resultat
Idag står hushållssektorn för ca 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren och utsläppen har ökat58. Utsläppen beror främst av eldning med ved. Brister i statistikunderlaget
gör att den långsiktiga trenden för halterna är osäker i mindre och medelstora tät- orter med inslag av vedeldning. Även utsläppen av partiklar har ökat bland annat inom el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår.
Den nationella prognosen för utsläppen av partiklar till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns par- tikelutsläpp 202059. Partiklar från hushållens förbränningsanläggningar förväntas
2020 ligga på ungefär dagens nivå. Halten av partiklar (PM2,560) överskrider de
föreslagna maximala nivåerna, i första hand i södra Sverige. Det beror sannolikt på transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gaturum i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft61.
Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och flyk- tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden 2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året 2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste fem åren62. Antalet episoder
med höga halter av marknära ozon minskar. Det långsiktiga målet63 till skydd för
hälsan överskrids, medan målet för växtligheten i huvudsak är uppnått64.
58 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
59 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
60 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer.
61 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
62 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
63 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, 2011.
64 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiksektorn fortsätter att minska medan
utsläppen från el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet65. Andelen
dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Detta under förutsättning att beslutade kravnivåer mot- svaras av minskade utsläpp i verkligheten. Medelvärden för halterna av kväve- dioxid, både års- och timmedelvärden, överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer66. En långsiktigt minskande trend kan observeras
i första hand för Stockholm.
analys
Revision pågår av EU:s Tematiska strategi för luftföroreningar67. Göteborgsproto-
kollet om utsläpp av luftföroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännu inte trätt i kraft68. Nytt är att protokollet även inkluderar utsläpp av partiklar
samt ska beakta utsläpp av sot (BC)69. IIASA (International Institute for Applied
Systems Analysis) har gjort en preliminär analys av konsekvenserna av ett revide- rat Göteborgsprotokoll70. Analysen visar en förväntad förbättring av miljö- och
hälsopåverkan, men inte fullt motsvarande 2005 års Tematiska strategi för luft- föroreningar i EU.
Sydsverige påverkas i större grad av inflöde av förorenad luft från övriga Europa Ytterligare åtgärder inom EU och internationellt samt även lokala åtgär- der är nödvändiga för att minska utsläppen av partiklar så att målen för PM 2,5 kan klaras i större städer i södra Sverige som Malmö.
En analys av visar att de flesta större och medelstora städer riskerar att över- skrida målet för PM10 i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genom- förs. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning har varit positiva, även om önskvärd minskning av halterna inte tillfullo uppnåtts på alla platser71. Ytterligare styrmedel som till exempel en skatt på dubbdäck är
sannolikt nödvändigt för att klara målet.
65 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.
naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_ SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/ NFR-report_1990-2011_SE.xls
66 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
67 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm 68 http://www.unece.org/env/lrtap
69 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.
70 CIAM Report 1/2012. http://gains.iiasa.ac.at/index.php/publications/policy-reports/ gothenburg-protocol-revision
71 Steg på vägen. Rapport 6500, 2012.
En komplettering av bestämmelserna om NOx-rening för arbetsmaskiner tillsam- mans med nya upphandlingskrav för entreprenadmaskiner, gemensamma för Trafikverket och storstadskommunerna, kan förväntas förbättra förutsättningarna för minskade halter av kvävedioxid och partiklar. Beslut om trängselskatt har fattats i Göteborg med start från 1/1 2013, en åtgärd som där kan förväntas bidra till att nå målen för kvävedioxid. Den sammanfattande analysen visar att målen för kvävedioxid inte nås utan ytterligare åtgärder till 2020.
Även Ekodesigndirektivet72 kan förväntas bidra till minskade utsläpp eftersom
hushållssektorns utsläpp är betydelsefulla i Europa som helhet. Ett påskyndande av genomförandetiden skulle ha stor betydelse för att snabbt minska utsläppen av bens(a)pyren, partiklar och sot (BC)73.
Eftersom ozon huvudsakligen transporteras in från övriga Europa är internatio- nella överenskommelser för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen avgö- rande för att klara målen. Därför kvarstår ett stort behov av ytterligare internatio- nella åtgärder.
Resultat
Utveckling av förutsättningarna för att nå Frisk luft
De totala utsläppen av bens[a]pyren minskade kraftigt 2008 då utsläppen från aluminiumproduktion upphörde. Idag står hushållssektorn för ca 2/3 av utsläppen
och utsläppen har ökat med 27 % de senaste fem åren74. Utsläppen i hushålls-
sektorn beror främst på vedeldning.
De sektorer i Sverige där utsläppen av partiklar har ökat är jordbruk och fiske,
el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår75. För övriga
sektorer har utsläppen minskat. Den nationella prognosen för utsläppen till 2020 visar att trafikens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar från slitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att
72 Direktiv 2005/32/EC.
73 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot. 74 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.
naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_ SE.pdf http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
75 http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
dominera sektorns partikelutsläpp 202076. Partiklar från hushållens förbrännings-
anläggningar förväntas 2020 ligga på ungefär dagens nivå.
Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och flyk- tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden 2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året 2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp av
flyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste fem åren77. Vilken användning
som orsakar utsläppen är under utredning.
Utsläppen från vägtrafiksektorn fortsätter att minska medan utsläppen från el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet 78. Viktiga källor till kväve-
oxider i tätortsluften är trafiken, arbetsmaskiner samt i vissa fall sjöfarten. Ande- len dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fort- satt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas beroende på en fortsatt teknisk utveckling av fordonen79. En förutsättning är dock att beslutade kravni-
våer på personbilar motsvaras av minskade utsläpp i verkligheten. Tung trafik står för en betydande del av de minskade utsläppen.
Utveckling av miljötillståndet för Frisk luft
BENsEN
Halten bensen i tätorterna minskar stadigt. BENs(A)PyREN
Den långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum. I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter kan ingen tydlig utsläppstrend utläsas, vilket beror på brister i statistikunderlaget. Ett begränsat kartläggningsprojekt pågår för att förbättra kunskaperna.
76 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
77 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pdf, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/utslapp/NFR- report_1990-2011_SE.xls
78 Data hämtade från Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvards verket.se/upload/11_statistik/luftfororeningar/IIR-submission-2013_SE.pdf , http://www. naturvardsverket.se/upload/11_statistik/luftfororeningar/NFR-report_1990-2011_SE.xls 79 SMHI Meteorologi Nr 150 2012; Reg EC 715/2007; Reg EC 692/2008; Reg EC 595/2009.
BUTAdIEN OCH FORMALdEHyd
Ingen uppdatering av mätdata har skett. PARTIKLAR
Halten av partiklar (PM2,580) överskrider de långsiktiga målvärdena, (10 mikro-
gram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde) i första hand i södra Sverige. Det beror sannolikt på grund av transport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gaturum i några städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrundsluft (skog/landsbygd långt från enskilda källor), frånsett 2011 då halten ökade81. Minskningen kan observeras även i södra
delen av landet, och kan bero på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa har börjat visa effekt. Orsaken till ökningen 2011 är oklar men kan bero på variationer i vädret. Det finns omfattade bevis för att partiklar som förorening i luften i våra tätorter har allvarliga effekter på människors hälsa även vid låga nivåer och åtgärder för att minska halterna kan därför motiveras även vid förhål- landevis god luftkvalitet82.
Halten av partiklar (PM1083) överskrider de föreslagna maximala nivåerna
(15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 30 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde) i gatumiljön gene- rellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. En minskande långtidstrend för PM10 i gatumiljön kan observeras i de större städerna med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling 2011. Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Nya data pekar på att slitage- partiklar i omgivningsluften påverkar vår hälsa84.
80 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer.
81 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
82 Air Quality Guidelines Global Update, WHO Europe 2005. 83 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer.
84 K. Meister, C. Johansson, Forsberg, Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on Daily Mortality in Stockholm, Sweden, Environmental Health Perspectives Online 19 December 2011.
30 50 20 10 0 Mikrogram/m3
Figur 4. Partiklar PM10 i gaturum, årsmedelvärden 1999–2011
1999
KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 40 Göteborg, Gårda Landskrona, Eriksgatan Malmö, Dalaplan Norrköping, Östra promenaden Stockholm, Hornsgatan Sundsvall, Strandgatan Umeå, Västra Esplanaden Uppsala 1/ Uppsala 2, Kungsgatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Tidstrend för årsmedelvärden för partiklar PM10 mikrogram/m3 i närhet till
gata eller väg i svenska städer. Miljömålets precisering Miljökvalitetsnorm
OZON
Antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar över tid. Medelhal- ten av marknära ozon minskar också, om än i långsammare takt. Det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids, medan målet för växtligheten är i huvudsak
uppnått85. Ozonbildningen är starkt väderberoende, och varma somrar kan höga
halter uppträda. Vad gäller växtlighet överskrids vissa år målnivåerna till skydd för växtligheten i södra delen av landet samt i kustnära områden, men i huvud- delen av landet nås luftkvaliteten med avseende på ozon för växtligheten. Det finns ett känt samband mellan exponering för ozon och dagligt antal dödsfall samt inläggning på sjukhus även i områden där halterna inte är särskilt höga. Miss- tanken har ökat att även långtidsexponering för ozon påverkar hälsan allvarligt.
85 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
KVäVEdIOXId
Medelvärden för halterna av kvävedioxid, (20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde, 98-percentil), överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer86. Halterna överskrids även i urban bakgrundsmiljö,
främst i storstäderna, men även i flera medelstora städer finns risk att målnivåerna överskrids. En svag minskning av halterna har skett de senaste åren, men om det är en långsiktig trend kan ännu inte fastställas på alla platser utom för Stockholm där minskningen är tydligast. 40 70 20 10 0 Mikrogram/m3
Figur 5. Kvävedioxid i gaturum, årsmedelvärden 1999–2011
1999
KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 30
60 50
Tidstrend för årsmedelvärden för kvävedioxid mikrogram/m3 i närhet till gata
eller väg i svenska städer.
Göteborg, Gårda Halmstad, Viktoriagatan Jönköping, Kungsgatan Malmö, Dalaplan Skellefteå, E4 Stockholm, Hornsgatan Sundsvall, Strandgatan Umeå, Västra Esplanaden Växjö, Storgatan Miljömålets precisering Miljökvalitetsnorm KORROsION
Ingen uppdatering under året har skett av mätningarna av korrosion på kalksten.
86 Miljöövervakningen, Datavärden för luftkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html
Analys och bedömning
Styrmedel och beslut
INTERNATIONELLT/EU
Revision pågår av EU:s Tematiska strategi för luftföroreningar87. Strategin kom-
mer att följas av en uppdatering av flera direktiv inom området bl.a direktivet om utsläppstak samt luftkvalitetsdirektivet. Göteborgsprotokollet om utsläpp av luft- föroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännu inte trätt ikraft88. Nytt är
att protokollet även inkluderar utsläpp av partiklar samt även ska beakta utsläpp av sot (BC)89. IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) har
gjort en preliminär analys av konsekvenserna av Göteborgsprotokollet90. Analysen
visar att för hela EMEP området (Luftvårdskonventionens (CLRTAP:s) rappor-
teringsområde) minskar utsläppen av SO2 med 41 %. NOX med 31 %, primära
partiklar från utsläpp av PM 2,5 med 22 % och flyktiga organiska ämnen (VOC) med 33 % från 2005 till 2020. Minskningarna motsvarar inte fullt ut de som uppskattas till följd av redan beslutad lagstiftning men inkluderar jämfört med EU även länder i östra Europa. Likväl, medför minskningarna i utsläpp en väsentlig förbättring av hälsopåverkan där dödligheten till följd av partiklar minskar med 27 % och för ozon med 11 % från 2000 till 2020. Detta motsvarar inte fullt ut den förväntade förbättringen av 2005 års Tematiska strategi för luftföroreningar i EU utom för hälsopåverkan av ozon där Göteborgsprotokollet leder till större beräknade procentuella förbättringar vilket delvis beror på ändrade antaganden om utvecklingen för ozonhalten i opåverkad miljö.
EU-Kommissionen har i december 2012 beslutat att komplettera bestämmel- serna om NOx-rening för arbetsmaskiner som tvingar till bättre efterlevnad91.
Kraven ska införlivas i nationell rätt inom 12 månader. Beslutet kan förväntas förbättra förutsättningarna för en minskad trend för halterna av kvävedioxid.
Ekodesigndirektivet kan förväntas bidra till minskade utsläpp eftersom hus- hållssektorn står för betydande utsläpp i Europa som helhet. IIASA har gjort en
konsekvensanalys av direktivets genomförande92. Inom EU-27 stod år 2005 små
förbränningsanläggningar för 1/3 av utsläppen av partiklar (PM2,5 och BC)93
87 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm 88 http://www.unece.org/env/lrtap
89 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.
90 CIAM Report 1/2012. http://gains.iiasa.ac.at/index.php/publications/policy-reports/ gothenburg-protocol-revision
91 Direktiv 2010/26/EU.
92 Emissions from households and other small combustion sources and their reduction potential. TSAP Report 5, IIASA, 2012.
93 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.
samt under 10 % av VOC utsläppen. Genomförande av Ekodesigndirektivet skulle leda till påtagligt minskade utsläpp jämfört med nu rådande lagstiftning. Redan om man bortser från vinsten av ökade krav på energieffektivitet så skulle direk- tivet medföra en minskning av PM2,5 utsläppen med 35 % 2020 och med 70 % 2030 jämfört med 2005. Detta ska jämföras med 21 % minskning med nu fattade
beslut mellan 2005 och 2020. Utsläppen av sot (BC)94 beräknas minska utsläppen
med 25 % till 2020 och 75 % till 2050 om Ekodesigndirektivet genomförs. NATIONELLT
Nya upphandlingskrav entreprenadmaskiner, som är delvis gemensamma för Trafikverket och storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö samt områden där miljökvalitetsnormen riskerar överskridas), har beslutats under året vilket bedöms ha vägledande betydelse för andra upphandlande enheter inom kommuner och landsting. Kraven kan förväntas innebära minskade utsläpp från väghållning och arbetsmaskiner. Beräkningar visar att den största miljövinsten erhålls genom att de äldsta maskinerna fasas ut.
Beslut om tränselskatt har fattats i Göteborg med start från 1/1 2013, en åtgärd som kan förväntas bidra till att nå målet. Trängselskattens minskning av trafiken ger tydlig effekt på NO2-halterna i Göteborg (minskning 2–5 %), Mölndal och Partille (minskning 1–2 %). Minskningen av kvävedioxidhalten innebär att 13 000
fler göteborgare vid sin bostad uppnår målets årsmedelvärde 20 mikrogram/m3.
Boverket har haft återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2012 att se över byggreglerna med andledning av uppdatering av EU-standarden för eldnings- utrustning. Stegvis skärpta utsläppskrav för eldningsutrustning för fasta bränslen är föreslagna inom Ekodesigndirektivet. Införandet kan förväntas få stor betydelse
för att minska utsläppen av bland annat partiklar (PM2,5 och BC)95. Ett påskyn-
dande av genomförandetiden skulle ha stor betydelse för att snabbt minska utsläp- pen av BC i Sverige.
94 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot. 95 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.
trender och beräkningar
BENsEN
Utsläpp av bensen från trafiken minskar också stadigt, tack vare tekniska åtgärder, och utsläppen kan förväntas fortsätta minska med redan fattade beslut. Bensen kan även bildas vid enskild vedeldning. Enligt beräkningar överskrids målnivån
i flera tätorters gaturum idag och även 202096. Använd mätmetodik kan dock i
vissa fall ha överskattat halterna vilket gör bedömningen osäker. Bidraget från vedeldning går i dagsläget inte att bestämma för 2020.
BENs(A)PyREN
Trenden för utsläppen är fortsatt ökande. Det finns därför risk att det föreslagna långtidsmålet överskrids. Nuvarande krav på hushållens eldningsutrustning för fastbränsleanläggningar och lokala föreskrifter har ej varit tillräckliga för att minska utsläppen av bens(a)pyren.
PARTIKLAR
Halten av partiklar (PM2,5) överskrider de föreslagna maximala nivåerna, (10 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde och 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde) i södra Sverige. Orsaken är sannolikt intransport av förorenad luft från öresundsregionen och övriga Europa. Redan beslutade åtgärder räcker sannolikt inte till för att målet ska kunna nås fullt ut i tätortsmiljö i större städer som Malmö. Ytterligare åtgärder inom EU och internationellt samt även lokala åtgärder är nödvändiga för att minska utsläppen av partiklar så att målet kan klaras.
En analys av visar att de flesta större och medelstora städer riskerar att över- skrida målet för PM10 i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genom-
förs97. Erfarenheterna från dubbdäcksförbud på enskilda gator och dammbindning
har varit positiva, även om önskvärd minskning av halterna inte tillfullo uppnåtts