områden för ytterligare insatser – Konsumtionsmönster

För att möta den ökade användningen av energi och resurser behövs nya och smartare sätt att tillgodose våra behov. Exempel på detta är hållbar design och materialsnåla och giftfria konstruktioner som kan repareras och uppgraderas. Det finns inte längre ekologiskt utrymme för ohållbara affärsmodeller och ohållbara konsumtionsmönster. Marknadsintroduktion och kommersialisering av mer hållbara produkter och system behöver påskyndas genom politiska beslut. Svenska konsumtionsmönster behöver successivt anpassas till en nivå som inte äventyrar jordens bärkraft och människors hälsa i dag och i framtiden. 269 _{Naturvårdsverket (2007a).} 270 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).}

271 _{Se t.ex. CPM – The Swedish Life Cycle Center.}

Då kan det också bli möjligt att nå det svenska generationsmålet, målen om begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv och andra miljökvalitetsmål.

Frågan behöver drivas politiskt på lokal, nationell, EU- och internationell nivå. Omställningen kan endast åstadkommas genom en samsyn och sam­ verkan mellan olika politiska ansvarsområden. Signalerna från samhället behöver bli mer enhetliga, och de samhälleliga normerna för konsumtions­ mönster behöver stärkas. Nya studier visar att minskad klimatpåverkan och hållbara livsstilar inte behöver innebära uppoffringar utan tvärtom kan bidra

till ett ökat välmående273_{. För att en omställning ska vara möjlig behövs även}

en aktiv dialog och medverkan av centrala aktörer, som privata och offentliga konsumenter, frivilligorganisationer, högskolor och universitet.

Nationellt

Hittills har styrmedlen för att minska miljöpåverkan från hållbar konsumtion och produktion huvudsakligen handlat om energi-, miljö- och hälsokrav i till­ verkningen av produkter och vid omhändertagande av avfallet. Det har minskat miljöpåverkan per producerad enhet, men samtidigt har konsumtionen av produkter ökat. Den svenska konsumtionen i pengar mätt har fördubblats vart 30:e år under 1900­talet. Så länge konsumtionen ökar minskar inte dess miljö- och hälsopåverkan i absoluta termer. Därför måste även den offent­ liga och privata konsumtionens sammansättning förändras i en mer hållbar

riktning274_{. Intressant utveckling pågår på lokal nivå för att hitta broar och}

synergier mellan välbefinnande och minskad miljöpåverkan275_.

Omställningen kommer att kräva

• att miljökrav och sociala krav skärps i offentlig upphandling och investeringar • att producenter har kunskap om och tar ansvar för sina produkters miljö- och hälsopåverkan • att konsumenter blir bättre rustade och motiverade att välja hållbara alternativ. Fullskaliga experiment visar att det går att leva ett gott och klimatsmart liv

om de rätta förutsättningarna finns276_{. Men de visar även att det inte är enkelt,}

utan att det behövs förändringar för att vi ska nå den utsläppsnivå per person som bedöms vara nödvändig enligt det globala klimatmålet (1–2 ton/capita). För det krävs att vår infrastruktur, vårt boende, våra transportmedel och de produkter och tjänster som vi konsumerar och är beroende av är klimatanpas­ sade och distribueras på ett klimatanpassat sätt. 273 _{Naturvårdsverket (2011e).} 274 _{SOU 2005:51.} 275 _{Exempelvis Hallberg, J. (2010).} 276 _{One Tonne Life.}

Det kan vara mindre komplicerat att skapa acceptans för kollektiva system (där alla förväntas bidra) än att förlita sig på individuella, frivilliga val. Den sociotekniska kontext som kringgärdar hushållens vardag har i dag – och har också historiskt haft – en tydlig inverkan på de svenska hushållens konsumtionsmönster. Detta stärker behovet av en sammanhållen politik (bostadspolitik, penningpolitik, trafikpolitik etcetera) som tar hänsyn till hur politiska beslut direkt eller indirekt påverkar hushållens konsumtionsmönster. Forskning visar att hushållen i mångt och mycket accepterar att miljöfrågan

handlar om kollektiva val, som i viss mån begränsar det individuella valet277_.

Naturvårdverkets forskningsprogram om hållbara hushåll, SHARP278_{, visar}

att det finns gränser för hur långt man kan nå med miljö- och hållbarhets­ märkning och annan frivillig märkning. Förklaringen är att denna typ av styrmedel ofta innebär en stark individualisering med stora krav på egna bedömningar. Men miljöfrågan förutsätter ofta ett kollektivt ställningstagande. Såväl ekonomiska som moraliska förklaringsfaktorer är viktiga för att förstå hushållens vilja att göra miljövänliga val i vardagen. Det är viktigt att ta vara på situationer där dessa faktorer förstärker varandra. Information räcker inte, utan behöver kombineras med ekonomiska incitament. Genom mer kunskap om kopplingen mellan vår konsumtion och aktuella miljö- och hälsoproblem ökar acceptansen för politiska initiativ. Också inom offentliga upphandlingar och näringslivets privata inköp finns en stor potential att ställa skarpare klimat- och miljökrav. I dag ställer cirka 60 procent av svenska myndigheter miljökrav i sina upphandlingar279_. Det finns även behov att fortsätta utveckla metoder för att kunna följa upp den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i enlighet med gene­ rationsmålets internationella dimension.

Inom EU

Via EU-arbetet kan Sverige agera kraftfullt för att minska miljö- och hälso- påverkan från produkter som tillverkas i EU­27. Vi kan även utnyttja EU­gemenskapen för att ställa krav på produkter som tillverkas utanför EU.

EU:s handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion280 _{kommer inte att}

revideras under 2012, som var planerat. Frågorna kommer att behandlas i två nya kommunikationer till hösten 2012 – Greening of the Single Market och Hållbar Industripolitik – samt inom den EU­gemensamma konsumtionsagen­ dan, som uppdateras för närvarande. På längre sikt (2014–2020) ska frågorna om hållbara konsumtions- och produktionsmönster hanteras inom Färdplanen för ett resurseffektivt Europa och sjunde miljöhandlingsprogrammet. Fram till nu har EU framför allt arbetat med miljöpåverkan från den offentliga kon­

277 _{Naturvårdsverket (2008b).} 278 _{Naturvårdsverket (2008b).} 279 _{Naturvårdsverket (2009).} 280 _{EU-kommissionen (2008).}

sumtionen281_{. Dock är miljöpåverkan från den privata konsumtionen cirka}

2–3 gånger högre inom EU-15 och EFTA, något som man nu tar fasta på. EU-kommissionen har också uppmärksammat EU-gemenskapens jämförelse­

vis höga miljö- och hälsopåverkan och resursberoende utanför regionen282_.

Även det pågående arbetet med att ta fram relevanta uppföljningsmått för

hållbar konsumtion och produktion och hållbar resursanvändning283, 284 _inne­ bär en möjlighet för Sverige att driva på utvecklingen. Internationellt Svensk miljöteknikexport och SIDA:s miljöanslag bidrar till att minska miljö- och hälsopåverkan från svenska konsumtionsmönster utomlands. Kunskap om den svenska konsumtionens miljö- och hälsopåverkan kan nyttjas för att minska lokala miljö- och hälsoproblem kopplade till svenska konsumtions­ mönster. Bilaterala samarbeten (till exempel Energimyndigheten–Bureau of Energy Efficiency in India) kan bidra till att öka acceptansen för energi effektiva och klimatsnåla initiativ. Det är viktigt att konsumenternas rätt till miljö- information inte diskriminerar till exempel problemet med långväga transporter i sig utan integrerar olika miljöaspekter i bedömningen. Risken finns annars att utvecklingsländer utestängs som leverantörer, inte på grund av reell miljö­ påverkan utan på grund av att långväga transporter uppfattas som viktigare än det vanligtvis är.

Åtgärder för att minska miljöpåverkan från svensk konsumtion behöver ta hänsyn till direkta och indirekta handelspartners institutionella förmåga och söka möjligheter att bidra till att stärka denna hos svagare parter. Detta bör göras för att motverka risken att utvecklingsländer får svårare att delta i handelsutbyte, med ökad fattigdom som följd. Det finns en utbredd far­ håga inom bland annat G77­gruppen om att miljö kan komma att användas som handels hinder. Kapacitetsstöd kan ske kopplat till arbetet i internationella konventioner och genom bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete. Den privata sektorn kan också genom ägande och leverantörsstyrning leda till att sprida teknik och metoder för förbättrad hantering av miljö och sociala frågor i länder med svag institutionell förmåga.

Regeringens engagemang under Globalt Ansvar285 _{är ett annat politikområde}

som bidrar till hållbar konsumtion genom bland annat miljö- och hållbarhets- redovisning och samordning av svenska aktörer som agerar för miljö och hälsa globalt. 281 _{European Commission (2012).} 282 _{EU-kommissionen (2011).} 283 _{Watson, D. et al. (2011).} 284 _{EU-kommissionen (2011).}

FN (CSD-19) har enats om ett förslag till ett tioårigt program med frivilliga insatser för hållbar konsumtion och produktion (politiskt resultat av Marrakechprocessen), som antogs på Rio-mötet 2012. Sverige kan spela en viktig roll för att stödja genomförandet. Detta kan ske genom att tydliggöra behovet av en omställning till mer hållbara livsstilar och konsumtionsmönster,

som diskuterades bland annat under Stockholm+40286_.

OECD förespråkar “rätt prissättning”, vilken fullt genomförd skulle innebära en hållbar konsumtion. Enligt OECD:s Green Growth Strategy ska tillväxtens miljöanpassning mätas genom indikatorer. Till exempel avser man att mäta

efterfråge- och produktionsbaserad CO₂-produktivitet och materialproduktivitet,

vilket enligt SCB redan mäts i Sverige.

OECD har länge undersökt policyer för att minska negativ miljöpåverkan från konsumtion och produktion. Ingår gör hushållens konsumtion, närings­ livets roll, teknisk innovation och offentlig upphandling. Det OECD gör är huvudsakligen empiriska studier: man analyserar effekten av olika politik på företag, i hushåll och i offentlig sektor. Det finns ett projekt som OECD:s mil­ jödirektorat ansvarar för om påverkan av hushållens konsumtion på miljön och utformningen av miljöpolitik som riktar sig till hushållen. Ett delprojekt behandlar områdena energianvändning, avfall, transporter, livsmedel och vatten, och policyrekommendationer görs utifrån en frågeundersökning. Angående den offentliga sektorn utreder OECD hur regeringar kan generera nyttor genom grönare program för offentlig upphandling. Man inriktar sig för närvarande på finansiella, budget- och räkenskapsfrågor.

OECD jobbar också med kopplingen mellan miljöpolitik och företags beteende och organisatoriska frågor. Ett projekt görs även om kopplingar mellan miljö­ politik och teknisk innovation.