aNSVariG MYNDiGhet: JORDBRUKSVERKET
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Riksdagen har fastställt tolv preciseringar:
ÅKERMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna
JORDBRUKSMARKENS HALT AV FÖRORENINGAR: Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna
VARIATIONSRIKT ODLINGSLANDSKAP: Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur som erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer
VÄxT- OCH HUSDJURSGENETISKA RESURSER: Husdjurens lantraser och de odlade väx- ternas genetiska resurser är hållbart bevarade
HOTADE ARTER OCH NATURMILJÖER: Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade
KULTUR- OCH BEBYGGELSEMILJÖER: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns
FRILUFTSLIV: Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor
ETT
RIKT
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
utvecklingen i miljön är negativ.
Resultat och analys i sammanfattning
resultat
Inga större förändringar av vare sig miljötillstånd eller förutsättningar har skett under det senaste året.
Arealen åkermark fortsätter dock att minska418 och betesmarksarealen som
sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar har minskat ytter- ligare sedan i fjol419. Trots detta finns fortfarande betydande betesmarksarealer
inom landsbygdsprogrammet420, vilket bland annat bidrar till att bevara ett varia-
tionsrikt och attraktivt odlingslandskap. Antalet företag med nötkreatur fortsätter att minska och det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur i delar av Sverige421.
Populationsutvecklingen för odlingslandskapets vanliga fåglar förefaller åter vara negativ efter att ha varit stabil under en längre tid422. Resultaten för 2012
visar på fortsatt minskande populationer423. Tillståndet för odlingslandskapets
ekosystemtjänster är i sin helhet inte kända, men de bedöms inte som långsiktigt vidmakthållna. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att stödja viktiga ekosystemtjänster.
Intresset för att med miljöersättningar sköta kulturhistoriska landskapselement har minskat betydligt sedan 2005 och preliminära siffror tyder på att det har minskat ytterligare sedan i fjol424. För husdjursraserna är utvecklingen i stora delar
positiv eller stabil och regeringens satsning på Matlandet Sverige kan bidra till ett ökat nyttjande av den odlade mångfalden.
Under 2012 odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige, men en del fältförsök genomfördes.
418 JO10SM1201.
419 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA), preliminära data för 2012.
420 Indikatorn för betesmarker på Miljömålsportalen (http://www.miljomal.se/indikatorer). 421 Jordbruksverket opublicerade data. Nya modellberäkningar över betesdjurstillgång
som bygger på den modell som presenteras i Jordbruksverkets rapport 2009:10. 422 Lindström, Å, m.fl. 2011. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling, Lunds
universitet.
423 Svensk fågeltaxering, Lunds universitet. (http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/ indikatorer.htm)
analys
Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är tätt sammankopplade med jordbrukets ekonomiska och tekniska utveckling. Fortsatt nedläggning av jordbruk i främst skogsbygd och ett intensivt brukande av jorden i slättbygd försvårar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet. Brist på betesdjur i delar av landet, färre betesmarker med miljöersättning och minskad anslutning till miljöersättningen för skötsel av kulturmiljöer försämrar möjligheterna att nå målet. Utvecklingen kan, om den fortsätter, bland annat minska odlingslandskapets variationsrikedom, påverka det rörliga friluftslivet negativt och ytterligare försämra tillståndet för natur- och kulturvärdena och de ekosystemtjänster som dessa levererar.
Ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart svenskt jordbruk är en grundläggande förutsättning för Ett rikt odlingslandskap. För att nå målet krävs att jordbruket kan kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga i det här sam- manhanget. Att ett nytt landsbygdsprogram är under utformande är därför posi- tivt, men dess omfattning och innehåll kommer att avgöra vilken effekten blir på miljökvalitetsmålet.
Även länen bedömer att Ett rikt odlingslandskap inte kommer att nås till 2020 och de flesta län anser att utvecklingstrenden i miljön är negativ. Minskande åker- och betesmarksarealer, den pågående strukturrationaliseringen av jordbruket med nedläggning av främst små jordbruksföretag och brist på betesdjur är en utveck- ling som också länen lyfter fram i sina regionala bedömningar. Länen anser att landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga och menar att utformningen av det kommande programmet kommer att få stor betydelse för möjligheten att nå de regionala målen.
Resultat
åkermarkens egenskaper och processer; Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Miljötillstånd
Förändringar i åkermarkens egenskaper och processer tar lång tid och inget nytt har tillkommit jämfört med föregående års redovisning. Arealen åkermark fortsät- ter dock att minska. Mellan 2000 och 2011 minskade arealen med cirka 87 000 hektar (cirka 3,2 % )425, 426 och den minskade med ytterligare cirka 10 000 hektar
under 2012427.
425 JO10SM1201.
426 Jordbruksverket. Jordbruket i siffror åren 1866–2007. 427 JO10SM1301.
ETT
RIKT
Exponering för kadmium genom livsmedel påverkar människors hälsa negativt. Kadmiumhalterna i åkermark har i stort sett varit oförändrade de senaste 25 åren428. Det sker dock en fortsatt tillförsel av kadmium till jordbruksmark,
främst genom atmosfärisk deposition men också genom olika typer av gödsel. Förutsättningar
Senare års ökade lönsamhet i växtodlingen innebär ett ökat ekonomiskt värde för åkermarken för livsmedelsproduktion. Sannolikheten för att insatser görs som förbättrar åkermarkens egenskaper har därmed ökat. Förutsättningarna att nå preciseringarna förbättras sannolikt också i och med miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för hållbar markanvändning av jordbruksmark. Samtidigt kan förutsättningarna försämras i och med att Sveriges fick avslag på sin anmälan till EU-kommissionen om undantag från förordning (EG) 2003/2003 för att kunna sänka gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel från 100 gram per ton fosfor till 46 gram.
Variationsrikt odlingslandskap; Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation; hotade arter och naturmiljöer; Främmande arter och genotyper
Miljötillstånd
Preciseringarna handlar framför allt om odlingslandskapets biologiska mångfald. Preliminära data tyder på att betesmarksarealen som sköts med hjälp av miljö- ersättningar fortsätter att minska. Minskningen var drygt 9 000 hektar (cirka
2 procent) mellan 2011 och 2012429. Gräsmarker finns även i andra miljöer än
i odlingslandskapet. I en ny rapport430 uppskattar Jordbruksverket att det finns
cirka 190 000 hektar gräsmarker i anslutning till infrastrukturmiljöer. 85 procent av dessa utgörs av vägkanter. Gräsmarker i anslutning till infrastrukturmiljöer har betydelse för miljökvalitetsmålet även om de ligger utanför det nuvarande odlings- landskapet, eftersom de utgör viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för arter med hemortsrätt i odlingslandskapet.
428 Naturvårdsverket 2010. Tillståndet i svensk åkermark och gröda. Rapport 6349. 429 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik: siffrorna för 2012 är preliminära. 430 Jordbruksverket 2012. Infrastrukturens gräs- och buskmarker. Rapport 2012:36.
Tusen hektar
Figur 24. Areal betesmark med miljöersättning 2000–2012
350 400 450 500
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Betesmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer. De är även viktiga för kulturmiljön och människors möjlighet att uppleva ett rikt och varierat odlingslandskap. Utvecklingen för betesmar- kerna är därför en god indikator för stora delar av miljökvalitetsmålet. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
Not. Data för 2012 är preliminära.
KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS PORTAL FÖR DAWA-STATISTIK
Analyser av effekterna av den ändrade betesmarkdefinitionen visar bland annat att betesmarkerna röjts i ökad omfattning. I många fall bedöms röjningarna som positiva för natur- och kulturvärdena. Dock har även jätteträd, grova träd och döda träd röjts bort vilket är negativt för naturvärdena431.
Antalet företag med nötkreatur har minskat under en längre tid och minsk- ningen fortsatte även under 2012432 och det finns numera en påtaglig risk för brist
på betesdjur i delar av landet433. Liknande bedömningar görs av flera län. Flera län
bedriver uppsökande verksamhet för att öka mängden betesmarker. I till exempel Västra Götalands län pågår projektet Samverkan med syfte att skapa kontakter mellan markägare, djurhållare och myndigheter för att kunna restaurera lämpliga betesmarker. Naturvårdsverket har i samarbete med flera andra myndigheter tagit fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050434. Vissa av förslagen kan försämra tillgången på betesdjur och därmed
möjligheten att nå Ett rikt odlingslandskap.
431 Jordbruksverket 2012. Hur påverkas natur- och kulturvärden av en striktare betesmarks- definition? Rapport 2012:20.
432 Jordbruksverkets statistik. JO 20 SM1201.
433 Jordbruksverket opublicerade data. Nya modellberäkningar över betesdjurstillgång som bygger på den modell som presenteras i Jordbruksverkets rapport 2009:10.
434 Naturvårdsverket 2012. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Rapport 6537.
ETT
RIKT
Minskad lönsamhet inom animaliesektorn försämrar även möjligheten att inves- tera i till exempel byggnader och kulturmiljöer, vilket försämrar den långsiktiga möjligheten att behålla odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
Efter en längre tids minskning har det för odlingslandskapets vanliga fågelarter funnits tecken på att den negativa trenden har planat ut. Nu verkar trenden åter vara svagt minskande435, 436. Under det senaste decenniet har förbättringar skett för
flera fågelarter, medan andra fortsätter att minska.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 Trimindex
Figur 25. Vanliga fåglar i jordbrukslandskapet 1975–2012
KÄLLA: SVENSK FÅGELTAXERING, LUNDS UNIVERSITET
Skattad popula- tionsutveckling 1975–2012 Osäkerhet i skattningen Inventeringsdata från standard- rutter 1998–2012
Populationsutvecklingen för 14 vanligt förekommande fågelarter i odlingslandskapet. Den blåa linjen visar den skattade populationsutvecklingen mellan 1975 och 2012 och den färgade ytan beskriver osäkerheten i skattningen. Den gröna linjen med startpunkt 1998 visar populationsutvecklingen utifrån inventeringsdata insamlade från de så kallade standardrutterna. I båda fallen tyder data på att fågelpopulationerna långsiktigt minskar.
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012
Bedömning av bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s habitatdirektiv görs vart sjätte år. Nästa bedömning och rapportering sker i juni 2013. Den svenska rödlistan uppdateras med femårsintervall, nästa gång det görs är år 2015. Först därefter kan de senaste årens utveckling för odlingslandskapets hotade arter och naturtyper analyseras.
435 Lindström, Å, m.fl. 2011. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling, Lunds universitet.
436 Svensk fågeltaxering, Lunds universitet (http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/ indikatorer.htm).
ekosystemtjänster
Miljötillstånd
Naturvårdsverket har under 2012 sammanställt information om viktiga ekosys- tem och ekosystemtjänster i bland annat odlingslandskapet437. Det har bidragit till
att kunskapsunderlaget för ekosystemtjänster förbättrats. Tillståndet för odlings- landskapets olika ekosystemtjänster är dock i sin helhet inte kända. Det finns en risk för sämre pollinering av vissa grödor inom svenskt jordbruk på grund av brist på vissa typer av pollinerare438.
Flera åtgärder inom landsbygdsprogrammet stödjer viktiga ekosystemtjänster och projektet Mångfald på slätten439 syftar till förstärkt biologisk mångfald i
slättbygd och bidrar därmed även till att bevara ekosystemtjänster.
Genetiskt modifierade organismer
Miljötillstånd
Under 2012 odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige. Däremot gjordes forskningsförsök med en insektsresistent majs som är godkänd för kommersiell odling. Fältförsök inom ramen för tillstånd för avsiktlig utsätt- ning bedrevs på sammanlagt sju hektar och med åtta olika växtarter. Det finns 30 anläggningar som har tillstånd för innesluten användning (växthus, laborato- rier).
Förutsättningar
Förutsättningarna för att nå preciseringarna som berör biologisk mångfald har förbättrats sedan förra året, i och med att det blir ett landsbygdsprogram till och med 2020. Programmets omfattning och utformning kommer dock att ha stor betydelse för om preciseringarna kan nås.
437 Naturvårdsverket 2012. Sammanställd information om ekosystemtjänster. http://www. naturvardsverket.se
438 Brommarco, R. m.fl. 2012. Drastic historic shifts in bumble-bee community composition in Sweden. Proceedings of the royal society B, 279: 309–315
439 http://www.jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten
ETT
RIKT
Bevarade natur- och kulturmiljövärden; kultur- och bebyggelsemiljöer
Miljötillstånd
Andelen linjeelement (diken, renar, stenmurar m.m.) och punktelement (odlings- rösen, åkerholmar, småvatten m.m.) som sköts med miljöersättning har minskat kraftigt sedan 2005. Preliminära data för 2012 tyder på att minskningen fortsät- ter. Både de linjära och punktformiga landskapselementen som sköts med miljöer-
sättning har minskat med cirka fem procent jämfört med 2011440. I den regionala
uppföljningen av miljökvalitetsmålet nämns även att tillståndet för äldre byggna- der i många fall är dåligt. I dagsläget saknas nationell uppföljning av landsbyg- dens bebyggelsemiljöer. En metod för detta har tagits fram men finansiering för uppföljningen saknas. Jordbruksverkets har i en översyn av odlingslandskapets övervakningssystem för natur- och kulturvärden identifierat övervakning av lands- bygdens byggnader som en prioriterad åtgärd inom Ett rikt odlingslandskap441.
Flera län arrangerar kurser och förmedlar information om kulturvärden i odlingslandskapet.
Förutsättningar
Åtgärderna inom landsbygdsprogrammet bidrar i hög grad, tillsammans med kul- turmiljövårdens ekonomiska och juridiska styrmedel, till förvaltningen av kultur- arvet i odlingslandskapet. I och med att ett nytt landsbygdsprogram som sträcker sig fram till 2020 är under utformande har förutsättningarna att nå precisering- arna förbättrats gentemot föregående år.
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Miljötillstånd
Det nationella programmet för odlad mångfald (POM) är på plats. Programmet fokuserar nu på bevarande och nyttjande av den odlade mångfalden, tidigare låg fokus på inventering och insamling. För husdjursraserna är utvecklingen i stora delar positiv eller stabil. Undantaget är hundraserna som heller inte omfattas av några åtgärder i landsbygdsprogrammet.
Förutsättningar
Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet kommer att påverka förutsätt- ningarna att nå preciseringen. Förutsättningarna för ett ökat nyttjande av den odlade mångfalden har sannolikt förbättrats i och med regeringens vision om Matlandet Sverige, där traditionella och lokala sorter alltmer uppmärksammas.
440 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik: siffrorna för 2012 är preliminära. 441 Jordbruksverket 2012. Övervakningssystem för odlingslandskapets natur- och kultur-
Friluftsliv
Miljötillstånd
Odlingslandskapets tillgänglighet för friluftslivet är i stora drag god, med undan- tag för delar av slättbygden. Arbetet med att ta fram indikatorer för preciseringen har påbörjats, vilket kommer att möjliggöra en mer detaljerad uppföljning av pre- ciseringen.
FÖRUTsäTTNINGAR
Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för all- mänheten. Landsbygdsprogrammets miljöåtgärder, till exempel miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar och länens anslag för skötsel av skyddade områ- den är viktiga förutsättningar för att nå preciseringen. Regeringen har under 2012 beslutat om mål för friluftslivet442, vilket förbättrar möjligheterna att nå
preciseringen.
Analys och bedömning
åkermarkens egenskaper och processer; Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper och processer (arealer, markpackning och mullhalt) och föroreningshalter bedöms vara godtagbara. Den fortsatta minskningen av åkerarealen är både en följd av jordbrukets strukturra- tionalisering och av att marker exploateras. Den tekniska utvecklingen inom jord- bruket fortsätter och förväntas leda till större och tyngre maskiner som riskerar att öka markpackningen, vilket påverkar avkastningen negativt443. Låg mullhalt
påverkar också avkastningen och markstrukturen negativt. Rådgivning om mull- halt och markpackning finns inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen och möjligheten att förebygga problemen finns därmed.
Vid höga koncentrationer utgör kadmium en hälsorisk och det är därför vik- tigt att inte öka tillförseln av kadmium till åkermark. Statistik över halterna av
kadmium i mineralgödsel444 ger en indikation om hur kadmiumhalterna i marken
kan förändras som en följd av slopad kadmiumskatt på mineralgödsel. För att inte öka kadmiumhalterna i svensk jordbruksmark behövs även internationellt arbete, bland annat för att minska mängden kadmium som tillförs svensk jordbruksmark via luften.
442 Mål för friluftspolitiken. Regeringens skrivelse 2012/13:51.
443 SLU 2010. Markpackning 2003–2010. http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/ institutioner/institutionen-mark-och-miljo/miljoanalys/dv/markpackning-data/ (senast besökt 2012-12-14). 444 SCB 2012. Statistiska meddelanden MI 30 SM 1201.
ETT
RIKT
ODLINGSLANDSKAP
Variationsrikt odlingslandskap; Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation; hotade arter och naturmiljöer; Främmande arter och genotyper
De allt tydligare signalerna om brist på betesdjur, den negativa arealutvecklingen för betesmarker med miljöersättning och den negativa populationstrenden för vanliga jordbruksfåglar väger tungt i bedömningen av miljökvalitetsmålet. Färre betesmarker och mindre areal åkermark innebär att livsutrymmet för många djur och växter begränsas men även att spridningsmöjligheterna försämras för odlings- landskapets arter445. Samtidigt försämras möjligheterna att bevara ett variations-
rikt odlingslandskap.
En minskad nötköttkonsumtion som en åtgärd för att minska Sveriges nettout- släpp av växthusgaser446, 447 kan minska tillgången på betesdjur ytterligare. Detta
får sannolikt negativa konsekvenser för odlingslandskapets natur- och kulturvär- den448. Det finns därför en målkonflikt mellan olika miljökvalitetsmål som behöver
få ökad uppmärksamhet framöver.
För miljökvalitetsmålets utveckling är det positivt att många åtgärder genom- förs för att gynna biologisk mångfald. Fortfarande sköts till exempel omfattande arealer betesmarker både med hjälp av länens skötselanslag för skyddade områden och med landsbygdsprogrammets miljöersättningar. Miljöåtgärder och informa- tionsinsatser sker också för att gynna den biologiska mångfalden i slättbygd. Flera län arbetar med restaurering av ängs- och betesmarker och med rådgivningsinsat- ser och uppsökande verksamhet när det gäller naturmiljön. Satsningar på alterna- tiva skötselmetoder av ängs- och betesmarker behövs. Både Västra Götalands län och Jönköpings län använder bränning som en alternativ skötselmetod för gräs- marker. Det är emellertid osäkert om alternativa skötselmetoder kan nå en sådan omfattning att de uppväger den fortsatt minskande tillgången på betesdjur.
EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 innehåller bland annat mål om kraftigt förbättrad status för arter och naturtyper inom habitatdirektivet och fågeldirektivet. Många av arterna och naturtyperna finns i odlingslandskapet och miljömässigt och kostnadsmässigt effektiva åtgärder inom landsbygdsprogrammet i kombination med riktade insatser inom åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper behövs för att målen ska nås.
445 Naturvårdsverket 2012. Grön infrastruktur – redovisning av regeringsuppdrag (M2012/722/Nm).
446 Naturvårdsverket 2012. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Rapport 6537.
447 Jordbruksverket 2013. Hållbar köttkonsumtion: Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1.
ekosystemtjänster
Tillståndet för odlingslandskapets ekosystemtjänster bedöms i dagsläget som god- tagbart, men inte som långsiktigt säkerställt. Jordbruksmarkens förutsättningar för livsmedelsproduktion är fortfarande goda. Alltjämt minskar dock många van- liga arter, vilket på sikt kan påverka reglerande och upprätthållande ekosystem- tjänster negativt449. En fortsatt nedläggning av jordbruksföretag med efterföljande
igenväxning och förlust och förfall av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan framöver påverka bland annat odlingslandskapets kulturella, upplevelsebaserade ekosystemtjänster negativt.
Genetiskt modifierade organismer
Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. Tillståndsprövningens tyngdpunkt ligger i miljöriskbedömning av den verksamhet som ansökan gäl- ler. I och med miljöriskbedömningarna och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter finns en väl fungerande struktur för att förhindra introduktioner av organismer som kan utgöra ett hot mot den biolo- giska mångfalden.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden; kultur- och bebyggelsemiljöer
Fragmenteringen av odlingslandskapet genom dels igenväxning, dels intensifiering av jordbruket, har en negativ påverkan på möjligheterna att nå preciseringarna. Landsbygdsprogrammets och kulturmiljövårdens åtgärder för att bevara ett öppet landskap med bibehållen skötsel av natur- och kulturmiljöer är därför betydelse- fulla.
Det är delvis oklart varför anslutningen till miljöersättningen för skötsel av kulturbärande landskapselement minskar och i vilken omfattning elementen som lämnat miljöersättningen fortfarande sköts. I den regionala uppföljningen anges för låga miljöersättningar som en orsak till att anslutningen minskar. För att nå preciseringarna är det angeläget att anslutningen framöver åter ökar.
Växt- och husdjursgenetiska resurser
Givet att ersättningarna till hotade husdjursraser kommer att vara kvar i ungefär