trender som påverkar och kan komma att påverka miljön i Sverige
Redovisningen av trender utgör anteckningar från blädderblocksblad som användes vid diskussionerna. Sammanfattningar av redovisningarna gjordes av grupperna vid mötet och redovisas i avsnitt 7.3.1.
Sociala trender
Dialog 1 Dialog 2
• Ökad otålighet
• Ökad ojämlikhet; segregering – fler utslagna • Sociala medier; större insyn, större möjlighet att påverka
• Snabbare val hos konsumenten • Gräsrotsnivån protesterar mot överheten • Återanvändning, hyra produktion, tjänster; fler företag uppmärksammar detta (länkat till nästa punkt)
• Hippt med second hand (länkat till nästa punkt)
• Efterfrågan på kvalitet/hållbarhet • Eko-produktion blir premiumproduktion (coolare)
• Global medvetenhet • Hållbart beteende
• Sociala medier ger social kontroll
• Ökad global välfärd; ökad konsumtion, bättre hälsa, lägre befolkningstillväxt
• Färre hushåll med bil i rika världen • Flytt från land till stad ger nya grupper och levnadssätt
• Migration mellan länder, från fattig till rik • Klimatflyktingar
• Ungdomar i världen harmoniseras (kanske minskar fördomarna), kan även bli tvärt om för fattiga
• Sociala medier, teknisk utveckling
• Ökad icke-fysisk kommunikation • Sociala medier och webbifiering • Uppkopplad jämt, tillgänglig
• Urbanisering, trångboddhet, bostadsbrist • Nya behov beträffande infrastruktur • Avfolkning – uppgivenhet, engagemang • Konsumtionsmönster; global konsumtions- trend, medveten/omedveten, reparerar ej, ökad konsumtion av importerat kött • Social hållbarhet
• Informationstäthet även globalt
• Krav på rättvis fördelning kontra krav på välfärd
• Enfrågeengagemang, t.ex. vindkraft • Enpersonshushåll, ej trångbodda i Sverige • Kanske ska mäta energikostnader per person i stället för kvadratmeter
• Bortskämdhet, ökade krav på att allt ska fungera (minskad acceptans, minskad solidaritet)
• Avfallsförbränning ej korrekt från miljö- synpunkt, trots att vi själva producerar • Ökade klyftor i samhället
• Mycket ansvar läggs på individen/företagen • Hur villiga är vi att förändra? (men vi pratar gärna)
• Styrmedel borde gynna ekologisk produktion, förskolor kan gå före
tekniska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Ökat utnyttjande av förnybara råvaror, exempelvis fiber
• Nya effektiva material, t.ex. nano • Resurs (energi) effektivisering (äts upp) • Ökat återbruk; kretslopp, nya tekniker, nya användningsområden, effektivt återbruk, Cradle-to-cradle, tänk (eko) design • IT-utveckling; gå från produkt till tjänst, informationsteknik, nya tillämpningar, nya beteenden (ex. skräp-app)
• Nya samarbeten och former, innovativa • Nya aktörer som sysslar med forskning, även utanför forskarvärlden
• Teknik del av miljölösning? • Teknik och tilltro?
• CCS (koldioxidavskiljning- och lagring) löser alla klimatproblem?
• Ökad mobilitet och bättre beslutsunderlag • Teknisk (IT) utveckling möjliggör ökad demokrati (för dem som hänger med?) (Kina; diktatur ger möjlighet till snabb teknologisk utveckling) politik?
• Stegvis teknisk utveckling förr, nu – stora snabba skiften (ger möjligheter och risker) • Olika tekniknivåer och språng i olika delar av världen
• Stort avfallsproblem – nya affärsmodeller kan behövas
• Nya finansieringsmodeller av ny teknik
• Fokus på åtgärder på (energi) tillförsel mot effektivare användning
• Kemikaliecocktailen blir mer intensiv • Tekniska lösningar vs ändra beteenden – dragkamp om ”rätta” lösningen • Vinsten äts upp av ändrat beteende (rebound) (svårt att nå målen då) • Ännu mer IT på väg
• Ökat miljötänk i produkters livscykel • Konsumerar ännu mer tekniska lösningar och takten ökar, livslängden minskar • IT ger möjligheter till, exempelvis, mindre resande som ännu inte utnyttjas fullt ut • Teknikutveckling kräver större kompetens hos tillverkare
•”Innovation” blir viktigare – transporter, bränsle och energi, fokus på teknik
• Biogas som småskalig teknik för landsbyg- den/utvecklingsländer
Ekonomiska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Polarisering av tillväxt
• Ifrågasättande av den finansiella och ekono- miska tillväxtmodellen
• Nya marknader
• Relativ konkurrenskraft; EU–globalt (i rela- tion till nedanstående punkt)
• Maktförskjutning
• Mer anpassning till EU, mer råvaror från EU • Väst tänker kortsiktigt – Kina långsiktigt • Handla billigt dåligt – medvetet dyrt • Sårbarheten ökar, påverkningsgrad ökar, riskhantering mer global
• Skuldsättning
• Konsumentmakt; CSR Certifiering
• Sveriges företag tappar ekonomisk kraft, kan inte längre påverka
• Tryck på gruvnäringen • Noll tillväxt – ökad diskussion • Skalfrågan tapp av mark (fot) kontakt • Ökat beroende globalt
• Global marknad tar över från nationell politik
• Dyra råvaror, slöseri kostar
• Färre fattiga – ekonomisk utveckling • Miljö – ekonomisk tillväxtfaktor
• Långsiktigt värderingsstyrda verksamheter • Systemets känslighet
• Konsumtion styr allt
miljötrender Dialog 1 Dialog 2 • Återanvändning • Återvinning • Närproducerat • Ekologiska varor
• Alternativa råvaror, energi • Ökande krav från småföretag • Resurs/energieffektivisering
• Större påverkan från globala miljöproblem • Ökat behov av helhetssyn och hållbarhets- tänk; kemikalier, biologisk mångfald, klimatförändringar
• Ökad användning av biomassa • Ökad kunskap; data, systemtänk
• Ökad medvetenhet om problem hos företag • Större miljöefterfrågan privat och företag • Miljö, ekonomi – hör ihop med CSR • Användning av footprints
• Markkonkurrens
• Ökad ekologisk produktion • Fler ekologiska styrmedel
• Ökade miljöklyftor – fattiga/rika, ”miljö- orättvisor”, biologisk mångfald minskar och fotavtrycken ökar
• Effektivisering på bekostnad av andra, export av problem
• Greenwashing ökat, fokus på bra, okunskap alltid sant?
• Diskuteras på hög nivå, inget händer, ekonomin styr
• Ökat medvetande om problem • Ökat medvetande om sammanhang • Man kan tjäna pengar på miljöarbete • Tydligare koppling miljö–ekonomi •Inga verktyg för att ackumulera tryck – självbevarelsedrift
• Falsk trygghet – lugnas av alla små saker som görs men ingen uppfattning om helheten • Resurseffektivisering – ändliga resurser • Motsatta mål; konflikter
• Återvinning – giftfri miljö
• Ökande kostnader för miljöeffektivitet • Företag med miljömoral – kan vara en konkurrensfördel
• Ekonomi begränsande faktor för små och medelstora företag, ”lättare” för stora företag • Kunskapskrävande att ”göra rätt”
• Ekosystemtjänster; helhetssyn saknas ofta • Fluffiga i stället för klara regler
överenskommelser • Politisk feghet
• Uppföljning – orkar man? Roligare att spåna lösningar, implementering
• Minskade effekter?
• Helhetssyn? Miljö = klimat, inte (alltid) sant
politiska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Fler EU-regler/direktiv – men också ökad komplexitet
• Fler ekonomiska styrmedel – marknadsbaserade, morötter och piskor • Politiken styr miljöfrågorna; mer på gott och ont
• Individen/företagen/länder får/tar mer ansvar • Läckage av företag (+/-)
• Fördelningar av ansvar; ex. klimatförhandlingar
• Bördefördelning mellan länder och åtgärder t.ex. övergödning, Sverige/Ryssland
• Ökad möjlighet att påverka/delta, t.ex. genom sociala medier – maktförskjutning,
decentraliserad
• Man vågar börja prata om minskad konsumtion
• Diskutera minskat resande
• Diskutera att det finns alternativa sätt att mäta välstånd
• Ökat fokus på deltagandeprocesser • Risk för att symbolpolitik ökar
• Styrmedel blir luddigare? + olika inom olika områden 1) krav på företag ökar – miljö- balken, 2) efterlevnadskontrollen minskar – revisioner och tillsyn, ej utvecklingsländer • Politiken abdikerar mer och mer
• Ökad demokratisering • Ökad kortsiktighet i politiken?
• Ökad komplexitet i lagstiftning (problem för små företag)
• Politikernas intentioner är goda men den mer komplexa verkligheten gör det ogenomförbart
osäkerheter
Dialog 1 Dialog 2
• Nya tekniska lösningar • Peak oil/Peak demand • Konflikter/krig • Finanssituation
• Nya miljöproblem (kemikalier) • Hållbarhet/tillväxt – hot/möjlighet • Förståelse för välståndets bräckliga grund • Klimatförändringarnas effekter?
• Hur allt hänger ihop? • Kumulativa effekter? • Riskkälla och konsekvens
Goda exempel på vad som kan göras för att nå generationsmålet
Strecksatsvis redovisning av goda exempel för att nå generationsmålet. Exemplen användes senare under eftermiddagen som inspiration till grupp diskussioner om åtgärdsförslag för att nå generationsmålet (se avsnitt 9.3.2)
Strecksatsen om Ekosystemtjänster
Dialog 1 Dialog 2
• Utveckling av nya biobaserade material för nya funktioner
• Totalförbjuda ämnen som har negativ påver- kan på ekosystemet
• Minskade emissioner från papper; massain- dustrin – förbättrad miljö i sjöar och vattendrag • Sänkta utsläpp från sjöfarten med ekono- miska styrmedel – Östersjöns ekosystem bättre • Ett företags negativa påverkan på biologisk mångfald (t.ex. förorenad mark, brytning av malm) kompenseras av investering i bevarande av en/flera ekosystemtjänster i skyddade områden/reservat. Finns exempel på samarbete mellan skog/gruva
• Genom att t.ex. använda naturlig kyla i datacenters
• Kanada lagstadgar om emissionsnivåer efter BAT (bästa tillgängliga teknik), t.ex. rökgas- renar NOX
• Stoppa all ”uppströms” påverkan av ekosystemet
• Tas fram mått – siffror på ekosystem
• Med faktiska (i realtid) mätvärden monitorera naturens välmående/utsläpp, för att styra med ekonomiska styrmedel
• Viktigt att definiera • Resurser till uppföljning
• Alla CAP-pengar till miljö/ekosystemtjänst/ nytta
• Pengar till reservat • Restaurering av våtmarker
• Försvarsanpassat skogsbruk och SNUS (Statliga Naturskogar och
Urskogsartade Skogar)
• Johan Rockströms idé om ett övergripande ekotjänstministerium
• Förbättrat vatten och avloppsrening ”fritidsdiskar”
• Marina reservat inrättas
• Ekologisk produktion; ökad tillgång för fler, stimulera till billigare produktion? Eller t.ex. ta bort momsen för att gynna konsumtion • BSAP (Baltic Sea Action Plan) ger resultat, vision: Östersjön hämtar sig
• Modellandskap–ekosystembaserad förvaltning
• Effektivare havsplanering för ett hållbart ekosystem
Strecksatsen om Biologisk mångfald och kulturmiljö
Dialog 1 Dialog 2
• Odla på husfasaderna
• Restaurering av slottsparker/omgivningar – främjar biologisk mångfald, turism
• Kulturhantverk i Karlskrona
• Komet-programmet = större samverkan vid naturavsättningar
• Grodtunnlar, utterpassager, Trafikverket • Kristianstad Vattenriket
• Våtmarksprojekt Revingehed • EU-stöd till jordbruk i mellanbygd, småskaligt
• Teknisk forskning/utveckling av produkter som kan påverka positivt
• Hårdprogram
• Röjning av elledningsgator • Biotopsmetoden
• Utsläppsrätter
• WWF:s fisklista främjar mångfald och mins- kar utfiskning, t.ex. utrotningshotade havsöringar
• Bevarandet av historiska miljöer, t.ex. Birka • Ifrågasättande av konsumtion bara för ekonomi
• Odlingar och djurliv i bostadsnära miljön • Naturskydd med fler naturreservat, marina reservat, nationalparker etc.
• Ökad efterfrågan på kulturmiljötjänster • Småskalig natur- och kulturturism ger företagande som är långsiktigt och hållbart • Gröna skogsbruksplaner, certifiering • Ekologisk produktion
• Kompensationsåtgärder för mark/natur tas i anspråk vid infrastrukturprojekt
• Nagoya-överenskommelse om biologisk mångfald, en framgång
• Vi utvecklar och tillämpar ekosystemtjänstsbegreppet
• Domstolsbeslut att EU:s vattendirektiv gäller i Sverige
Strecksatsen om hälsa
Dialog 1 Dialog 2
• Säkra tillgänglighet till friluftsliv vid bygge av vägar
• Friskvårdsinrättningar för personalen; lånecyklar
• E-tjänster som visar luftvärden i staden. Förskolan kan då besluta att stanna inne på förmiddagen.
• Enbart miljötaxi får trafikera Arlanda • Apotekens återinsamling av läkemedel • Exempel Stockholm City Bikes • Kollektivtrafik (billig, effektiv?)
• Transportmål bygger fler cykelvägar i städer; inga utsläpp + motion
• Luftkvaliteten i städer har blivit bättre (dock ej NOX)
• Elbilar! Gärna solcellsdrivna
• Riktade åtgärder, bullerreducerande fönster/ skärmar
• Katalysatorn i fordon – avgaskraven har ökat • Arbetet med att förbättra luftkvaliteten, gasbilar och elbilar sänker miljö- och hälso- farliga utsläpp.
• Ekologiska varor ökar
• REACH (Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals)
• Vidtar åtgärder för att klara miljökvalitets- normer för luft och buller
• Total samverkan mellan alla intressenter att förbättra miljöutfallet av
läkemedelsanvändning • Innovationsarbete
t.ex. Climatesolvers, sol–vatten • Nationalstadsparken; inrättandet av tätortsnära natur- och kulturområden • Dricksvattenprojekt framtid
• Tillgängliggöra friluftsliv för barn, nya svenskar etc.
• Utveckla vattenreningstekniken • Utveckling av anpassade bostäder och infrastruktur för att klara klimatförändringar • Miljökonsekvensbeskrivning – doktorand (MKB)
• Lagstiftning och innovationer inom fordon och infrastruktur har sänkt påverkan på hälsa
Strecksatsen om Kretslopp
Dialog 1 Dialog 2
• Teknik finns för att laka ut föroreningar för analys, ”gränsvärde” saknas dock
• Energiåtervinning i bl.a. kraftvärmeanläggning
• Vi har fått överskott av eko-mjölk = ekopro- dukter standard i framtiden?
• BASTA–Byggvarubedömningen
• Ekonomisk värdering av naturresurser, t.ex. grundvattenmagasin
• Askåterföring av aska från ren träbränsleeldning
• Bibehåll och identifiera redan rena avfallsströmmar
• Gemensam överenskommelse inom försvars- sektorn kring kemiska ämnen – gemensam inriktning
• Avgifta de stora varuströmmarna in till EU och inom EU
• Avfall blir biogas till fordon och el • Asbestfria bromsbelägg och packningsmaterial
• Industriell spillvärme tas till vara i fjärrvärmenät
• Bygg ut värmeåtervinning från spillvatten • REACH (Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals) på gott och ont • Rönnskärsverken i Skellefteå och hantering av elektronikskrot
• Miljöloggbok (innehållsdeklaration)
• Avgifta byggandet
– Byggvarubedömningen (synkad med BASTA) – farliga ämnen minskar
• Viskos från skogsråvara
• Kretsloppsparken (skänk ditt avfall till återförsäljning)
• Effektiv återvinning av elektroniskt skrot – Rönnskär
• Biogas – t.ex. projekt ”Växtkraft” i Västerås, rötning av avfall i samarbete med lokala bönder (ekologisk rötrest), hushållen källsorterar
• Design; tänk rätt från början i hela produktionskedjan
• Kunskap om innehållet, innehållsdeklara- tion – viktigt för att kunna återvinna • Politiken ska våga styra mot ”lätt att göra rätt”
• Stimulera ”sluta slösa” (avfallshierarkin) • Mineraloljor ersätts av vegetabiliska oljor (som bättre kan återvinnas)
• Många företag minskar resursanvändningen, exempelvis mindre byggavfall
Strecksatsen om Naturresurser
Dialog 1 Dialog 2
• Utöka producentansvar för flera områden på materialnivå i stället för produkt (ex. textil) • Styrmedel som gynnar tjänster i stället för produktion (ex. skatter)
• Stimulera samarbete över gränserna (bransch konkurrens), inklusive informationsdelning
Livscykelperspektiv
• Tuffa mål, förnybar elförsörjning 2020 • Miljöbelastning, kostnad
• Ökat producentansvar
• Tänk livstidskostnad när man investerar/ bygger/uppfinner
• Återanvändning och återvinning
• Resurseffektiv och låg primärenergi använd- ning för långsiktig hållbarhet
Nya affärsmodeller
• I stället för produkter ”i garderober” hemma; fler tjänster, t.ex. hyra eller betala per användning
• Resurseffektivitet; att gå från produkt till tjänst (avmaterialisering, energi, effektivitet etc.)
• Ex. bolaget Interface som har en affärsmo- dell som gynnar resurshushållning (säljer tjänst, ej produkt)
Använd rätt (förnybar) resurs • Processutveckling, optimering av produktionsprocesser
• Verksamhetsplanering, strukturering • Användning av förnybara råvaror, t.ex. fiberbaserat material
• Använda råvaror effektivt; utnyttja allt! • Debatt har börjat kring matslöseriet • Vindkraft; ökad förnybar energi
• Med hjälp av ICT underlätta alternativ till transporter/effektivare transporter
• Greppa näringen och växtskydd = minskad användning av gödsel och bekämpningsmedel • Resurser som annars skulle gå till spillo för uppvärmning
• Industrispillvärme ger resurseffektiv upp- värmning i Lindesberg, Varberg, Göteborg och ett 60-tal andra platser
• Skriv gärna ut mejlet men lägg det sedan i pappersåtervinningen
• Energieffektiva lösningar (ger också affärsmöjligheter)
• Nationalälvarna räddade
• Återvinning ökar i branscher och hushåll • Uttag av naturgrus minskat genom ersätt- ningsmaterial – grus får bara användas där det behövs
• Skolmåltider, kommunerna, köttfria måndagar
• Mindrematsvinn.nu – kunskap till offentliga köket
• Livscykelanalyser (LCA) – beräkningar efterfrågas
• Kör långsammare till havs – minska bränsleförbrukning
Strecksatsen om Energi
Dialog 1 Dialog 2
• Energieffektivisering ”absolut” MÅL, så räcker det förnybara till en större del – primärenergi
• Visualisera förbrukning; leder till ökad medvetenhet/kunskap och beteende- förändring. Momentan!
• Kraftvärme, frikyla, fjärrvärme • Ekonomiska laster på bränslen med mycket utsläpp
• Konsumenter ges ökade möjligheter att producera (egen) energi
• Mobility Management i byggskede av väg = stimulera kollektivtrafiken
• Visualisera förbrukning – ökad medvetenhet – ändrar beteende/val
• Meeting coordinator i stället för resebokare • Videokonferens
• Smarta elnät; balansera elnät, förnybar energi, tvåvägs köp/sälj
• Pellets; industri och bostäder • Det svenska elcertifieringssystemet
• Restprodukter från skogsindustrin blir värme och el i fjärr- och kraftvärmeverk
• Pappersbruket som bioraffinaderi • Animalisk olja för uppvärmning • Biogas från avfall och gödsel • Värmepumpar med vindel
• Värmeåtervinning i bostadsbeståndet • El-bil
• Utnyttja överskottsmark i jordbruket för att odla energigrödor till biobränslen
• Solceller
• Småskalig förnyelsebar energiproduktion på fastigheter, ex. vindkraft
• Olja till bio och avfall med fjärrvärme värmer mer än hälften av bostäder och lokaler i Sverige
• Vindkraften står för 6 % av elkraften, stora vindkraftsparker i norr och till havs
• EPC (Energy Performance Contracting) = stora energieffektiviseringsprojekt
• Hållbarhetskritierier, biobränslen (inte rusa för fort, bra sätt att ta hänsyn till miljö utanför Sveriges gränser)
• Fjärrvärme
• Stockholm med flera städer krav på energi- effektiva hus
• Kraftigt ökat tågresande och gods på tåg, fullt på banan
• Lönsamma lågenergihus mycket bättre än samhällskraven
• Alternativa bränslen, Liquified Natural Gas, metanol, biogas, svartlut. Forskning krävs; vindkraft, fartyg – ”sky sails”, solceller, sjöfart • Vindkraft, solpaneler (fler) och byggnader effektiviserade, energieffektivisering i industrin?
• HSB:s klimatavtal • Biobränsleanvändning ökar • Satsa på biogas
Strecksatsen om Konsumtionsmönster
Dialog 1 Dialog 2
• KNEG (KlimatNEutrala Godstransporter); samverkan aktörer
• ONE TONNE LIFE-projektet; hur en vanlig familj minskar sitt ”fotavtryck”
• Pantsystem för IT-produkter ökar återbruk och minskar avfallsmängder
• Förpackningar som förebygger produktskador och spill
• Producentansvar förpackningar • Matvaror utan kemiska tillsatser • Behov ändrade värderingar • Olika miljömärkningar, t.ex. Svanen • Möjlighet för nästa generation som inte levt vårt konsumtionsmönster att helt skapa annat beteende
• Immateriell konsumtion; upplevelsekonsumtion
• Minskade transporter av varor och tjänster • Upphandling skall-krav om miljö
• Möjlighet att sälja använda kläder i märkets regi
• Blocket.se
• Återbruk där det är möjligt
• Mer information (tidigt); ökad kunskap, bättre val
• Kvalitetsprodukter avseende livslängd och skötselbehov, mer klassisk design, textil m.m. • Medvetenhet om fair trade m.m. ökar • Miljömärkning – en framgångsfaktor • Visualisera påverkan av viss vara så att du kan göra rätt val från miljösynpunkt
• Intelligent TransportLösning (ITS) exempel på att information ges till kund
•”Ställ om Sverige”-rörelsen
• Kommuner som har köttfria dagar/upphand- ling ekologisk mat
• Vi äter rätt mat i lagom mängd, exempelvis svenskt nötkött från betesbaserad produktion • Handel med vattenrätter
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna – Kaserngatan 14.