aNSVariG MYNDiGhet: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs- miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Riksdagen har fastställt elva preciseringar:
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
OExPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna
YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna
STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kultur- miljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns
FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
LEV
ANDE
SJÖAR
OCH
V
A
TTENDRAG
Resultat och analys i sammanfattning
resultat
Ett stort antal vattendrag återstår att restaurera på olika sätt, inte minst för att kraven enligt vattenförvaltningsförordningen ska kunna nås. Fysisk- och hydro- morfologisk påverkan från bland annat vattenkraften är några av de främsta orsa- kerna till att god ekologisk status inte nås. Många miljöproblem kvarstår då över- skott av näringsämnen och gifter fortfarande tillförs vattenmiljön. Försurningen har under de senaste årtiondena minskat och mängden kalk som sprids har under de senaste tio åren successivt reducerats för att anpassas till dagens försurnings- situation. Trots detta kommer många sjöar och vattendrag att behöva kalkas för en lång tid framöver då både vatten och mark är starkt påverkade av försurning. Påverkan av näringsämnen på vattenmiljön har minskat de senaste decennierna, genom att åtgärder vidtagits inom jordbruket, reningsverk och industrin. Arbe- tet med att minska utsläppen behöver fortsätta och även inkludera åtgärder mot internbelastning, det som finns lagrat i sjösedimenten. Arbetet med att inrätta spe- cifikt skydd för i första hand större kommunala ytvattentäkter behöver fortsätta, framför allt med insatser från kommunerna själva. En drivkraft är vattendistrik- tens arbete med att genomföra åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen. Särskilda satsningar på kunskapsuppbyggnad för det vattenanknutna kulturarvet har genomförts inom ramen för det statliga kulturmiljövårdsanslaget. Arbetet med att skydda och restaurera vattenanknutna kulturmiljöer behöver intensifieras för att målet ska kunna nås.
analys
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. 19 av 21 läns- styrelser gör bedömningen att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag inte kommer att nås. Det går inte att få någon entydig bild om trenden för utveck- lingen i miljön för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, utifrån den regionala bedömningen. En av förklaringarna kan vara att miljöproblemen skiljer sig mellan länen samt mellan norra och södra Sverige. Statusen i sjöar och vat- tendrag behöver kontinuerligt övervakas och följas upp för att följa tillståndet i förhållande till fastslagna mål, upptäcka förändringar och för att kunna sätta in rätt åtgärder. För vissa av miljöproblemen som till exempel kraftigt påverkade vattendrag, behövs stora förändringar av bland annat regelverk och ekonomiska styrmedel för att kunna uppfylla miljökvalitetsmålen. Arbetet med att restaurera vattendrag behöver intensifieras.
När det gäller påverkan från miljögifter behöver kunskapen om ämnenas sprid- ning och påverkan förbättras. Nya arter introduceras till de limniska miljöerna och kan komma att påverka den biologiska mångfalden negativt. Befintliga styr-
medel är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt. Kunskapen om ekosystemtjänsternas ekonomiska värden är inte tillräcklig och styrmedel kan behöva utvecklas för att hantera och prioritera ekosystemtjänster. Befintliga regelverk för att ge dricksvat- tentäkter ytterligare och mer specifikt skydd med vattenskyddsområde bör vara tillräckliga, men det gäller för kommunerna att tillämpa regelverken. För att skydda och bevara vattenanknutna kulturmiljöer behövs mer resurser för prak- tiska åtgärder såsom vård och restaurering men även information om kulturmiljö- erna. Förbättrade kunskapsunderlag behövs för att kunna prioritera när det gäller skydd, vård och avvägningar mellan olika insatser till exempel vid restaureringar av vattendrag.
Resultat
God ekologisk och kemisk status
I december 2012 rapporterade Sverige hur långt man kommit i genomförandet av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram till EU-kommissionen. Flera av åtgärds- punkterna har en direkt koppling till Levande sjöar och vattendrag och är vik- tiga att åtgärda för att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Många av våra sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status eller potential244. Enligt den senaste
klassningen har 44 % av vattenförekomsterna i vattendrag och 37 % av vatten- förekomsterna sjöar sämre än god ekologisk status245. I november presenterade EU-kommissionen en strategi och handlingsplan utifrån ländernas rapporteringar, för att förbättra statusen på Europas vatten ”A Blueprint to Safeguard Europe’s Water Resources”246. I planen konstateras att den mest utbredda påverkan på
ekologisk status, i hela 19 medlemsstater, är att man förändrat den fysiska vat- tenmiljön, det vill säga hydromorfologisk påverkan såsom dammar, kraftverk och utdikning.
Även om det generellt sett skett en minskning av utsläpp till luft visar nya underlag att nedfallet av oorganiskt kväve via nederbörden över Sverige inte mins- kat mellan åren 1990 och 2010247. Orsaken till detta är inte klarlagt. Nedfallet
kommer både från lokala källor och från andra länder.
244 http://www.viss.lst.se/ 245 Uttag ur VISS.
246 ”A Blueprint to Safeguard Europe’s Water Resources” http://ec.europa.eu/environment/ water/blueprint/index_en.htm
247 Karlsson, G. et al. 2012. Kvävedepositionen till Sverige. Jämförelse av depositionsdata från Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt EMEP. IVL Rapport B 2030.
LEV
ANDE
SJÖAR
OCH
V
A
TTENDRAG
En sammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen visat att för- surningspåverkan på marken efter ett storskaligt helträdsuttag under perioden år 2010–2020 beräknas bli större än försurningen kopplat till det sura nedfallet ”idag”, än under perioden år 1996–2009. Beräkningarna grundas på tre skogs- bruksscenarier från Skogliga konsekvensanalyser, SKA 08. Detta gäller särskilt för
granskog, men även för björkskog, med undantag för björkskog i norra Sverige248.
Kvicksilver i fisk är en av de parametrar som följs upp inom miljöövervak- ningen och används för att bedöma kemisk status i sjöar och vattendrag, kvick- silver utsläpp till luft249 är en del av den officiella statistiken och följs upp årligen.
Nedfallet av kvicksilver över Sverige har minskat de senaste åren, trots detta är halterna i marken fortfarande höga då kvicksilvret binder till humus och därmed hålls kvar. Kvicksilver koncentrationerna i abborre från svenska insjöar har vid en jämförande studie med data från de senaste10 åren, visat att koncentrationerna i fisk ökat de senaste åren250. I ungefär hälften av Sveriges 100 000 sjöar överskrids
gränsvärdet för kvicksilver i fisk för konsumtion251, Livsmedelsverkets rekommen-
derade nivåer252.
Utsläppen av övergödande ämnen till sjöar, vattendrag och hav är fortfarande omfattande och behöver minska ännu mer. Trots problemen kan en svagt positiv
trend skönjas253. Ungefär 75 % av kvävet kommer från kväveoxider. Av resterande
25 %, som är ammoniak, kommer ungefär hälften från det svenska jordbruket254.
Strukturer och vattenflöden samt oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag
Endast 200 av Sveriges cirka 2 100 vattenkraftverk har idag en fiskväg255. Det är
okänt hur många av dessa som är fullt fungerande faunapassager. Av de fiskarter som finns i våra sjöar och vattendrag är minst 38 beroende av att kunna vandra inom avrinningsområdet. Det har kunnat konstateras att minst 24 av dessa arter
248 Iwald et al. 2012. Acidifying effect of removal of tree stumps and logging residues as compared to atmospheric deposition, Forest Ecology and Management, in press. 249 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Kvicksilver-i-luft
250 Danielsson et al. 2011. Mercury in Perch from Norway, Sweden and Finland-Geographical patterns and temporal trends. Naturhistoriska riksmuseet rapport nr 8:2011.
251 http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/12/skogsavverkning -okar-kvicksilverhalt-i-insjofisk
252 Åkerblom S., Johansson K., Kvicksilver i svensk insjöfisk – variationer i tid och rum. SLU rapport 2008:8.
253 Dataunderlag från HELCOM och Sveriges rapporteringar till HELCOM. 254 SCB. 2012. Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012.
255 Dialog om vattenkraft och miljö – en redovisning av utfört regeringsuppdrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport nr 2012:12, 2012.
använder fiskvägar för att vandra inom vattensystemen256. Det är därför viktigt att
fortsatt jobba med att skapa vandringsvägar för olika fiskarter i våra vattendrag så att arter kan fortleva i livskraftiga bestånd. Havs och vattenmyndigheten redo-
visade under 2012 regeringsuppdraget om Dialog om vattenkraft och miljö257,
som bland annat syftade till att diskutera möjligheterna för vattenkraften att bli mer ekologiskt anpassad. En fortsättning på arbetet kommer under 2013 med ett projekt som syftar till att ta fram underlag för krav om bästa möjliga teknik för vattenkraften. Kammarkollegiet har i samarbete med berörda myndigheter tagit fram ett juridiskt underlag till en strategi258 med syfte att åtgärda vandringshinder,
regleringar och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Strategin visar på att det krävs ett samarbete mellan olika myndigheter för att miljökvalitetsnormer- na följs, särskilt vid tillståndsprövningar, av nya eller ändrade verksamheter.
Figur 16. Påverkanstryck på sjöar och vattendrag
KÄLLA: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, VIA DATABASEN VISS
Vattendrag Sjöar 0 2 000 4 000 6 000 8 000 Fysisk påverkan Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Antal klassade vattenförekomster
Det finns en rad olika påverkanstryck på våra sjöar och vattendrag. Av alla vattenförekomster i Sverige som klassats enligt vattenförvaltningsförordningen är fysisk påverkan en av de mest utbredda påverkans- faktorerna. Av 23 418 klassade ytvattenförekomster är 2 000 sjöar och 5 163 vattendrag fysiskt på- verkade.
Under 2012 har de nya föreskrifterna till Skogsvårdslagens hänsynsparagraf bör- jat tillämpas. Det har ännu inte genomförts någon utvärdering av tillämpningen av föreskriften, detta kommer troligtvis att genomföras framöver, det går i dags- läget därför inte att säga något om effekterna.
256 SLU Aqua (Erik Degerman opublicerat, kommer publiceras feb 2013).
257 Dialog om vattenkraft och miljö – en redovisning av utfört regeringsuppdrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport nr 2012:12.
258 Kammarkollegiets strategi, redovisning uppdrag 18 (opubl, kommer att publiceras inom kort).
LEV
ANDE
SJÖAR
OCH
V
A
TTENDRAG
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har även genomfört regeringsuppdraget dia- log om miljöhänsynen bland annat för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket och ta fram målbeskrivningar för god miljöhänsyn. Projektet förväntas ha positiva effekter när det gäller hänsyn till vatten i samband med avverkning.
Ytvattentäkters kvalitet
Inrättande av vattenskyddsområde är en åtgärd som behövs för att ytvattentill- gångar som används för dricksvattenförsörjning ska skyddas specifikt och bibehål- la god kvalitet. Uppgifterna för kommunala dricksvattentäkter visar att procen- tuellt fler ytvattentäkter får ett skydd och att antalet vattentäkter i bruk blir färre. Det visar också att dricksvattenproduktionen blir mer storskalig. Idag har 70 %
av vattentäkterna ett skyddsområde, jämfört med 63 % för cirka10 år sedan259.
Jordbruksverket genomförde under året en särskild tillsynskampanj inom växtnäringsområdet i syfte att minska näringsläckaget från jordbruket. Åtgärder inom jordbruket för att minska näringsförlusten till omgivande vattendrag har visat på goda resultat. Landsbygdsprogrammet är ett av de viktigaste ekonomiska styrmedlen för riktade miljöåtgärder inom jordbruket. Resultat från miljöövervak- ningen av bekämpningsmedel år 2011 visar att 23 ämnen detekterats i halter över riktvärdet för akvatiska organismer, vilket liksom 2009 är det, det högsta antalet substanser sedan mätningarna startade. Ogräsmedlet diflufenikan, som finns i Baccara, Cougar, Diflanil och Legacy, var det ämne som oftast påträffades över sitt riktvärde260, samt ogräsmedlet terbutryn, som varit förbjudet sedan 2003.
En nyligen genomförd undersökning av Umeå universitet261 visade att abborrar
som exponerats för det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam, åt snabbare, fick ökad riskbenägenhet och blev mindre sociala. Rester från detta läkemedel hamnar ofta i den naturliga vattenmiljön nedströms vattenreningsverk, där deras effekter på ekosystem är okända. Den mängd läkemedel som fiskarna utsattes för i försö- ket var samma som uppmätts i svenska vattendrag.
259 Havs- och vattenmyndigheten.
260 Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel), års samman- ställning 2011. Nanos T, Boye K, Kreuger J. SLU Uppsala 2012.
261 Brodin T, Fick J, Jonsson M, Klaminder J. (2013) Dilute Concentrations of a Psychiatric Drug Alter Behavior of Fish from Natural Populations. Science 339(6121): 814–815.
ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster baseras på ekosystemens funktioner och består av produktion av varor eller tjänster som samhället är beroende av, det vill säga ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Det finns en mängd olika ekosystemtjänster som sjöar och vattendrag kan tillhandahålla, varav dricks- vatten är en av dem.
Inrättande av vattenskyddsområde är en åtgärd som behövs för att ytvatten- tillgångar som används för dricksvattenförsörjning ska skyddas specifikt och hålla god vattenkvalitet. Havs- och vattenmyndigheten kommer i samråd med länsstyrelserna att under år 2013 att ta fram förslag till riksintresseområden för dricksvattenförsörjning. Syftet är att anläggningar av nationell betydelse för dricks- vattenförsörjningen ska få förstärkt skydd genom att de pekas ut som riksintressen. Den allmänna dricksvattenförsörjningens värde och konsekvenser vid påverkan av kemiska- eller biologiska föreoreningar behöver lyftas och ställas mot de ekono- miska konsekvenserna av att inte ge vattentäkterna ett tillräckligt skydd. Det finns exempel från Uppsala som värderar sin vattenförsörjning till 1,2 miljarder kronor262.
Kostnaderna för den mikrobiologiska föroreningen av dricksvattnet i Östersund år 2011 uppgick till omkring 200 miljoner kronor263.
Det finns en rad andra ekosystemtjänster som är viktiga för vattenkvaliteten, bland annat de biokemiska processer i marken som bidrar till att binda och ta upp övergödande ämnen. Regeringen har gett Stockholms Recilience Center i uppdrag att under år 2013 arbeta vidare med att tydliggöra det samhällsekonomiska värdet av ekosystemtjänster264.
hotade arter och återställda livsmiljöer samt gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Art- och habitatdirektivet anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inom EU. I direktivet upptas över 1 000 arter varav ca 150 finns i Sverige. Av 231 naturtyper har vi 88. Direktivet infördes 1992 men började gälla i Sverige då vi blev medlemmar i EU 1995265. Rapportering enligt art och habitat direktivet sker
vart 6:e år nästa rapportering kommer att ske juni 2013. Flodpärlmusslan är en av de 29 limniska arter som följs upp och rapporteras enligt direktivet, de limniska naturtyperna som ingår är 5 sjöar och 3 vattendrag av olika karaktär266.
262 Ahlgren S. 1996 Värdering av vattentäkter exempel från Uppsala.
263 http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Cryptosporidium-i-oster- sund-kostade-220-miljoner
264 http://www.regeringen.se/sb/d/16903/a/207216
265 http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/arter/skydd-av-arter/ eu-direktiv-vagledningar-uppfoljning/art-och-habitatdirektivet
266 Arter och naturtyper enligt art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007. Artdatabanken.
LEV
ANDE
SJÖAR
OCH
V
A
TTENDRAG
Vid den senaste rapportering 2007, var tillståndet för naturligt näringsrika sjöar och kransalgssjöar stabilt men otillfredsställande. Bland vattendragen var situatio- nen bäst i alpin region där två av vattendragstyperna bedömdes ha gynnsam beva- randestatus. I övriga delar av landet var situationen otillfredsställande267. Nästa
statusklassning och rapportering enligt art och habitat direktivet kommer att ske i juni 2013.
Föryngring av flodpärlmussla är en av de indikatorer268 som följer upp miljö-
kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Under år 2011upptäcktes 26 nya förekomster av flodpärlmussla men föryngring kunde konstateras i endast 9 av dessa, vilket kan tyda på ett flertal miljöproblem såsom brist på öring eller igen- slamning av bottnar i vattendragen.
Flodpärlmusslan är idag starkt hotad. Den har tidigare funnits spridd över stora delar av landet men är nu helt försvunnen från ca en tredjedel av de vattendrag den fanns i under början av 1900-talet269. Länsstyrelserna i Blekinge, Halland,
Skåne och Västerbotten är exempel på några av de län som i sin regionala uppfölj- ning redovisat ett flertal olika restaureringar för att förbättra statusen för flodpärl- mussla, tjockskalig målarmussla och ett flertal andra arter.
För ålen är läget fortfarande allvarligt. En del av den svenska ålförvaltnings- planen bygger på att minska fiskeridödligheten, år 2012 förbjöds därför ålfisket helt på den svenska västkusten. Fiskeregleringar har även införts på ostkusten. I den senaste utvärderingen270 av den Svenska ålförvaltningsplanen, konstateras
att landningarna av ål minskat från 665 till 440 ton över åren 2008–2011 och att kraftverken är och kommer att vara en stor påverkansskälla med en beräknad dödlighet på 61–138 ton per år av det svaga ålbeståndet.
Andra organismgrupper som spelar en viktig roll är bottenfauna, då arterna har stor betydelse för ekosystemprocesser i rinnande vatten, nedbrytning, filtrering av partiklar och som fiskföda271. Även en del av dessa organismer har behov av fria
vandringsvägar. Bottenfaunaprovtagning inom den nationella miljöövervakningen undersöker om förändringar skett vad gäller bottenfaunasamhället i vattendrag. Den senaste utvärderingen för södra Sverige visar att från 1980-tal till nutid har de flesta av de 11 vanligaste arterna ökat i individantal, medan ett par arter synes ha minskat. Stora mellanårsvariationer finns dock, vilket försvårar tolkningarna
267 Arter och naturtyper enligt art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007. Artdatabanken.
268 Se indikatorn Föryngring av flodpärlmussla, http://www.miljomal.se/indikatorer 269 http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=101268
270 Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2012. First post-evaluation of the Swedish Eel Managementplan. Aqua reports 2012:9.
271 Populationsutvecklingen hos de vanligaste bottenfauna-arterna i rinnande vatten i Göta- och Svealand 1986–2010. Artdatabanken rapporterar nr 11.
av datasetet. Under perioden 1986–2000 förefaller en generell ökning i täthet ha skett följt av en stabilisering under perioden 2000–2009272.
Vattendrag utan föryngring Vattendrag med föryngring 0 100 200 300 400 500 600 700
Flodpärlmusslan bedöms som starkt hotad i den svenska rödlistan och har försvunnit från drygt hälften av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. I dag finns arten i 618 vattendrag, och för- yngring sker i 276 av dessa. Förekomst och framför allt föryngring av flodpärlmussla är en indikator för vattenkvalitet och fysisk påverkan i vattendrag. Ökningen under senare år beror främst på en större inventeringsinsats, vilket leder till att fler vattendrag med flodpärlmusslor upptäcks. För att säkra flod- pärlmusslans överlevnad i de svenska vattendragen krävs restaureringsåtgärder. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.
KÄLLA: LÄNSSTYRELSERNA, RUS
2006 Antal
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Figur 17. Antal vattendrag med flodpärlmussla 2006–2012
Främmande arter och genotyper, genetiskt modifierade organismer