områden för ytterligare insatser – Energ

Arbetet med generationsmålet kan utgöra en plattform för energipolitiken i miljömålssystemet. Energiomställningen är även fortsatt en nyckelfaktor i den pågående samhällsomställningen för att nå generationsmålet och uppsatta miljömål. Detta inkluderar ökade satsningar på både energieffektivisering och förnybar energi, samtidigt som nödvändiga avvägningar och hänsynstagande görs mot andra miljömål även fortsättningsvis för att minimera energisystemets negativa miljöpåverkan. Detta görs bland annat inom ramen för planerings­ och tillståndsprocesserna, och är centralt nu och framöver. Trycket på uttaget av förnybar energi kommer att öka, inte minst genom större global efter­ frågan på biobränslen. För att hitta de bästa lösningarna på lång sikt för att minimera miljöpåverkan från förnybar energi är det därför viktigt att utvär­ dera om och när dessa processer och styrmedel behöver utvecklas. Någon utvärdering av om sådana behov föreligger har inte gjorts inom ramen för bedömningen av generationsmålet. Långsiktigt hållbara lösningar inom ener­ gipolitiken kan ge en positiv utveckling på många områden, särskilt om man hittar lämpliga avvägningar för uttag av bioenergi i skogsmark och hållbara placeringar av vindkraftsparker som inte har negativ påverkan på känsliga naturmiljöer.

Mycket kan göras inom ramen för befintliga styrmedel och handlingsplaner. Energiforskningen behandlar till exempel redan i dag både tvärvetenskaplig

209 _{Energimyndigheten (2011a).} 210 _{Miljömålsportalen (2012b).}

och specifik forskning inom bland annat biobränslen. Det bedöms viktigt för den fortsatta energiomställningen att ha långsiktiga spelregler i form av relevanta styrmedel som internaliserar samhällets miljökostnader från energi­ användningen och leder till att dessa minimeras. Kompletterande informativa och administrativa styrmedel bedöms vara fortsatt relevanta för den fortsatta energiomställningen.

2020 är ett relativt kort tidsperspektiv när det handlar om att ställa om energi­ systemet, och det långsiktiga och strategiska klimat- och energiarbetet ryms därför endast delvis inom ramen för generationsmålet. Det finns tydliga kopplingar mellan energiomställning och dels visionerna om en fossilobero­ ende fordonsflotta till 2030, dels inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmos­ fären år 2050. Arbetet med att konkretisera och vidareutveckla hur dessa mål ska uppnås pågår i form av underlag, strategier och handlingsplaner.

Naturvårdsverket har till exempel fått i uppdrag211 _{att lämna underlag för hur}

Sverige ska nå visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050. Detta arbete behöver intensifieras framöver för en långsiktig klimat- och energipolitik. Konsumtionsperspektivet och Sveriges miljöpåverkan utomlands är viktiga mot bakgrund av generationsmålets innebörd, och bör därför lyftas i det fortsatta arbetet med att uppfylla generationsmålet. Tillväxtens och konsumtionens inne­ håll behöver belysas mer, så att svensk import för energiändamål – både förny­ bara och fossila energislag – kan innebära minimal miljöpåverkan utomlands. Politiska förhandlingar pågår för att förhindra farliga klimatförändringar, bland annat om ett nytt internationellt klimatavtal. Detta bedöms kunna utgöra det viktigaste styrmedlet för att nå klimatmålet till 2050.

Fortsatt energieffektivisering är centralt i det fortsatta energiomställningsar­ betet och för att uppnå minimal miljöpåverkan från energianvändningen. För att nå ett energieffektivt transportsystem inom ramen för en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 har Trafikverket bland annat tagit fram planerings­

underlag för transportsektorns bidrag till uppsatta klimatmål212_{. Utöver detta}

kan också Trafikverkets underlagsrapport till Kapacitetsutredningen nämnas,

som beskriver hur transportsektorn kan bidra till uppsatta klimatmål213_.

Energimyndigheten har bland annat tagit fram en nationell strategi för låg­

energibyggnader214_{. Stora renoveringsbehov finns de närmaste åren i miljon-}

programmet, vilket innebär en möjlighet att samtidigt energieffektivisera byggnaderna till lägre kostnader. Även energieffektivisering i industrin lyfts

fram i energi- och klimatpropositionerna215,216_.

211 _{Uppdraget ska genomföras i samråd med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet och efter sam-}

råd med ett flertal andra myndigheter.

212 _{Trafikverket (2010).} 213 _{Trafikverket (2012).} 214 _{Energimyndigheten (2010a).} 215 _{Regeringen (2009a).} 216 _{Regeringen (2009 b).}

I Sverige har vi stora ytor med skog och vatten, vilket innebär goda förutsätt­ ningar för en fortsatt hög andel förnybar energi. Nuvarande explicita mål för förnybar energi gäller enbart till år 2020. Den fortsatta ökningen av förnybar energi som behövs för att bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan där­ efter behöver troligtvis ytterligare stöd både nationellt och internationellt. Ett ökat medborgarinflytande genom ökat samarbete och informationsdelning mellan branscher och konkurrenter kan också underlätta planeringen av för­ nybar energiproduktion.

Konsumtionsperspektivet är viktigt mot bakgrund av generationsmålets inne­ börd, och bör därför lyftas mer i det fortsatta arbetet. Till exempel kan detta göras genom fler uppdrag och studier av miljöpåverkan från svensk energian­ vändning – av både förnybara och fossila energibärare. Detta bedöms viktigt för att kunna följa och ytterligare minimera den svenska miljöpåverkan utom­ lands. Hänsyn behöver då också tas till export av energibärare från Sverige. Konsumtionsperspektivet innefattar också import och export av andra pro­ dukter än energibärare. Utvecklade kunskapsunderlag behövs (se vidare avsnitt 8.3.6). Utifrån dessa kan olika typer av styrmedel och märknings­ system vara aktuella för att minimera miljöpåverkan. Produktion av varor, råvaror och komponenter kan då också jämföras mellan länder när det gäller energieffektivitet och klimatpåverkan, till exempel hur svenskproducerade oljeprodukter står sig i jämförelse med andra länders produkter.

Ett energieffektivt och förnybart energisystem – produktion, distribution och användning – är en del av lösningen. En förutsättning är den politiska viljan. Vad som innefattas och beslutas i politiken framöver är avgörande för att energisystemet ska kunna bidra till uppfyllelsen av generationsmålet.