aNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Riksdagen har fastställt nio preciseringar:
VÅTMARKSTYPERNAS UTBREDNING: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produk- tion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vid- makthållna
ÅTERSKAPADE VÅTMARKER OCH ARTERS SPRIDNINGSMÖJLIGHETER: Våtmarker är åter- skapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före- kommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad
målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
MYLLRANDE
Resultat och analys i sammanfattning
resultat
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Majoritet av läns- styrelserna har uppfattat utvecklingen som neutral, men en tredjedel uppfattar den som negativ och två län som positiv.
För våtmarkerna har inga större förändringar ägt rum under 2012. Det finns framsteg inom några fält medan andra har försämringar. Det finns även regionala och lokala skillnader. Problemen med äldre hydrologiska skador kvarstår och nya tillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. De stora påverkansfaktorerna (markavvattning, upphörd hävd och kvävenedfall) fortsätter att verka, ger acku- mulerade effekter och orsakar vegetationsförändringar.
Hänsynen i skogsbruket har inte ökat. Genomförande av områdesskydd och restaurering går mycket långsamt. Det är fortfarande svårt att få till skötsel på alla våtmarker som behöver hävd. Utvecklingen av miljöövervakningen av våtmarker har nu kommit så långt att data börjar publiceras i större omfattning.
Det enda förändrade styrmedlet under 2012 var de nya föreskrifterna till Skogs- vårdslagens hänsynsparagraf. Flera utredningar som kan komma att leda till nya och förändrade styrmedel har redovisats eller lämnat arbetsmaterial.
analys
De faktorer som vägt tyngst i bedömningen om miljökvalitetsmålet kommer att kunna uppnås är det faktum att så få våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatus kombinerat med att inga större förändringar ägt rum gällande olika verksamhe- ters miljöhänsyn samt det faktum att det inte tillkommit några ytterligare styr- medel eller väsentliga budgetökningar för åtgärder.
Viktiga varningstecken som inte är med i bedömningen men som på sikt kan få betydelse för miljökvalitetsmålet är att de styrmedel och åtgärder som föreslås i de utredningar som redovisats under året i flera avseenden inte är tillräckliga för att nå målet. Utformningen av kommande propositioner och motioner som grundas på dessa förslag är avgörande för hur miljötillståndet kan komma att utvecklas.
Resultat
Bevarandestatus (naturtyper) och Våtmarkstypernas utbredning
Ingen ny utvärdering av naturtypernas bevarande status har gjorts sedan 2007, då endast enstaka naturtyper bedömdes ha gynnsam bevarandestatus utanför fjäll- området. Däremot finns det indikationer på försämrade förutsättningar.
Miljöövervakningens projekt om palsmyrar visar att situationen som redan bedömdes som dålig 2007 har försämrats ytterligare. Varmare klimat har orsakat fler kollapsade palsar och även helt nedbrutna palsar. På några få ställen har mar- ginell tillväxt med låga embryonala palsar kunna konstateras348. Vid fältbesök i
Laivadalen i Vindelfjällen konstaterades att palsarna där i stort sett försvunnit och att de formationer som var kvar utgjordes av små torvrester i anslutning till ännu inte igenväxta palsar.
Hävd
Ängs- och betesmarksarealen inkl. hävdade våtmarkstyper som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar fortsätter att minska349, även om stora
arealer fortfarande ingår350. Nya data för hävdade våtmarkstyper om nedgång
mellan 2008–2010 finns nedan351. Data är från den period då översynen av vad
som kan räknas som jordbruksmark skärptes, med effekt att främst många rikkärr och de blötare delarna av strandängarna inte längre klassades som stödberätti- gade, men markerna kan också ha tagits ut ur ersättningssystemet av andra skäl. Ändringen har inneburit att dessa marker får hävdas med annan finansiering, på frivillig basis eller att hävden upphört. Flera länsstyrelser påtalar att hävden av våtmarker är otillräcklig för att bevara natur- och kulturvärden352.
tabell 2. Hur hävd av våtmarker med stöd av miljöersättningen har minskat under perioden 2008–2010. I andel av totalareal enligt ängs- och betesmarksinventeringen.
areal med ersättning 2008 i ha areal med ersättning 2010 i ha andel med ersättning 2008 i % andel med ersättning 2010 i % areal diff i ha Fuktäng 20 520 20 040 80 75 -480 Rikkärr 640 510 76 59 -130 strandäng 5730 5 290 83 75 -440 Totalt 26 890 25 840 81 78 -1 050
348 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2013. Förslag till övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapportserie nr 16/2012.
349 Jordbruksverket, 2013. Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminära data för 2012.
350 Jordbruksverket, 2012. Indikatorn för betesmarker på Miljömålsportalen. http://www.miljo- mal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=30&pl=1
351 Jordbruksverket, 2012. Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning. Rapport 2012:41.
352 Länsstyrelserna, 2012. Regional årlig miljömålsuppföljning, http://www.miljomal.se
MYLLRANDE
Hydrologi och hydromorfologi
Täktverksamhet fortsätter och fler ansökningar kommer in till länsstyrelserna. Under 2011 bröts 3 750 000 kubikmeter torv i landet. Det är fyra procent mer än
vad som bröts i genomsnitt under perioden 2006–2010.353 Enligt den regionala
miljömålsuppföljningen ges dispens och tillstånd för markavvattning i några fall per år. Flera län fortsätter att lyfta problem med dikesrensning och ett län rap- porterar om flera öppna ärenden med misstänkt illegal markavvattning. Vägnätet inklusive skogbilvägar fortsätter att expandera och många av dessa ger negativa effekter på våtmarkerna. I den regionala miljömålsuppföljningen354 tar många län
upp att äldre diken och andra ingrepp fortsätter att avvattna våtmarkerna. Några län nämner också ett ökat intresse från markägare för markavvattning och dikes- rensning. Skyddsdikningen utfördes på 1900 hektar under 2011, en ökning jäm-
fört 2006–2010 då årsgenomsnittet var 710 hektar.355
Skogsbruk
Hänsyn till krävande biotoper, lämnande av skyddszoner och miljöpåverkan av transporter över vattendrag har inte förändrats nämnvärt under 2010/2011 jäm- fört tidigare år356 och uttaget av grot (grenar och toppar) har ökat med 24 procent
mellan perioden 07/09 och 09/11.357
Terrängkörning
Flera större aktörer inom skogsbruket har antagit en körskadepolicy. De flesta samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner vilket är positivt men det saknas tillräckliga medel för att slutföra föreslagna markförstärkningsåtgärder. Flera län rapporterar om illegal terrängkörning.358
Mark- och vattenkemi
Kvävenedfallet fortsätter i samma takt som tidigare och ger ackumulerade nega- tiva effekter på våtmarkerna.359
353 SCB och Energimyndigheten, 2012. Torv 2011: Produktion, användning, miljöeffekter. MI 25 SM 1201.
354 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se
355 Skogsstyrelsen, 2012. Skogsstatistisk årsbok 2012, Tabell 6.18 ”Skyddsdikning”. 356 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2012, tabellerna 6.28 ”hänsynskrävande
biotoper”, 6.29 ”skyddszoner” och 6.33 ”vattendrag”.
357 Skogsstyrelsen, 2013. I e-post till Naturvårdsverket NV-03324-12. 358 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se 359 Se indikatorn Nedfall av kväve, http://www.miljomal.se/indikatorer
Förändringstakt och -faktorer
Resultat från miljöövervakningen visar att en areal om 26 607 hektar i övre Norr- land har fått förändrad vegetation mellan jämförelsetillfällena (ca 1985/1990 – 2000/2003). Det motsvarar 1,3 procent av den undersökta arealen. Vanliga för- ändringsfaktorer i eller vid de förändrade ytorna var uppslag av ungskog, hyggen,
markavvattning och upphörd hävd.360
MILJÖARBETE OCH sTyRMEdEL
Under 2012 har de nya föreskrifterna till Skogsvårdslagens hänsynsparagraf bör- jat tillämpas, men det är för tidigt att säga något om effekterna av förändringen. Flera viktiga utredningar på väg mot utformning av nya och förändrade styrmedel redovisades under 2012 (Underlag till Färdplan 2050361, underlag till svensk vatten-
politik362 och förslaget till utformningen av det nya landsbygdsprogrammet363).
Även arbetsmaterial från två arbetsgrupper inom arbete med att ta fram en stra- tegi för markanvändning har blivit tillgängligt.364
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
En preliminär redovisning över skyddssituationen vid slutet av 2012 visar att area-
len skyddad våtmark365 i naturreservat och nationalparker ökat med 7702 hektar
under 2012. Genomförandet av myrskyddsplanen går fortfarande långsamt och i
flera län har inga nya Myrskyddsplaneområden skyddats under året.366 Flera län
påtalar att våtmarkerna även under 2012 prioriteras ned till förmån för skogs- skyddet. En länsstyrelse anger att naturvärden minskar genom igenväxning och att restaureringsbehoven ökar eftersom skyddet fördröjs.367
360 Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapportserie nr 4/2012. Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987–2000 i Norrbottens län – Satellitbaserad övervakning (Opubl) och Satellitbaserad övervakning av våtmarker, slutrapport
Västerbotten DRAFT (2012-07-09). Brockmann Geomatics Sweden AB. (Opubl). 361 Naturvårdsverket, 2012. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av
växthusgaser 2050, Rapport 6537.
362 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Underlag inför en sammanhållen vattenpolitik. 363 Jordbruksverket, 2012. Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014–2020 och Behov av
nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet (L2012/1449). 364 Miljömålsberedningen, 2012. Rapport från expertgruppen för skydd och skötsel av
landområden, (arbetsmaterial) och Rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket (arbetsmaterial). http://www.sou.gov.se/mmb
365 Våtmark = KNAS-typerna: öppen myr, sumpskog på myr, övrig våtmark, hävdad våtmark och täkt.
366 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se
367 Naturvårdsverket, 2013. Indikator Myrskyddsplanens genomförande 2012 rådataleveranser, NV-00238-13.
MYLLRANDE
Indikatorn ”Myrskyddsplanens genomförande” för 2012.20 Indikatorn visar hur stor areal i tusen
hektar som omfattats av åtgärder i olika skyddsnivåer, 1–5. Ju mörkare blå desto längre har genom- förandet nått.
1. Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat eller biotopskyddsområde.
2. Natura = areal som ingår i Natura (exkl. areal skyddad i nivå 1).
3. Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart, exkl. areal i nivå 1 och 2. 4. Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra åtgärder.
5. Inga resultat = resterande areal.
Underlag för ”4. Skyddas ej” saknas för ett län.
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, 2013. INDIKATOR MYRSKYDDSPLANENS GENOMFÖRANDE 2012 RÅDATALEVERANSER, NV-00238-13 Tusen hektar 0 50 100 150 200 250 300 350 1 Skyddat 2 Natura 3 Markåtkomst 4 Skyddas ej 5 Inga resultat Figur 22. Myrskyddsplanens genomförande
Under året har inga kulturreservat bildats, men några våtmarker med höga kultur- historiska värden har restaurerats.368 Sedan förra uppföljningen har det kommit
fram uppgifter om kulturmiljö från miljöövervakningen av öppen myr i övre Norrland.369 Studierna visar att upphörd hävd finns med som en viktig faktor till
förändringarna som ägt rum under det tidsspann (ca 1985/1990–2000/2003) som analyserades. I Norrbottens län finns upphörd hävd med i 12 procent av fallen med vegetationsförändringar, motsvarande för Västerbottens län var åtta procent. För Norrbotten finns också data om kulturlämningar, se figur 23.
368 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se
369 Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapportserie nr 4/2012. Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987–2000 i Norrbottens län – Satellitbaserad övervakning (Opubl) och Satellitbaserad övervakning av våtmarker, slutrapport Väster- botten DRAFT (2012-07-09). Brockmann Geomatics Sweden AB. (Opubl).
Procentuell förändring jämfört med 1960
Figur 23. Kulturminnesspår på öppna myrar med förändrad vegetation i Norrbottens län
KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN RAPPORTSERIE NR 4/2012. MARKANVÄNDNINGSBETINGADE VEGETATIONSFÖRÄNDRINGAR INOM ÖPPEN MYR 1987–2000 I NORRBOTTENS LÄN – SATELLITBASERAD ÖVERVAKNING (OPUBL)
Mängden kulturmiljöspår i och vid öppen myr med vegetationsförändringar 1984/1990–2000 i Norr- bottens län i procent jämfört med 1960.
2000 1960 1980 0 20 40 60 80 100
Lador Hässjor med hö Sildiken
I samband med arbete som gjordes inom ramen för åtaganden enligt Ramsarkon- ventionen visade det sig att det fanns negativa förändringar i fem av de 33 Ram-
sarområden som skulle rapporteras370. Förändringarna utgjordes av omfattande
grävarbeten, klimatpåverkan, vegetationsförändringar, minskad mängd vadarfågel och fabriksutsläpp i ett närliggande vattendrag.
Fortfarande kan många skador på skyddsvärda våtmarker avstyras i tillstånds- prövning enligt miljöbalken, men det är svårare med verksamheter som regleras i annan lagstiftning främst gällande skogsbruk och infrastruktur371. Täktansökningar
kommer fortfarande in för våtmarker som är högt klassade i våtmarksinventeringen och även i riksintressen betingade av våtmarksvärden372.
återskapade våtmarker och återställda livsmiljöer
Restaurering med fokus på ekosystemtjänster fortsätter. Under 2012 har 484 hek- tar våtmarker restaurerats eller anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet373.
Det är en höjning jämfört tidigare år, men den är inte tillräcklig för att nå miljö- målet. Flera länsstyrelser tar in sin regionala årliga uppföljning374 upp åtgärder
370 Naturvårdsverket, 2012. Ärende NV-09605-12 och NV-06966-12 (Lundåkrabukten, Helgeån, Gammelstadsviken, Tärnasjön och Skälderviken).
371 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se 372 Naturvårdsverket, 2012. Ärende NV-08004-12 och NV-04180-12. 373 Jordbruksverket, 2013. Data i e-post till Naturvårdsverket. NV-03324-12. 374 Se regional årlig uppföljning 2012, http://www.miljomal.se
MYLLRANDE
som andra aktörer genomför med stöd av andra medel, det gäller främst kommu- ner och frivilligorganisationer. Sportfiskarna gör till exempel insatser på flera ställen längs kusten för att återskapa lämpliga våtmarker för fiskreproduktion.
Enligt den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålet görs det även res- taureringar som har bevarande av natur- och kulturvärden som fokus. Många län har jobbat med rikkärr, några med älvängar (nedre Dalälven), åslåttermader (Jämtland) och strandängar (Halland). Projektet Life Addmire fortsatte genomföra restaurering av myrar under 2012. Återskapande och anläggning av våtmarker i skogslandskapet sker på markägares initiativ i liten skala.
arter (bevarandestatus, spridning, hotade, genetisk variation)
Många våtmarksarter är rödlistade och inga nya data om bevarandestatus eller återhämtning har publicerats. I Blekinge län har uppföljning av anläggning av våtmarker för att förstärka strandpaddans population visat att strandpadda har spritt sig till de nya våtmarkerna375. Kunskapsläget om våtmarksarternas genetiska
variation har inte förbättrats.
Främmande arter och genotyper och genetiskt modifierade organismer
Med enstaka undantag finns det inga uppgifter om förändringar gällande främ- mande arter/genotyper och genmanipulerade organismer i våtmarker. Insatserna mot främmande arter har mycket liten omfattning. I Västernorrlands län fort- satte avverkningen av contorta i skyddsvärda våtmarker under 2012376. Statistik
visar att plantering av contorta i Sverige under 2011 ökade till 7100 ha eller med
19 procent jämfört med årsgenomsnittet för föregående fyraårsperiod377. Mård-
hundsprojektet rapporterar att varken den svenska populationen eller dess utbred- ningsområde ökar, däremot minskar troligtvis antalet djur i gränsområdet mot Finland378.
ekosystemtjänster
Under 2012 har inte ingen ny information om våtmarkernas kapacitet att leverera ekosystemtjänster utifrån deras miljötillstånd framkommit, men det finns ny kun- skap om deras betydelse som ekosystemtjänstleverantör när de är utan påverkan och ingrepp. Studier i Skottland visar att vindkraftparker under vissa förutsätt-
375 Länsstyrelsen i Blekinge län, 2012. Regional miljömålsuppföljning, http://www.miljomal.se 376 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2012. Regional miljömålsuppföljning, http://www.
miljomal.se
377 Skogsstyrelsen , 2012. Tabell 6.4 Areal som skogsodlats med contortatall, länsvis. http://www.skogsstyrelsen.se
378 SLU, 2012. E-post om underlag till deltidrapport i mårdhundsprojektet. Ärende NV-03324-12).
ningar kan förändra lokalklimatet på närliggande myrar så att kolinlagringen i myren minskar379, så det är viktigt att påverkan på lokalklimat hanteras i miljö-
konsekvensbeskrivningar vid prövning. Återupptagen hävd av älvängar vid Nedre Dalälven kommer leverera ekosystemtjänster i form av bioenergi och förhopp- ningsvis även mindre mängd mygg för de som vistas där380.
Under 2012 levererades beslutsunderlag från DG Miljö381 till Europaparlamen-
tet och Rådet om våtmarker och klimatrapportering. Beslut planeras till mars 2013.
Friluftsliv och buller
Två län nämner kommuner som ordnar våtmarksvandringar för allmänheten382.
Vandringarna har haft ett gott resultat med ett ökat intresse för våtmarker. I andra län görs insatser för att öka tillgängligheten för våtmarksbesökare. En studie om naturum Vattenriket i Kristianstad beräknar att 150 000 besökare under 2011 totalt konsumerade för 85 miljoner kronor i regionen383. Ett nytt målsystem för
friluftsliv presenterades under 2012384.
Det finns inga data över hur bullersituationen i våtmarkerna förändrats, däre- mot är det troligt att bullersituationen försämras, i samband med att olika buller- källor, till exempel vindkraftverk och vägar, expanderar i landskapet.
Analys och bedömning
analys av miljötillstånd
Det senaste underlaget om våtmarkers bevarandestatus visar att få våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatus i boreal och kontinental region. Tack vare restau- rering, återskapande och anläggning av våtmarker har miljötillståndet och förut- sättningarna förbättrats lokalt under 2012. Samtidigt sker försämringar i form av ingrepp eller diffus påverkan i andra områden och igenväxning sker långsamt över stora arealer. Palsmyr är på tröskeln till att minska sitt svenska utbredningsom-
379 Armstrong, A., Waldron, S., Ostle, N. and Whitaker J. 2012. The effect of wind turbine- induced microclimates on a carbon budget of a blanket bog. Extended abstract No. 99, International Peat Congress 2012.
380 http://www.leader-nedredalalven.org/beviljade-projekt/beviljade-hela-omr.html#115. 381 EU, 2012. Proposal for a Decision of the European Parliament and of the Council on accounting rules and action plans on greenhouse gas emissions and removals resulting from activities related to land use, land use change and forestry. DG E 1B 17889/12. 382 Länsstyrelserna i Jönköpings län och Kronobergs län. Regional miljömålsuppföljning,
http://www.miljomal.se
383 Naturvårdsverkets återrapportering av arbetet med åtgärder för värdefull natur samt skydd av värdefull natur, anslagen 1:3 ap.2 och 1:16 ap.1 2009–2011, NV-02109-12.
384 Regeringen, 2012. Mål för friluftslivspolitiken, Skr.2012/13:51.
MYLLRANDE
råde. Problemen med redan uppkomna hydrologiska skador kvarstår och nya ska- dor tillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. De stora påverkansfakto- rerna (markavvattning, upphörd hävd och kvävenedfall) som innebär igenväxning av våtmarker fortsätter att verka. Det behövs en rejäl förbättring av miljötillstån- det och förutsättningarna att nå dem till 2020 för att målet ska kunna nås.
analys av miljöarbetet
Tempot när det gäller skydd av natur- och kulturvärden knutna till våtmarker är fortfarande mycket långsamt. Det faktum att genomförandet av Myrskyddspla- nen dröjer innebär att naturvärden riskerar att minska genom igenväxning och
restaureringsbehoven öka i vissa av områdena385, något som medför ”costs for
non-action” eftersom behovet av skötselmedel blir större. Det finns även risk för exploatering, eftersom det drabbat åtminstone ett område. Verksamheten med restaurering och anläggning har ökat i omfattning, men det sker fortfarande i en mycket liten skala.
Hänsynen i skogsbruket har inte ökat och det finns risk för att en ökad använd- ning av främmande trädslag och gödsling kan få negativa effekter.
Neddragning av budgeten för åtgärdsprogrammen kombinerat med skarpare regler för vilka marker som kan få stöd av landsbygdsprogrammet påverkar möj- ligheterna att restaurera och/eller hävda vissa våtmarker, främst rikkärr, vilket gör det svårare att nå målet. Det är svårt att få till skötsel på alla våtmarker som behöver hävd, även för de som är berättigade till stöd.
Kommunerna är och kan bli en större aktör när det gäller anläggning av våt- marker med syfte vattenrening och/eller biologisk mångfald/friluftsliv. Kommu- nerna äger mycket mark där åtgärder kan ske och har ett intresse av våtmarker anlagda med syftet vattenrening.
Insatserna mot mårdhund har effekt och populationen kommer troligen att minska. Ett bra exempel på att åtgärder får effekt om de inte sätts in för sent. Utvecklingen av miljöövervakningen av våtmarker har nu kommit så långt att rapporter baserade på miljöövervakningsdata finns tillgängliga.
En utveckling av den fysiska planeringen till att i större utsträckning beakta grön infrastruktur för biologisk mångfald och bibehållande och kapacitetshöjning av ekosystemtjänster är viktig är nödvändig för att nå miljökvalitetsmålet. Den positiva utvecklingen när det gäller material- och dricksvattenförsörjningsplaner kommer med stor sannolikhet också få en positiv effekt på våtmarkerna. Vatten- direktivet behöver implementeras fullt ut.
385 Länsstyrelsen i Skåne län, 2012. Regional uppföljning av Myllrande våtmarker, http://www.miljomal.se
analys av nya och nära förestående styrmedel
De nya föreskrifterna till skogsvårdslagens hänsynsparagraf är så nya att utvärde- ring inte hunnit genomföras. I och med att de inte innebär någon större skärpning, kommer effekten troligen inte vara stor.
Det finns också ett nytt förslag från DG Miljö till Europaparlamentet och Rådet