aNSVariG MYNDiGhet: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Riksdagen har fastställt sex preciseringar:
GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvatten- försörjning
GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förord- ningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status
KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav
GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Rundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status
GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer
BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.
Resultat och analys i sammanfattning
resultat
Kunskapen om grundvattnet i Sverige har förbättrats under året. Arbetet med dricksvattenkvalitet, dricksvattensäkerhet liksom med vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden har intensifierats medan arbetet med vattenförvaltning kräver bättre styrning och efterlevnad av föreskrifter för att bli det förväntade verktyget för att nå det nationella miljökvalitetsmålet för grundvatten. Medveten- heten om behovet av vattenplanering har ökat genom att flera seminarier och
GRUNDV
A
TTEN
A
V
GOD
KV
ALITET
workshops har genomförts som berör vattenplanering bland annat i regi av det Nationella nätverket för dricksvatten. Antalet färdiga och påbörjade länsvisa och kommunala vattenförsörjningsplaner har ökat. I fyra län finns färdiga vattenför- sörjningsplaner och i ytterligare ett 10-tal län beräknas planerna blir klara under 2013.
Naturgrusavlagringars värde för dricksvattenförsörjning beaktas allt oftare av tillståndshandläggare. Antalet tillstånd för naturgrusuttag minskar successivt. Samtidigt är användningen av naturgrus för betong fortsatt hög bland annat i tätortsregioner och efterfrågan kan tillfälligt öka på betong (och därmed på natur- grus) i regioner där vindkraftsutbyggnaden pågår. År 2011 var Sveriges uttag av naturgrus drygt 13 miljoner ton, vilket är en minskning med cirka 1 miljon ton jämfört med 2009. Minskningstakten behöver dock öka.
De kunskapsluckor och tillståndsproblem som identifierats genom bland annat FU 2012 kvarstår dock. Det gäller exempelvis föroreningspåverkat grundvatten som används för enskild vattenförsörjning, påverkan på grundvattnet i anslutning till jordbruksmark, tätorter och förorenade områden. Många län pekar också på bristande övervakning och provtagning för att kunna bedöma var problemen finns och därmed var insatserna behövs. Länen framhåller även bristen på tid och resur- ser till att skapa bra vattenskyddsområden. Att beskriva grundvattnets eventuella påverkan på anslutna ytvatten som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status är en fortsatt viktig uppgift. Vidare behövs ökad kunskap och kartläggning av vilka bergmaterial som kan ersätta naturgruset.
Under 2012 påbörjades arbetet med en strategi för en sammanhållen vatten- politik. Därmed har en process för att ta fram en svensk strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen inletts.
analys
Arbetet med vattenförsörjnings- och materialförsörjningsplaner har utökats under året liksom samverkan mellan myndigheter och med andra aktörer. Genom pla- nerna blir konflikter mellan olika markanvändningsintressen tydligare och intres- sena kan vägas mot varandra. Detta bedöms på sikt leda till att vattenresursernas värde uppmärksammas och skyddas. En förutsättning för detta är att planerna på ett tydligt sätt införlivas i översiktsplaner och beaktas i samhällsplaneringen.
De skärpta kraven i miljöbalken på nya täkter innebär att färre tillstånd nu ges till naturgrustäkter. Det bör på sikt leda till ytterligare minskat uttag av naturgrus. Inom jordbrukssektorn arbetar man med att förbättra de informativa styrmed- len. Rådgivningsprogrammen Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet, som drivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och företag i lant- bruksbranschen, har lett till positiva resultat. År 2010 ingick 25 % av Sveriges jordbruksareal i projektet. Den årliga kväveurlakningen beräknades då ha mins-
kat med drygt 1 000 ton genom de genomförda åtgärderna298. Programmen bör
utvidgas till att omfatta fler lantbrukare och kompletteras med mer information och åtgärder riktade mot grundvattnet. I utvärderingar av verksamheten har ytter- ligare satsningar på vattenområdet efterfrågats men efter 2013 är programmens framtid osäker299. Finansieringen har skett delvis genom återföring av miljöskatter
(skatten på mineralgödsel) och delvis med medel från EU och från landsbygds- programmet. En fortsättning är angelägen med tanke på de goda resultat som uppnås. Här kommer utformningen av det framtida landsbygdsprogrammet vara en nyckelfråga.
Effektivare styrmedel behövs fortfarande för att etablera och utföra råvatten- kontroll, minska kväve- och bekämpningsmedelspåverkan och för att förbättra vattnet inom den enskilda vattenförsörjningen. Avsaknad av eller bristande över- vakning av grundvatten i olika delar av landet innebär fortsatta svårigheter med att identifiera och åtgärda problemområden och har lett till påpekanden från
EU-kommissionen avseende vattendirektivets efterlevnad300. Bristande kunskap
innebär att utvecklingen av tillståndet i miljön är oklar, någon tydlig trend avseen- de mänsklig påverkan kan inte ses. Kunskapsbristen sammanvägd med otillräck- liga styrmedel leder till följande bedömning: Nej, målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Värdet av ekosystemtjänster inom vattnets kretslopp och principen om att föro- renaren betalar behöver synliggöras och tillämpas genom en tydlig prispolitik för vatten. En möjlighet är att anpassa VA-avgiften så att den avspeglar samtliga kostnader. Hit hör till exempel kostnader för drift och underhåll, kontroll av råvattnets kvalitet, vattenskydd, reservvatten, riskinventering och framtagande av beredskapsplaner. Andra exempel är kväve- och bekämpningsmedelsavgifter samt avgifter på annat vattenuttag än för dricksvatten, exempelvis för energi och bevattning.
Förbättrad tillämpning av de styrmedel som finns är också avgörande, främst inom tillsyn, tillståndsgivning och samhällsplanering. Återförs avgifter som pris- sätter användning och förorening av vatten till verksamheten skapas resurser till förbättringar.
298 ”Projektplan för Greppa Näringen 2010–2013” http://www.greppa.nu/download/18.76ca 33bb127af0b508c80007355/Projektplan+GN+2010-2013_100412_slutversion2.pdf 299 http://www.greppa.nu/download/18.6f9b86741329df6fab480004798/GreppaNaringen_
10_w.pdf ”Ett decennium av råd – som både lantbruket och miljön tjänar på”
300 http://www.parlament.gv.at/PAKT/EU/XXIV/EU/09/76/EU_97646/imfname_10382712.pdf
GRUNDV
A
TTEN
A
V
GOD
KV
ALITET
resultat
GRUNdVATTNETs KVALITET OCH KEMIsKA sTATUs
Miljökvalitetsmålets första precisering anger att grundvattnets kvalitet inte ska, med få undantag, begränsa användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Detta förutsätter ett förbättrat kunskapsunderlag i form av övervakning och insamling av analyser från egenkontroll etc. för att kunna bedöma grundvattnets kvalitet och rikta åtgärderna till områden där de bäst behövs. De mest spridda problemen som beror på påverkan från mänsklig verk- samhet vad gäller kemiska parametrar i grundvattnet är bekämpningsmedel samt förhöjda nitrat- och salthalter. Inom framförallt enskild vattenförsörjning kvarstår också stora brister vad gäller mikrobiell påverkan.
Fokus kring säker dricksvattenförsörjning ligger idag på risker för mikrobiell förorening av dricksvattnet med påföljande sjukdomsutbrott. Denna hotbild mot råvattenresurser är mer uttalad för ytvattentäkter än för grundvattentäkter. För att i ett långt tidsperspektiv skydda grundvattnet och för att inte få framtida problem så är det viktigt att känna till föroreningskällor och den påverkan som kan finnas. Dessa kan inte alltid entydigt identifieras och det är därför viktigt att följa upp vattenkvaliteten så att problem kan upptäckas och åtgärdas. Även naturligt före- kommande ämnen kan förorsaka kvalitetsproblem i dricksvattnet, inte minst när man genom vattenuttaget påverkar vattenomsättningen.
Bristen på lagkrav avseende analys av råvatten för dricksvattenändamål innebär att kvalitetsproblem, framförallt för de många ämnen som sällan eller aldrig ana- lyseras, inte upptäcks på ett systematiskt sätt. Exempel på detta under senare tid är förekomst av miljögifter i kommunala vattentäkter i så höga halter att åtgärder fått vidtas. I Uppsala upptäcktes förekomsten av perfluorerade alkylsyror (bland
annat PFOS) i råvattnet indirekt genom en undersökning av blod hos gravida301.
Samma ämnen upptäcktes i fjol av en slump i en annan kommunal vattentäkt i
Stockholmsområdet som fick stängas302. På Gotland har länsstyrelsen genomfört
en screeningundersökning av dioxiner i kommunala vattentäkter varvid dioxin vid en grundvattentäkt påträffades i så hög halt att reningsutrustning måste instal- leras. En screening av bland annat dessa ämnesgrupper i samtliga kommunala grundvattentäkter i Sverige skulle sannolikt uppdaga problem i ett en rad vatten- täkter som idag är okända men som skulle behöva åtgärdas för att preciseringen ska kunna nås. Även enskilda brunnar påverkades av den lokala dioxinförore- ningen på Gotland303.
301 http://www.ammuppsala.se/nyheter/forhojda-teflonliknande-amnen-i-uppsalas-dricksvatten 302 http://www.cirkulation.com/2012/10/vattenproduktionen-stoppades-av-pfos
Arbetet med att förbättra kunskapsunderlaget för grundvattenmagasin utveck- las men går alltför långsamt. Under året har inom vattenförvaltningsarbetet nya övervakningsprogram beslutats, och i flera län har övervakningen förbättrats men från en mycket låg nivå. Genom sådana övervakningsinsatser har kunskapen om föroreningsspridning till grundvatten ökat men är fortfarande otillräcklig både för miljömålsuppföljning och för vattenförvaltningens krav vilket även påpekats av EU-kommissionen. Den operativa övervakningen enligt vattenförvaltningen, finan- sierad av verksamhetsutövaren, har inte påbörjats.
Det bristande underlaget vad gäller grundvattnets kvalitet får konsekvenser inom vattenförvaltningsarbetet eftersom informationen ligger till grund för såväl miljökvalitetsnormerna för ingående grundvattenförekomster som åtgärder att uppfylla dessa. Bedömningen av kemisk status för landets grundvattenförekomster bygger i de flesta fall inte på faktisk provtagning. De bedömningar som rapporte- rats av länen är därmed ofta mycket osäkra, vilket framhålls av nästan samtliga län. Bedömningarna varierar också stort inom landet, delvis på grund av osäker- heterna, men också på grund av att både de geologiska och befolkningsmässiga förutsättningarna är olika över landet. På Gotland bedöms till exempel 25 % av grundvattenförekomsterna ha dålig status och trycket på grundvattenresurserna är högt sommartid. I Norrbotten och Västerbotten är trycket lägre och de geologiska förutsättningarna annorlunda. Här bedöms samtliga grundvattenförekomster ha god status, men man framhåller att bedömningsunderlaget är bristfälligt. I bland annat Stockholms och Västra Götalands län har man en större andel förekomster med otillfredsställande kemisk status vilket kan bero på att markanvändnings- trycket är stort. Den regionala variationen speglas också i länens bedömningar av om miljökvalitetsmålet kommer att uppnås till 2020. Ungefär hälften av länen säger nej. Bedömningarna av om målet kan uppnås är olika både på grund av att de regionala förutsättningarna varierar och på att kunskapsläget är osäkert.
Arbetet med framtagande av vattenförsörjningsplaner har tagit fart under året. I fyra län finns färdiga planer och i ytterligare ett 10-tal län beräknas planerna blir klara under 2013. På sikt bedöms det ökande antalet regionala och kommunala vattenförsörjningsplanerna synliggöra viktiga resurser och motstående intressen i samhällsplaneringen. Detta förutsätter att de knyts ihop med uppdaterade över- siktsplaner på ett bra sätt.
Exploateringstrycket inom vattenskyddsområden är fortsatt högt eller ökande inom urbana områden och skyddsåtgärder vid exploatering saknas ofta eller är otillräckliga. I många län pågår arbetet med att upprätta nya och att uppdatera gamla vattenskyddsområden vilket förväntas ge positivt resultat. Fortsatta brister avseende vattenskyddsområden beror på att avgränsning av både gamla och nya vattenskyddsområden baseras på bristfälligt underlag, arbetet kan vara tids- krävande men även på för stor prispress vid upphandling. De vattenskyddsföre- skrifter som finns eller upprättas till vattenskyddsområdena behöver ställa tillräck-
GRUNDV
A
TTEN
A
V
GOD
KV
ALITET
60 100 40 20 0 %
Figur 18. Kommunala grundvattentäkter med skyddsområde 1960–2012
1960
KÄLLA: DATA FRÅN VATTENTÄKTSARKIVET (SGU)
1970 1980 1990 2000 2010 2020
80
Andel av kommunala grundvattentäkter Andel av sammanlagt kommunalt grundvattenuttag
Andel kommunala grundvattentäkter med senaste fastställelseår för vattenskyddsområde. Av de kommunala grundvattentäkterna har 70 % vattenskyddsområde. Att det främst är mindre vattentäkter som saknar skyddsområde visas av att 95 % av vattenuttaget görs från vattentäkter med vattenskydds- område.
Arbetet inom Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet fortgår vilket är positivt, särskilt när åtgärder genomförs som minskar läckaget till grundvattnet. Medve- tandet om jordbrukets och enskilda avlopps effekter på vattenkvaliteten i grund- vatten och i ytvatten behöver höjas. I flera län har olika projekt för att förbättra standarden på enskilda avlopp genomförts vilket ofta leder till konkreta åtgärder. Jordbruksverkets projekt avseende ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet” som redovisats under året höjer också medvetandegraden och leder förhoppningsvis till konkreta åtgärder på sikt.
I ett flertal län har man under året arbetat med klimatanpassning i relation till grundvattenresurser, vilket också ökar insikten om grundvattnets betydelse och leder till bättre planering.
PÅVERKAN PÅ yTVATTEN
För att kunna bedöma om målet avseende grundvattnets påverkan på ytvatten uppfylls behövs beskrivning av grundvattnets kvantitativa och kvalitativa påver- kan på ytvatten som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. SGU, HaV och länsstyrelserna har påbörjat samverkan kring i vilken grad grundvattnet påverkar ytvatten kemisk och ekologiskt. Syftet är att få ett bedömningsunderlag för andra områden än de terrestra Natura 2000-områden som man tidigare studerat inom vattenförvaltningen.
GRUNdVATTENNIVÅER OCH GRUNdVATTNETs KVANTITATIVA sTATUs
Överuttag av grundvatten uppträder periodvis främst lokalt utmed kusterna samt där stora grundvattenuttag sker (bevattning, dricksvatten, etc.). Det saknas i stor utsträckning kvantitativ övervakning enligt vattenförvaltningen i utsatta områden och därmed är bedömningen av grundvattnets kvantitativa status svår att göra. De flesta län har bedömt att få kvantitetsproblem finns, men i storstadslänen och i kustområden rapporteras problem orsakade av vattenbrist och överuttag. Vatten-
användningen i Sverige har sedan 1995 minskat, men denna trend har nu brutits304
och det ökande vattenuttaget och pågående klimatförändringar skärper beho- vet av en god planering och övervakning. I många län har under 2012 analyser påbörjats eller genomförts av klimatanpassningsåtgärder i relation till bland annat grundvattenfrågor, vilket är positivt.
Under året har påverkan på grundvattenförhållanden och naturintressen i när- heten av planerat kalkbrott på norra Gotland starkt debatterats och ifrågasatts. Detta belyser behovet av kunskapsuppbyggnad kring grundvattenrelaterad påver- kan vid olika typer av verksamheter för att ha ett breddat underlag vid riskbe- dömningar.
BEVARANdE AV NATURGRUsAVLAGRINGAR
En önskad övergång från användning av naturgrus till alternativt material (främst bergkross) pågår. Uttaget av naturgrus 2011 var strax över 13 miljoner ton, vil- ket är en minskning med ca 1 miljon ton jämfört med 2009. Det är dock inte helt säkerställt att detta är en faktisk minskning eftersom inrapporteringen av denna statistik nu sker på ett annat sätt. Minskningstakten behöver dock öka inte minst i områden där tillgången är knapp och där olika bevarandevärden finns för drick- vattenförsörjning, energilagring eller natur- och kulturlandskapet. Materialförsörj- ningsplaner har tagits fram eller påbörjats i några län, vilket är mycket positivt om de blir det styrmedel inom samhällsplaneringen som de är avsedda att vara. Den förändring i miljöbalken som infördes 2009 har medfört en önskvärd utveck- ling till att färre tillstånd nu ges till naturgrustäkter. Det innebär att fler bergtäkter behöver få tillstånd vilket dock går långsamt i dagsläget.
304 SCB, 2012. M127 Vattenuttag och vattenanvändning. http://www.scb.se/Pages/Publishing- CalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=16835
GRUNDV
A
TTEN
A
V
GOD
KV
ALITET
25 30 20 5 0 Miljoner ton
Figur 19. Levererat naturgrus från grustäkter inom områden med olika förutsättningar för grundvatten- uttag 1998–2011
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011
KÄLLA: DATA FRÅN SGU RESPEKTIVE SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN
10 15
Övriga områden
Bedömt möjligt uttag av grundvatten > 25 liter per sekund Bedömt möjligt uttag av grundvatten 5–25 liter per sekund
Årligt grusuttag i naturgrusavlagringar med olika kapacitet för uttag av grundvatten. Grusuttaget har minskat radikalt under 2000-talet men fortfarande sker en stor andel av uttagen i grusavlagringar som också är goda grundvattenmagasin. Data för 2010 är mycket ofullständiga och redovisas inte. Tidigare samlades uppgifterna in via länsstyrelserna men numera rapporterar täktägarna in statistiken i sam- band med miljörapporteringen via SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen). Eftersom inrapporterings- systemet skiljer sig från tidigare år kan detta ha påverkat uppgifterna. Det är något som kan visa sig efter några års statistik då man bättre kan jämföra om så är fallet. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
Användningen av naturgrus till betongframställning är fortsatt stor, men stora regionala skillnader syns i produktionsstatistiken. Fortfarande används mer natur- grus än krossat berg till betong, men i några län är förhållandena nu omvända. För några användningsområden för naturgrus saknas fortfarande ersättningsmate- rial. Ett tvåårigt Vinnova-finansierat forskningsprojekt om ersättningsmaterial för naturgrus startade under hösten 2012305.
Länens bedömningar av om man kan uppnå målet avseende naturgrusanvänd- ningen varierar. Detta beror huvudsakligen på skiftande regionala förutsättningar. Minskningen går långsammast i de regioner där man har gott om täkter med till- stånd och/eller där exploateringstrycket är störst.
Stockholm Västra Götaland Uppsala Jönköping Skåne Halland Dalarna Södermanland Västerbotten Norrbotten Gävleborg Värmland Kalmar Örebro Jämtland Västernorrland Östergötland Kronoberg Västmanland Gotland Blekinge Miljoner ton Figur 20. Grusuttag för olika ändamål
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,6 2,0
KÄLLA: DATA FRÅN SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN
1,2 1,4 1,8
1,0
Grusuttaget är störst i storstadslänen med omgivande län. I den information om användningen av levererat naturgrus 2011 som registrerats av täktägarna i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) syns stora regionala skillnader.
Betong Annat Väg Fyllnadsarbeten
Analys och bedömning
Det finns flera positiva tendenser för miljökvalitetsmålet. Det förbättrade arbetet med vatten- och materialförsörjningsplaner bedöms på sikt leda till att man tar bättre hänsyn till vattenresurserna vid bland annat exploateringar och klimatan- passning. Den utökade samverkan mellan myndigheter och andra aktörer inom vattenområdet leder till att vattenfrågornas betydelse uppmärksammas mer och att fler åtgärder vidtas.
Både vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden med bra föreskrifter är fortsatt viktiga styrmedel för att kunna begränsa olika verksamheters påverkan på grundvattenresurserna, exempelvis jordbruk, grävning och byggnation, vägar, industrier, m.m. I nästan samtliga län fortsätter man arbetet med att gå igenom och förbättra gamla vattenskyddsområden och successivt skapa nya. Medvetan- degraden har ökat vilket är positivt. Länsstyrelserna framhåller dock att arbetet går alldeles för långsamt för att kunna uppnå målen inom vattenförvaltningen att grundvattnet ska ha ett bra skydd till 2015. De flesta län ser detta som ett bety- dande hinder för att miljökvalitetsmålet ska uppnås.
GRUNDV
A
TTEN
A
V
GOD
KV
ALITET
Bristen på styrmedel för råvattenkontroll, kväve- och bekämpningsmedelspå- verkan inom jordbrukssektorn och för att förbättra vattnet i enskilda brunnar utgör negativa tendenser för miljökvalitetsmålet. Dessutom innebär den bristande övervakningen fortsatta svårigheter med att identifiera och åtgärda problemom- råden. SGU bedömer utvecklingen för tillståndet i miljön som oklar på grund av bristande övervakning och kunskap. Dessutom krävs långa tidsserier för att kunna skönja trender eftersom återhämtningen i grundvattnet är långsam. Ett exempel på detta är att man i många län fortfarande noterar försurningspåverkan i grund- vattnet, trots att belastningen i form av luftburet nedfall har minskat kraftigt. PRIORITERAdE INsATsER I dAGsLäGET äR:
Öka takten i vattenförvaltnings-, övervaknings- och övrigt miljöarbete för att nå miljömålen
I och med de nya preciseringarna sätts tydligare fokus på vikten av att vatten- förvaltningsarbetet fungerar. Övervakningen av grundvatten ska uppfylla vat- tendirektivets krav, omhänderta de brister som anges av EU-kommissionen samt tillfredsställa det bredare behovet av miljöövervakning till stöd för miljömåls-