Bedömning – hälsa

Sammantaget är bedömningen att generationsmålet, då det gäller denna strecksats, inte kommer att nås till 2020 vare sig inom Sverige eller med avse­ ende på svensk påverkan i andra länder. Påverkan på hälsa i andra länder är främst relaterad till Sveriges konsumtion. Detta beskrivs närmare under kon­ sumtionsstrecksatsen.

Trenden mot ett allt större miljömedvetande både hos privatpersoner och före­ tag119, 120 _{har dock positiva effekter på människors hälsa på både nationell och}

global nivå. Vår ökande kunskap om olika miljöfaktorers negativa och positiva påverkan på hälsa ger oss större möjligheter att sätta in åtgärder för att påverka utfallet. Samtidigt kvarstår stor ovisshet om hälsoeffekter av många ämnen och faktorer i vår miljö. Möjligheterna för en positiv utveckling av miljö­ relaterad hälsa i Sverige bedöms vara goda, men det krävs ytterligare insatser. Bedömningen om måluppfyllelse till år 2020 görs därför mot bakgrund av att det i många fall tar tid innan positiva hälsoeffekter av åtgärder kan skönjas. Nödvändiga insatser bedöms ha försumbar eller ingen negativ miljö­ eller hälso­ effekt utanför våra gränser.

Sannolikheten för att vi på längre sikt ska kunna nå målet om att minimera negativa hälsoeffekter från vår miljö och samtidigt främja miljöns positiva hälsopåverkan varierar beroende på vilken miljöfaktor det gäller. I stora drag kan man dela in de hälsopåverkande miljöfaktorerna i sådana som vi har stor möjlighet att påverka effekterna av genom svensk politik och sådana där

118 _{European Commission (2011a).}

119 _{Muntligt, dialogmöten, januari/februari 2012, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. c.} 120 _{Försäljning av ekologiska livsmedel ökar, återvinning ökar, bilåkandet per person minskar, sysselsatta}

förhållanden utanför vår kontroll spelar större roll. Till den senare gruppen hör miljöfaktorer som farliga ämnen, läkemedel i miljön, inomhusmiljö, kli­ matförändringar och luftföroreningar. Vad gäller farliga ämnen, läkemedel och inomhusmiljö har vi i dag bristfällig kunskap om orsakssamband, expo­ neringsvägar och/eller hälsorisker och -effekter av både enskilda faktorer och eventuella kombinationseffekter. Vår begränsade rådighet att påverka hälso­ effekter av klimatförändringar och luftföroreningar beror på att förutsättning­ arna för att lösa problemen till viss eller stor del ligger utanför våra gränser. Till den första gruppen kan vi räkna faktorer som buller, yttre boendemiljö, UV-strålning, dricksvattenkvalitet, radon, friluftsliv och även till viss del luft­ föroreningar. För ett flertal av dessa faktorer pekar trenden i dag åt fel håll men det bör vara möjligt att vända trenden på längre sikt. I många fall beror dagens hälsoproblem relaterade till dessa miljöfaktorer på målkonflikter och resurs- och kompetensbrist. Nedan beskrivs ovan nämnda miljöfaktorer och skälen till de bedömningar som gjorts.

Luftföroreningar

I dag har luftföroreningar omfattande negativa hälsoeffekter i Sverige, bland annat lungcancer och nedsatt lungfunktion. Nästan hälften av Sveriges befolk­ ning bor i områden som överskrider WHO:s rekommendationer för partikel­

halter i luften121_{. Trenden går åt rätt håll med minskade utsläpp av ett flertal}

luftföroreningar122, 123_{, och andelen persontransporter med bil har minskat}

något under senare år till fördel för tågtransporter124_{, vilket resulterar i minskat}

utsläpp av luftföroreningar. Dock påverkas fortfarande ett alltför stort antal människor i Sverige av dålig luftkvalitet. Det bedöms därför inte vara möjligt att till år 2020 ha nått målet om minimal negativ hälsopåverkan från luftföro­ reningar. Åtgärder för att minska lokala utsläpp och halter av luftföroreningar, som till exempel begränsning av dubbdäcksanvändning, trafikplanering och utformning av boendemiljöer, är genomförbara inom ramen för svensk politik och har inte någon större påverkan på miljö och hälsa utanför våra gränser. Det bedöms därför vara möjligt att skapa tillräckliga förutsättningar för att på sikt hantera och minska problemen med sådana luftföroreningar inom landets gränser. Vad gäller långväga luftföroreningar har Sverige begränsad möjlighet att påverka.

Buller

Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Drygt 3 miljoner människor i Sverige utsätts för trafikbuller med nivåer som överskrider gällande gränsvärden, vilket ofta innebär sömn- och koncentrationssvårig­

heter och i vissa fall hörselskador125_{. Buller har även kopplats till hjärt- och}

121 _{Socialstyrelsen & Karolinska Institutet (2009).} 122 _{Naturvårdsverket (2012b).}

123 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).} 124 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).}

kärlsjukdom126_{. De samhällsekonomiska kostnaderna av buller från vägtrafik}

har beräknats till över två miljarder kronor år 2006127_{. Liksom för luftföro­}

reningar bedöms det inte vara möjligt att vi år 2020 påverkas minimalt av buller. Trenden i dag går mot att bullerproblemen ökar, framför allt från väg­ trafik. Detta är troligtvis kopplat både till att vägtrafiken och urbaniseringen ökar. Bullerkällor är i de flesta fall lokala, och de styrmedel och åtgärder som är nödvändiga för att förbättra situationen kan i många fall beslutas på natio­ nell och lokal nivå. Detta innebär att vi har möjlighet att om inte minimera så i alla fall minska ohälsotalet kopplat till buller, men det krävs kraftåtgärder. Ett antal målkonflikter förekommer som försvårar åtgärdsarbetet, till exempel när det gäller ett områdes utveckling inom trafiksäkerhet, framkomlighet,

bostäder och människors hälsa128_{. Bullerminskande åtgärder i Sverige bedöms}

inte ha några effekter på miljö och hälsa utanför landets gränser.

Yttre boendemiljö och friluftsliv

Vår yttre boendemiljö påverkar graden av fysisk aktivitet och friluftsliv, vilket är starkt kopplat till hälsa. Möjlighet till frilufts-, natur- och kulturliv är även en förutsättning för att säkerställa miljöns hälsofrämjande natur. I dag ökar

andelen skyddad natur i Sverige129_{. Samtidigt minskar arealen grönytor i tät­}

orter130_{. Boendemiljöns hälsofrämjande förutsättningar påverkas i hög grad}

av planeringen av ett bostadsområde genom tillgång till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och annan samhällsservice, närhet till grönområden, expone­ ring för buller och luftföroreningar samt trafiksäkerhet och trygghet i när­ miljön. Även bevarandet av kulturmiljön och andra estetiska och kulturella faktorer är viktiga aspekter av en god, attraktiv och hälsofrämjande boende­

miljö131_{. Det bedöms inte vara möjligt att vi till år 2020 har minimerat häl­}

sorisker och effekter kopplade till vår yttre boendemiljö. Detta beror till stor del på situationen som beskrivits ovan vad gäller buller och luftföroreningar. Därutöver bedöms det inte heller möjligt att den yttre boendemiljön i de flesta områden år 2020 kommer att vara hälsofrämjande med avseende på tillgång till grön ytor och möjlighet till friluftsliv, fysisk aktivitet och naturupplevelser.

UV-strålning

Frekvensen av hudcancer relaterat till UV-strålning och solvanor ökar i

Sverige132_{. År 2020 kommer vi inte att ha minimerat frekvensen av denna}

cancerform eftersom det finns en betydande eftersläpning mellan expone­ ring och sjukdomsutfall. Rådigheten att påverka hälsoeffekter kopplade till UV­strålning är begränsad eftersom risken är starkt kopplad till människors

126 _{Socialstyrelsen (2008b).} 127 _{WSP (2009).} 128 _{Riksrevisionen (2009).} 129 _{SCB (2011).} 130 _{SCB (2010a).} 131 _{Faskunger, J. (2008).}

solvanor. Dock kan solvanor påverkas genom informationskampanjer om hur man undviker risker och därmed minska förekomsten av hudcancer i framti­

den. Detta arbete är redan i gång i Sverige133_.

Dricksvatten Sverige har bra dricksvattenkvalitet sett i ett internationellt perspektiv, och hälso- påverkan från dricksvatten i Sverige är relativt liten. Den är dock mätbar på nationell nivå. Sämst vattenkvalitet är det i enskilda brunnar, där cirka 25 pro­ cent har vatten som klassats som otjänligt, främst när det gäller mikrobiologiska parametrar men även giftiga ämnen som arsenik, mangan, fluorid och uran134_. Detta påverkar därmed cirka 3 procent av Sveriges befolkning. Det stora antalet enskilda brunnar med otjänligt vatten kan till viss del åtgärdas genom utökade krav på vattenanalys, ekonomiskt bidrag för åtgärd och utökad information om hälso risker. Kommunalt vatten håller i ett internationellt perspektiv mycket god kvalitet. Före det stora utbrottet av parasiten cryptosporidium i Östersunds kom­ munala vatten år 2010 hade endast ett sådant vattenburet utbrott rapporterats i

Sverige135_{. Frekvensen av denna typ av utbrott väntas dock öka som ett resultat}

av klimatförändringar136_{. Det bedöms inte vara möjligt att dricksvatten kommer}

att ha minimal negativ hälsopåverkan år 2020. Däremot är förutsättningarna för att nå målet relativt goda då det i många fall finns både kunskap och teknik som

möjliggör fortsatt tryggad tillgång till rent dricksvatten137_.

Radon

Radon orsakar en betydande andel av lungcancerfallen i Sverige årligen138_.

Den kunskap och teknik som krävs för att minimera problemet är dock till­

gänglig, och åtgärderna är i många fall relativt enkla139_{. Det bedöms vara möj­}

ligt att minimera hälsoeffekter på sikt men mycket arbete kvarstår, och det är inte troligt att hälsoeffekterna kommer att vara minimala år 2020.

Farliga ämnen

Det saknas kunskap om hälsorisker och effekter om ett flertal av de farliga ämnen och kemikalier som förekommer i vår arbets-, bostads- och utomhus­ miljö. Kemikalier kan i vissa fall samverka på ett sådant sätt att risken kraftigt

ökar i jämförelse med exponering för ett enskilt ämne140_{. Dock är vår kunskap}

om dessa så kallade cocktaileffekter av giftiga ämnen och deras nedbrytnings­ produkter bristfällig. Med tanke på det stora antalet kemikalier som finns i vår

närmiljö och trenden mot en ökande användning av hälsofarliga kemikalier141

133 _{Länsstyrelserna & Strålsäkerhetsmyndigheten (2009).} 134 _{Socialstyrelsen (2008a).} 135 _{Smittskyddsinstitutet (2010).} 136 _{Svensson, K. et al. (2009).} 137 _{Naturvårdsverket (2012b).} 138 _{Socialstyrelsen (2005).} 139 _{Boverket et al. (2007).} 140 _{Kemikalieinspektionen (2011c).} 141 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).}

är det inte troligt att tillräcklig kunskap om skadliga effekter för att kunna före­ bygga dessa kommer att finnas år 2020. Likaså är data om miljöeffekterna av

flertalet av de läkemedel som finns på den svenska marknaden bristfälliga142_{, och}

det bedöms inte vara möjligt med en minimal negativ hälsopåverkan år 2020.

Klimatförändringar

Vad gäller hälsoeffekter av klimatförändringar är vi i Sverige troligtvis mindre utsatta än på andra håll i världen. Samtidigt är det inte möjligt att förutspå exakt vilka effekterna kommer att bli. Att klimatförändringar kommer att påverka människors hälsa är troligtvis oundvikligt, och därför bedöms målet inte vara möjligt att nå. För att kunna hantera uppkomna hälsoproblem bör planerade styrmedel och åtgärder i relation till hälsoarbetet till stor del fokusera på sam­ hällsanpassning och varningssystem. Sverige bedöms ha goda förutsättningar att

hantera nationella hälsoproblem relaterade till klimatförändring143_.

Inomhusmiljö

Målet att vår inomhusmiljö ska ha minimal negativ hälsopåverkan bedöms inte heller kunna nås till år 2020. Liksom för farliga ämnen beror detta till stor del på kunskapsluckor. Hälsopåverkan kopplad till inomhusmiljö är omfattande, med nästan en femtedel av Sveriges befolkning som uppger att de påverkas

negativt av inomhusmiljön144_{. Förutom cancer som resultat av radonexpone­}

ring orsakar inomhusmiljön även slemhinne- och luftvägssymtom, astma, hud­ symptom, trötthet och huvudvärk. Sambanden mellan inomhusmiljö och hälsa är komplexa, med olika faktorer som samverkar och påverkar, exempelvis tem­ peratur, buller, radon, fukt, belysning och luftens innehåll av olika ämnen. Hur vi upplever inomhusmiljön skiljer sig åt mellan olika människor och påverkas

till exempel av kön, ålder, känslighet och livsstil145_{. Dessa komplexa samband}

gör det ofta svårt att avgöra exakt vilken eller vilka faktorer som orsakar ohälsa. Det bedöms därför inte som sannolikt att den negativa påverkan på hälsa av inomhusmiljön kommer att vara minimal i framtiden.