 2012.

internationella klimatförhandlingar

En förutsättning för att minska de globala utsläppen är samarbete mellan världens länder. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar för att nå tvågradersmålet.

På Klimatkonventionens artonde partsmöte (COP18) i Doha i december 2012 enades parterna om en arbetsplan för det avtal som ska gälla för alla Klimatkon-ventionens parter efter utgången av Kyotoprotokollets37 _{andra åtagandeperiod.}

Målet är att det nya avtalet, som utformas inom arbetsgruppen Durbanplattfor-men38_{, ska antas 2015 och börja gälla senast 2020. Utgångspunkten är att avtalet}

ska bygga på gemensamma men differentierade åtaganden39_{. De fortsatta}

för-handlingarna kommer att handla mycket om att enas kring hur denna princip ska omsättas i åtaganden. Att parterna har enats om en arbetsplan för det nya avtalet innebär att förhandlingarna åter sker samlat, efter att en tid ha pågått i två parallella förhandlingsgrupper, en under Klimatkonventionen och en under Kyoto-protokollet (bland annat till följd av att vissa parter valt att ratificera Klimatkon-ventionen men inte Kyotoprotokollet).

Under COP18 fattade parterna även beslut om den andra åtagandeperioden för Kyotoprotokollet. Åtagandeperioden är på åtta år, 2013 till 2020. Minsknings-målen är dock låga och få länder deltar – 85 procent av världens utsläpp

omfat-tas fortfarande inte av några bindande åtaganden40_{. En framgång vid COP18 var}

dock att mötet lyckades bevara det nuvarande regelverket för utsläppsbokföringen som bland annat omfattar en efterlevnadsmekanism, vilket innebär möjlighet till vissa former av sanktioner mot parter som inte fullföljer sina åtaganden. Län-derna har också möjlighet att höja sina åtaganden vid den översyn som parterna bestämde ska ske mitt i åtagandeperioden. Översynen är kopplad till arbetet med att inför det framtida avtalet överbrygga gapet mellan nuvarande utfästelser om utsläppsminskningar och vad som behövs för att klara tvågradersmålet.

EU har i de internationella klimatförhandlingarna haft inriktningen att indu-striländerna ska göra åtaganden som kollektivt minskar deras utsläpp med 25–40 procent till år 2020 och med 80–95 procent till år 2050 jämfört med år 1990.

37 Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överens-kommelser om minskade utsläpp av sju växthusgaser (se fotnot 31).

38 The Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action (ADP). 39 Innebär att behovet av utsläppsminskningar behandlas som en gemensam angelägenhet

för mänskligheten, men att industriländerna tar ett större ansvar på grund av deras höga historiska påverkan på dagens och framtidens klimat, höga utsläpp per person, och höga kapacitet att agera, samt på grund av övriga ländernas rätt till utveckling.

40 Följande länder åtog sig vid COP18-mötet bindande åtaganden för den andra åtagande-perioden: Australien, samtliga EU-länder, Island, Kroatien, Norge, Schweiz, Kazakstan, Vitryssland och Ukraina.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

Styrmedel och åtgärder nationellt samt eU

ENERGI

Till styrmedel och åtgärder inom energi som antagits under 2012 hör EU-kommis-sionens handlingsplan41 _{för 2012–2014 inom ramen för Ekodesigndirektivet}42_.

I handlingsplanen fastslås en rad produktområden som ska bli föremål för mini-mikrav på energieffektivitet. Bland produkterna finns till exempel värmepannor och styrutrustning för värmesystem och belysning. Minimikraven väntas effektivi-sera eller minska energianvändningen i såväl Sverige som övriga EU-länder.

Ett nytt energieffektivitetsdirektiv43 _{har antagits och trätt ikraft år 2012.}

Direk-tivet syftar till att uppnå det energibesparingsmål på 20 procent av EU:s primären-ergianvändning 2020, som tidigare antagits men enligt prognos inte varit på väg att uppfyllas.

I januari 2012 trädde även Boverkets ändrade krav på energihushållning i bygg-reglerna (BBR44_{) i kraft. I denna omgång har skärpning gjorts för byggnader som}

har annat uppvärmningssätt än elvärme. För dessa innebär förändringen skärpta krav med cirka 20 procent på byggnadens specifika energianvändning och genom-snittlig värmeisolering. År 2009 ändrades energihushållningskraven för byggnader som huvudsakligen värms med elvärme. Dessa krav har inte skärpts 2012. En översyn av byggreglerna är aviserad till 2015.

I juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer för byggnader45_{. Bland de}

ändringar som görs finns till exempel att energiexpertens besiktning av byggnaden ska ske på plats, vilket inte varit ett krav tidigare.

I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att energiforskningssats-ningen ligger kvar på dagens nivå och successivt stärks till 2016, och därefter blir permanent för att skapa långsiktighet.

En ändring i ellagen har gjorts som innebär att elkonsumenter ges möjlighet att teckna avtal som bygger på timmätning. Tanken är att timmätning ska kunna bidra till förändrade förbrukningsmönster, så att effektuttaget blir lägre under

41 Commission Staff Working Document. Establishment of the Working Plan 2012–2014 under the Ecodesign Directive. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/ documents/eco-design/working-plan/files/comm-swd-2012-434-ecodesign_en.pdf

42 Direktivet innebär att produkter måste ha en viss energieffektivitet och resurseffektivitet för att få användas inom EU.

43 Direktiv 2012/30/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. http://eur-lex. europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:315:0001:0056:SV:PDF

44 Boverkets byggregler, BBR 19. http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler-BBR-19

45 Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader. http://www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006985-om-energideklar_ sfs-2006-985

kritiska perioder, då förbränning med fossila bränslen är som vanligast. En utred-ning har också tillsatts om nettodebitering av el, det vill säga att den förnybara el som privatpersoner eller företag med småskalig produktion producerar och överför till elnätet ska kunna kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet.

Det ekonomiska stödet för installation av solceller har förlängts till och med 2016, medan stödet för installation av solvärme har upphört. Vindkraftens expan-sion fortsatte under 2012, vilket resulterade i en tillväxt av vindelsproduktionen på nära 20 procent under 2012. Totalt stod den förnybara energin under 2012 för ungefär hälften av energianvändningen i Sverige46_.

EU:s sysTEM FÖR HANdEL MEd UTsLäPPsRäTTER

År 2012 var det sista året i andra handelsperioden i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Systemet infördes 2005 och omfattar huvudsakligen för-bränningsanläggningar samt viss energiintensiv industri (motsvarande nära hälften av växthusgasutsläppen inom unionen). Från och med januari 2012 deltar även luftfarten i handelssystemet. Handeln omfattar flyg inom EU samt till och från EU. EU-kommissionen har dock föreslagit att tillfälligt undanta flygningar till och från EU i avvaktan på att den internationella luftfartsorganisationen ICAO ska arbeta fram förslag om ett globalt handelssystem för luftfarten.

I den tredje handelsperioden, 2013–2020, har perflourkolväten (PFC) och lust-gas (N₂O) tillkommit som nya gaser för vissa anläggningar i handelssystemet. Även fler sektorer är inkluderade, däribland aluminiumtillverkning.

Den nya handelsperioden innebär också att nationella fördelningsplaner har ersatts av ett gemensamt tak för hela EU-ETS, och att gratis tilldelning baseras

på riktmärken47_{. Sektorer där handelssystemet bedöms medföra risk för att}

verk-samheter och utsläpp flyttas till länder med lägre krav (”koldioxidläckage”) kan få tilldelning upp till 100 procent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter får en tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med successiv minsk-ning till 30 procent 2020. Ingen gratis tilldelminsk-ning ges för elproduktion.

Utsläppsrätter som inte delas ut gratis auktioneras ut. Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras ut ökar kraftigt i den nya handelsperioden, till cirka 50 pro-cent. Under andra handelsperioden 2008–2012 har det byggts upp ett omfattande överskott av utsläppsrätter i systemet vilket kommer att kunna föras över till perioden 2013–2020.

46 48 % av energianvändningen enligt den senast tillgängliga statistiken, från 2010. Energi-indikatorer 2012, Energimyndigheten.

47 Riktmärken konstrueras efter de tio procent mest koldioxideffektiva anläggningarna i varje sektor inom EU.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

Överskottet av utsläppsrätter har lett till låga priser och därmed bristande sti-mulans för långsiktiga utsläppsminskningar. Under 2012 har det därför förts omfattande diskussioner om åtgärder för att höja priset på utsläppsrätterna. Kommissionen har därför, som åtgärd på kort sikt och för att minska utbudet av utsläppsrätter i början av perioden, föreslagit att senarelägga auktioneringen av utsläppsrätter till slutet av handelsperioden48_{. Även mer långsiktiga strukturella}

åtgärder diskuteras. TRANsPORTER

I en granskning av infrastrukturplaneringen49_{, presenterad av Riksrevisionen i}

mars 2012, konstaterades bland annat att lönsamheten för många nya infrastruk-turinvesteringar bygger på trafikvolymer som sannolikt är svåra att förena med klimatmålen.

I april 2012 redovisade Trafikverket Kapacitetsutredningen50_{, som analyserar}

åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet, med sikte på år 2025. Utredningens huvudförslag innebär inte minskade utsläpp, men i utred-ningen ingår också ett klimatscenario, som utifrån så kallad back casting visar på en målbild där klimatmålen nås.

Hösten 2012 tillsattes en utredning om målet för en fossiloberoende fordons-flotta 203051_{. Syftet är att kartlägga handlingsalternativ och identifiera möjliga}

åtgärder för hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta. Slutredovisning-en sker höstSlutredovisning-en 2013.

Under 2012 fattades också bland annat beslut om en ny miljöbilsdefinition och om beskattning av biodrivmedel i låginblandningar över 6,5 procent. I januari 2012 betalades den första supermiljöbilspremien ut. Premiens syfte är att främja en ökad försäljning och användning av nya bilar med låg klimatpåverkan, och

betalas ut till maximalt 5 000 bilar under åren 2012–201452_{. Med avseende på}

koldioxidutsläppen innebär kraven högst 50 gram/kilometer, vilket idag i prakti-ken bara elbilar och laddhybrider klarar.

48 Handel med utsläppsrätter: Kommissionen lägger fram alternativ för att reformera den europeiska koldioxidmarknaden. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-1208_sv.htm 49 Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7, http://www.riksrevisionen.

se/PageFiles/15649/Anpassad_12_7_Infrastrukturplanering.pdf

50 Kapacitetsutredning för transportsystemet. http://www.trafikverket.se/kapacitet 51 http://www.sou.gov.se/fossilfri/index.htm

ÖVERGRIPANdE

I december 2012 presenterade Naturvårdsverket underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 205053_{. I rapporten analyseras hur}

Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050.

Uppmärksamhet har också riktats mot luftföroreningar med klimatpåverkan, det vill säga föroreningar (till exempel sotpartiklar) som både påverkar klimatet och har negativa effekter på människors hälsa54_{. Sverige har under året varit ett av}

de drivande länderna i den nystartade koalitionen Climate and Clean Air Coalition (CCAC), som arbetar för minskade utsläpp av klimatpåverkande luftföroreningar.

Analys och bedömning

Bakgrund

Atmosfärens förhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser från mänskliga verksamheter ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av dessa utsläpp orsakas av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion, transporter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jord-bruksproduktion och avfallshantering samt avskogning i tropikerna.

Utsläppen har som en följd av en stark global ekonomisk tillväxt ökat kraftigt under de senaste tio åren. Särskilt hög har utsläppsökningen varit från fossil-beroende el- och värmetillförsel i tillväxtekonomier, inte minst Kina. Dessa länder har fördubblat sina utsläpp sedan 1990 medan industriländernas utsläpp ligger på

ungefär samma nivå55_{. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer}

(cirka 35 miljarder ton koldioxid, en ökning med tre procent jämfört med 2010), och utsläppen har fortsatt att öka under 2012 (ökningen under året har prognosti-cerats till 2,6 procent56_).

53 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport 6537. http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ ISBN1/6500/978-91-620-6537-9.

54 I fallet marknära ozon (vars bildande underlättas av flera ämnen som människan släpper ut) finns även en negativ effekt på vegetation och grödor.

55 http://www.wri.org/project/cait

56 Global Carbon Project, http://www.globalcarbonproject.org

B

EGRÄNSAD

KLIMA

Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturförändringen under två grader (tvågradersmålet) behöver de globala växthusgasutsläppen mins-ka i storleksordningen 50–60 procent till år 2050 jämfört med år 200057_{. Till år}

2100 måste de minska med nära 100 procent. Den minskningstakten förutsätter att de globala utsläppen kulminerar de allra närmaste åren, för att därefter hinna minska tillräckligt snabbt. För att nå Begränsad klimatpåverkan behövs ytterligare styrmedel.

En halvering av de globala utsläppen jämfört med 1990 innebär att utsläppen per person år 2050 i genomsnitt högst får uppgå till cirka två ton koldioxidekvi-valenter (beräknat med en befolkning på 9 miljarder). I Figur 2 visas växthusgas-utsläpp år 2005 per person för totala globala växthusgas-utsläpp samt för Kina, USA, EU-27 och Sverige. För att nå en utsläppsnivå på cirka två ton per person behöver de genomsnittliga utsläppen minska i alla regioner jämfört med dagens nivå.

20 25

15

5 0

Ton koldioxidekvivalenter per person

Figur 2. Utsläpp av växthusgaser per person globalt och i olika länder 2005

Totala globala utsläpp

Kina USA EU-27 Sverige

KÄLLA: CLIMATE ANALYSIS INDICATORS TOOL (CAIT) VERSION 9.0, WORLD RESOURCES INSTITUTE, 2012

Utsläpp av växthusgaser per person för år 2005 uppdelat i totala globala utsläpp samt för Kina, USA, EU-27 och Sverige.

10

57 Med en sannolikhet runt 70 procent enligt till exempel SMHI Klimatologi Nr 4, Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet, 2011. Vilken sannolikhet som bedöms som önskvärd är avhängig av politiska överväganden.

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Figur 3. Utsläpp av växthusgaser 1990–2011 samt prognos för 2015 och 2020

Energi exkl. transport Inrikes transporter totalt

Industriprocesser Jordbruk Lösningsmedel och andra produkter Avfallshantering 199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004 2005 2006 2007 200820092010 2011 2015 2020 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen 2015 och 2020.

KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 2013 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMT REPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 2013 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP)

Behov av ytterligare insatser

Såsom konstateras i Naturvårdsverkets tidigare nämnda underlag till färdplan mot 2050, behövs det breda uppgörelser om huvuddragen i den långsiktiga klimat- politiken, på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimat-frågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden som forsknings- och innovationspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och inte minst den eko-nomiska politiken.

För industrialiserade länder såsom Sverige behöver utsläppen minska drastiskt. Detta kräver omfattande utsläppsminskningar inte minst i transportsektorn och inom industrin.

Omställningen av transportsektorn handlar om fyra parallella delar; utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle, överflyttning till energieffektivare trafikslag, energieffektivisering av fordon och farkoster, samt förnybara drivmedel.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

Svensk industri har i jämförelse med många andra länder en hög andel process-relaterade utsläpp. Möjligheterna att minska processutsläppen är mer komplexa än att minska utsläppen från förbränning inom industrin. För processutsläppen krävs utveckling, demonstration och kommersialisering av nya tekniker.

Kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av

FRISK LUFT

aNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och

kultur-värden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en

generation.

Riksdagen har fastställt har fastställt tio preciseringar:

BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde

BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubik-meter luft (0,1 nanogram per kubikkubik-meter luft) beräknat som ett årsmedelvärde

BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde

FORMALDEHYD: Halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde

PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde

PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubik-meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikkubik-meter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde

MARKNÄRA OzON: Halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubik-meter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikkubik-meter luft räknat som ett timmedelvärde

OzONINDEx: Ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september

KVÄVEDIOxID: Halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil)

KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år

målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

utvecklingen i miljön är positiv.

Resultat och analys i sammanfattning

resultat

Idag står hushållssektorn för ca 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren och utsläppen har ökat58_{. Utsläppen beror främst av eldning med ved. Brister i statistikunderlaget}

gör att den långsiktiga trenden för halterna är osäker i mindre och medelstora tät-orter med inslag av vedeldning. Även utsläppen av partiklar har ökat bland annat inom el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår.

Den nationella prognosen för utsläppen av partiklar till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns par-tikelutsläpp 202059_{. Partiklar från hushållens förbränningsanläggningar förväntas}

2020 ligga på ungefär dagens nivå. Halten av partiklar (PM2,560_{) överskrider de}

föreslagna maximala nivåerna, i första hand i södra Sverige. Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gaturum i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft61_.

Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och flyk-tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden 2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året 2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste fem åren62_{. Antalet episoder}

med höga halter av marknära ozon minskar. Det långsiktiga målet63 _{till skydd för}

hälsan överskrids, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått64_.

58 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

59 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

60 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer.

61 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html

62 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

63 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, 2011.

64 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html

Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiksektorn fortsätter att minska medan

utsläppen från el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet65_{. Andelen}

dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Detta under förutsättning att beslutade kravnivåer mot-svaras av minskade utsläpp i verkligheten. Medelvärden för halterna av kväve-dioxid, både års- och timmedelvärden, överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer66_{. En långsiktigt minskande trend kan observeras}

i första hand för Stockholm.

analys

Revision pågår av EU:s Tematiska strategi för luftföroreningar67_.

Göteborgsproto-kollet om utsläpp av luftföroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännu inte trätt i kraft68_{. Nytt är att protokollet även inkluderar utsläpp av partiklar}

samt ska beakta utsläpp av sot (BC)69_{. IIASA (International Institute for Applied}

Systems Analysis) har gjort en preliminär analys av konsekvenserna av ett revide-rat Göteborgsprotokoll70_{. Analysen visar en förväntad förbättring av miljö- och}

hälsopåverkan, men inte fullt motsvarande 2005 års Tematiska strategi för luft-föroreningar i EU.

Sydsverige påverkas i större grad av inflöde av förorenad luft från övriga Europa Ytterligare åtgärder inom EU och internationellt samt även lokala åtgär-der är nödvändiga för att minska utsläppen av partiklar så att målen för PM 2,5 kan klaras i större städer i södra Sverige som Malmö.

En analys av visar att de flesta större och medelstora städer riskerar att över-skrida målet för PM10 i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genom-förs. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om önskvärd minskning av halterna inte tillfullo uppnåtts på alla platser71_{. Ytterligare styrmedel som till exempel en skatt på dubbdäck är}

sannolikt nödvändigt för att klara målet.

65 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.

naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_ SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/ NFR-report_1990-2011_SE.xls

66 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html

67 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm 68 http://www.unece.org/env/lrtap

69 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.

70 CIAM Report 1/2012. http://gains.iiasa.ac.at/index.php/publications/policy-reports/ gothenburg-protocol-revision

71 Steg på vägen. Rapport 6500, 2012.

En komplettering av bestämmelserna om NOx-rening för arbetsmaskiner tillsam-mans med nya upphandlingskrav för entreprenadmaskiner, gemensamma för Trafikverket och storstadskommunerna, kan förväntas förbättra förutsättningarna för minskade halter av kvävedioxid och partiklar. Beslut om trängselskatt har fattats i Göteborg med start från 1/1 2013, en åtgärd som där kan förväntas bidra till att nå målen för kvävedioxid. Den sammanfattande analysen visar att målen för kvävedioxid inte nås utan ytterligare åtgärder till 2020.

Även Ekodesigndirektivet72 _{kan förväntas bidra till minskade utsläpp eftersom}

hushållssektorns utsläpp är betydelsefulla i Europa som helhet. Ett påskyndande av genomförandetiden skulle ha stor betydelse för att snabbt minska utsläppen av bens(a)pyren, partiklar och sot (BC)73_.

Eftersom ozon huvudsakligen transporteras in från övriga Europa är internatio-nella överenskommelser för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen avgö-rande för att klara målen. Därför kvarstår ett stort behov av ytterligare internatio-nella åtgärder.

Resultat

Utveckling av förutsättningarna för att nå Frisk luft

De totala utsläppen av bens[a]pyren minskade kraftigt 2008 då utsläppen från aluminiumproduktion upphörde. Idag står hushållssektorn för ca 2/3 av utsläppen

och utsläppen har ökat med 27 % de senaste fem åren74_{. Utsläppen i}

hushålls-sektorn beror främst på vedeldning.

De sektorer i Sverige där utsläppen av partiklar har ökat är jordbruk och fiske,

el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår75_{. För övriga}

sektorer har utsläppen minskat. Den nationella prognosen för utsläppen till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att

72 Direktiv 2005/32/EC.

73 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot. 74 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.

naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_ SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

75 http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

dominera sektorns partikelutsläpp 202076_{. Partiklar från hushållens}

förbrännings-anläggningar förväntas 2020 ligga på ungefär dagens nivå.

Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och flyk-tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden 2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året 2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp av

flyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste fem åren77_{. Vilken användning}

som orsakar utsläppen är under utredning.

Utsläppen från vägtrafiksektorn fortsätter att minska medan utsläppen från el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet 78_{. Viktiga källor till kväve-}

oxider i tätortsluften är trafiken, arbetsmaskiner samt i vissa fall sjöfarten. Ande-len dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fort-satt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortfort-satt teknisk utveckling av fordonen79_{. En förutsättning är dock att beslutade}

kravni-våer på personbilar motsvaras av minskade utsläpp i verkligheten. Tung trafik står för en betydande del av de minskade utsläppen.

Utveckling av miljötillståndet för Frisk luft

BENsEN

Halten bensen i tätorterna minskar stadigt. BENs(A)PyREN

Den långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum. I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter kan ingen tydlig utsläppstrend utläsas, vilket beror på brister i statistikunderlaget. Ett begränsat kartläggningsprojekt pågår för att förbättra kunskaperna.

76 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

77 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

78 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvards verket.se/upload/11_statistik/luftfororeningar/IIR-submission-2013_SE.pdf , http://www. naturvardsverket.se/upload/11_statistik/luftfororeningar/NFR-report_1990-2011_SE.xls 79 SMHI Meteorologi Nr 150 2012; Reg EC 715/2007; Reg EC 692/2008; Reg EC 595/2009.