7 Tillvägagångssätt för utvärdering av generationsmålet
7.2 Kopplingar mellan miljömålen
I samband med arbetet för att ta fram förslag till nya preciseringar fick myn digheterna med ansvar för miljökvalitetsmål hösten 2010 i uppgift att peka på kopplingar mellan generationsmålet och miljökvalitetsmålens föreslagna pre ciseringar. För att ytterligare undersöka detta genomförde Naturvårdsverket våren 2011 en översiktlig analys av vilka områden inom generationsmålet och dess strecksatser som täcks in av förslagen till preciseringar, och vilka som inte gör det. Det analyserades även hur de föreslagna preciseringarnas indikatorer förhöll sig till generationsmålet och dess strecksatser. I årlig rapportering 2011325
konstateras att fortsatt arbete bör resultera i en tydligare koppling mellan miljö kvalitetsmålen, dessas preciseringar och indikatorer och generationsmålet.
323 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. b. 324 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. a. 325 Naturvårdsverket (2011b).
Under arbetet med fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen diskuterades
kopplingen till generationsmålet, och i mallen326 för fördjupad utvärdering av
miljökvalitetsmålen ingår att beskriva vilken betydelse uppföljningsresultaten har för utvecklingen i samhället inklusive de internationella aspekterna och strecksatsen om konsumtion.
I anvisningen för vad rapporten om fördjupad utvärdering av generations målet ska innehålla finns en fråga om vilka miljökvalitetsmål som respektive strecksats i generationsmålet relaterar till samt vilka kopplingarna är till övriga strecksatser i generationsmålet. Information skickades ut till både Naturvårdsverkets Målarbetsgrupp327 och Arbetsgruppen för generationsmålet om hur och med hjälp av vilket material de skulle beskriva kopplingar mellan miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ett gemensamt möte arrangerades (20120126) mellan Målarbetsgruppen,
miljöekonomerna i styrmedelsprojektet328 och Arbetsgruppen för generations
målet med syfte att identifiera gemensamma frågor som rör bedömningarna av generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Ytterligare ett gemensamt möte mellan Samverkansgruppen,
Målarbetsgruppen, Arbetsgruppen för generationsmålet och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS arrangerades ett par månader senare (20120319). Temamötet fokuserade på
• perspektiv på utvecklingen i miljön och miljöarbetet • framgångsfaktorer i miljöarbetet
• prioriteringar och synergier i miljöarbetet.
Underlag för mötet var bland annat utkast till bedömningar av generations målet och miljökvalitetsmålen. Se även kapitel 2.
7.3 Trender
På Naturvårdsverket fanns tidigt en önskan om att arbetet med generationsmålet skulle behandla frågor av övergripande karaktär som inte naturligt föll inom ramarna för arbetet med respektive miljökvalitetsmål. Utvärderingsarbetet startade därför med att inventera vilka storskaliga globala trender som för närvarande påverkar miljöarbetet. Inventeringen av trender utgick huvudsak ligen från följande publicerade underlag:
• Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, 2010
326 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-04273-10.
327 I Målarbetsgruppen deltar representanter för myndigheter med särskilt ansvar i miljömålssystemet.
Gruppen samordnas av Naturvårdsverket.
328 Styrmedelsprojektet bidrog till att ta fram underlag till fördjupad utvärdering av miljömålen 2012.
• Sustainable development in the European Union – 2009 monitoring report on the EU sustainable development strategy
• The European environment, State and outlook 2010, Assessment of global megatrends, European Environment Agency, 2010.
Sammanställningen av trender329 har reviderats och kompletterats mot bak
grund av synpunkter från bland annat Samverkansgruppen, Arbetsgruppen för generationsmålet och de två dialogmötena i början av 2012.
Även Arbetsgruppen för generationsmålet hade i uppgift att beskriva vilka nationella och internationella trender i samhället som är relevanta för streck satsen, vad trenderna medför och vilka samhällsomställningar som behövs för att nå strecksatsen. Anvisningen anger att trenderna och samhällsomställningarna ska vara stor skaliga. Se även kapitel 3 och 4.
7.4 Bedömning av generationsmålet
Anvisningen beträffande bedömning av generationsmålets strecksatser var att svara på följande frågor:”Vilka är miljö- och hälsoproblemen nationellt och internationellt och hur ser prognosen ut? Bedöm miljöproblemen utifrån Sveriges direkta och indirekta påverkan, och tänk storskaligt. Bedömningen av miljöproblem ska utgå från de vi ser idag, oavsett ev. kommande beslutade åtgärder. Prognosen ska ta in förhållandena som kan väntas efter det att beslutade åtgärder trätt i kraft. Kommer generationsmålet att kunna nås till 2020? Hur stort bedömer du att gapet är mellan förhållandet när beslutade åtgärder trätt i kraft, och det önskade förhållandet 2020? Om målet inte bedöms kunna nås till 2020; ange, om det går, om målet kan nås till exempel 2030 eller 2050.”
Bedömningarna gjordes i flera steg och färdigställdes först efter det att beskriv ningar, trendbedömningar och SCB:s förslag till indikatorer var framtagna.
Inledningsvis gjordes försök att använda samma bedömningsgrund330 som
för miljökvalitetsmålen. Detta visade sig dock fungera dåligt eftersom genera tionsmålets strecksatser inte, som miljökvalitetsmålens preciseringar, uttrycker en mätbar miljökvalitet. Den vidare instruktionen till Arbetsgruppen för gene rationsmålet blev därför enbart att strecksatsen skulle bedömas grundat på vad som kommer fram från indikatorer, trender, bedömningen av relevanta miljökvalitetsmål och annan kunskap. Det angavs också att bedömningarna fick vara nyanserade och skilja sig mellan olika delar av strecksatsen.
329 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. b. 330 En slags förklaring till hur man bedömer om målen nås eller ej.
Samtliga strecksatsvisa texter inklusive bedömningarna har tagits fram av Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS), Riksantikvarieämbetet respektive Socialstyrelsen. De står till stor del själva för texterna, vilket har lett till att tex ternas upplägg, omfång och angreppssätt ibland skiljer sig åt. Några exempel:
• För vissa strecksatser har tydliga avgränsningar gjorts för bedöm ningen när det gäller miljöpåverkan. Energimyndigheten anger bland annat att de i sin bedömning antagit att plan- och bygglagen och miljöbalken innebär att miljöpåverkan från förnybar energi minimeras (avsnitt 4.6.3). I övriga bedömningar är det mer oklart vilka anta ganden om specifika styrmedel som gjorts.
• Energimyndigheten definierar delvis strecksatsen om energi med hjälp av energipolitiska mål som regeringen beslutat om (avsnitt 4.6.1). Bedömningarna av de två strecksatserna om ekosystem (avsnitt 4.1.3) och biologisk mångfald och kultur (avsnitt 4.2.3) grundar sig däremot i huvudsak på de bedömningar som har gjorts för miljökvalitetsmålen. Övriga bedömningar använder inte mål för att beskriva strecksatsen på det sättet.
I kapitel 10 redovisas ett antal exempel på utvecklingsmöjligheter i samband med framtida uppföljningar och utvärderingar av generationsmålet, bland annat beträffande bedömningsgrund.