Beskrivning – Energ

andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

Generationsmålets strecksats om energi omfattar hela det svenska energi- systemet, från produktion och distribution till användning. Inriktningen tar fasta på att andelen förnybar energi behöver öka samt att energieffektivisering i alla led är viktig för att påverkan på miljön ska vara minimal. Användningen av exempelvis el, värme och drivmedel, men också konsumtion av andra varor och tjänster, avgör hur mycket energi som behöver produceras. Distributionen av energi, exempelvis bränsletransporter och eldistribution, påverkar också miljön. Miljöpåverkan vid omställningen till mer förnybar energi och ökad energi- effektivisering ska minimeras, och inte innebära att miljöproblem exporteras för att tillgodose energibehov i Sverige. Det svenska energisystemets minimala miljöpåverkan säkerställs till exempel genom avvägningar och hänsynstaganden inom ramen för planerings- och tillståndsprocesser, men även inom ramen för olika EU­direktiv.

Regeringen har genom propositionen En sammanhållen klimat- och energi politik

– Energi189 _{beslutat om ett antal mål till år 2020. Enligt dessa ska år 2020}

• 50 procent av energianvändningen komma från förnybara energikällor • andelen förnybar energi i transportsektorn uppgå till 10 procent • energiintensiteten vara 20 procent lägre jämfört med 2008

• utsläppen av växthusgaser från verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) minskas med 40 procent jämfört med 1990.

Innebörden i generationsmålets strecksats om energi bedöms överensstämma med dessa mål, bland annat eftersom generationsmålet har samma målår som de har. Energieffektivisering är centralt för strecksatsen eftersom det innebär att den förnybara energin räcker längre, vilket bidrar till att uppnå en minimal

miljöpåverkan från energisystemet. Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan190

begränsar Sveriges miljöpåverkan på klimatet och anses också definiera inne­ börden av ”minimal miljöpåverkan” som står i strecksatsen. En ökad andel förnybar energi anses vidare innebära en relativt sett mindre påverkan på miljön, jämfört med fossila energislag.

189 _{Regeringen (2009b).} 190 _{Regeringen (2012).}

När det gäller God bebyggd miljö finns delar som rör energieffektiviseringen i bebyggelsen. Målet anger 20 procent lägre total energianvändning per upp­ värmd areaenhet i bostäder och lokaler år 2020, i förhållande till använd­ ningen 1995. Det finns även relevanta energi- och klimatrelaterade mål för transportsektorn (2030), klimatet (2050) och bebyggelsesektorn (2050). Samtliga dessa mål har betydelse för att följa pågående samhälls- och energiomställning, men ingår inte inom ramen för generationsmålet som endast sträcker sig till 2020191_. Även om målen till 2030 och 2050 inte direkt berör generationsmålet så har insatser och åtgärder som genomförs till 2020 bäring också på dessa mål. 4.6.2 trender – Energi Det finns ett antal stora globala trender som påverkar miljön och möjlig- heterna att nå både de svenska miljökvalitetsmålen och det svenska generationsmålet med dess strecksatser. Hinder kopplas främst till det eko­ nomiska systemet, såsom att kostnaden för miljöpåverkan inte ingår i en

varas pris192_{. Det är tillväxtens och konsumtionens innehåll som avgör hur}

mycket miljön påverkas. Innehållet styrs av efterfrågan och utbud och kan påverkas genom olika typer av styrmedel för att begränsa effekterna på miljön. Historiskt har kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökad energi- användning varit tydlig.

Sociala trender som berör strecksatsen om energi

En ökande befolkning i världen och Sverige sätter ökad press på alla natur- resurser, inklusive dem som omvandlas till energi. Konkurrensen om mark och

vatten ökar ju fler vi blir, ju mer mat som behövs och ju mer energi vi använder193_.

Den livsstil som kommer med ett mer urbant liv kan innebära både att fler varor och tjänster konsumeras och att konsumtionen blir ”smartare” och mer miljömedveten i ett energiperspektiv.

Det urbana livet är relativt energi- och resurseffektivt på transport- och boende­

området194_{. I ett systemperspektiv krävs generellt sett mindre transportarbete,}

och distributionsförlusterna kan bli lägre om energi konsumeras närmare källan. Det finns både nationella och internationella exempel på planering där energi- och resurseffektivitet står i fokus, till exempel inom den nationella

satsningen på Hållbara städer195_{. För att åstadkomma hållbara städer med låg}

energianvändning krävs att den fysiska planeringen skapar dessa förutsättningar.

191 _{Inom transportsektorn utgörs fortfarande mer än 90 procent av energianvändningen av olja, vilket}

särskilt betonar vikten av energieffektivisering i denna sektor och generationsmålets koppling till transportsektorns vision om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

192 _{Naturvårdsverket (2011g).} 193 _{Energimyndigheten (2011d).} 194 _{Energimyndigheten (2008a).} 195 _{Delegationen för hållbara städer.}

Det handlar bland annat om täta och funktionsblandade städer med goda möjligheter till gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Tekniska trender som berör strecksatsen om energi

Teknikutvecklingen i världen kan både påverka och till viss del påverkas av svensk energiforskning och teknikutveckling för förnybar och energi- effektiv energi. Den faktiska utvecklingen av energiteknik sker oftast i språng, snarare än kontinuerligt. Ny energiteknik kan förhindras eller bromsas upp av olika anledningar, till exempel på grund av intressen och vanor, acceptans, kostnadsutveckling och möjligheter till lönsamhet vid kommersialisering. Teknikutvecklingen och dess bidrag till den fortsatta energiomställningen spänner därför från forskning och utveckling till användning och tillämpning. Energiforskningen i Sverige som rör teknikutveckling är inriktad på att ny teknik kan ersätta miljömässigt sämre alternativ, och bidrar därmed till mer

hållbara energitekniker och energisystem196_{. Stora forskningsinsatser görs till}

exempel för närvarande inom transportområdet där forskning bedrivs om såväl förnybara drivmedel som energieffektivisering av fordon genom fram­ för allt hybridisering och eldrift. Det bedrivs även forskning inom områdena transportsnålt samhälle och energieffektiv användning av transportsystemet. Teknikutveckling på energiområdet ger förutsättningar för en bättre hushåll­ ning och mer effektiv energianvändning och utnyttjande av naturresurser. Detta gäller både i fråga om icke-förnybar energi, förnybar energi och effekti­ vare energianvändning. Allt fler produkters energiprestanda förbättras konti­ nuerligt. När det gäller förnybar energi omfattar teknikutvecklingen både mer kommersialiserade produktionstekniker, såsom vindkraft och solceller, och pro­ duktionstekniker som ännu inte har kommersialiserats i Sverige eller världen.

Ekonomiska trender som berör strecksatsen om energi

Ökad global tillväxt har historiskt inneburit en ökad tillväxt även i Sverige. Detta har medfört att efterfrågan på energi i Sverige har vuxit, delvis som ett resultat av större industriproduktion. Högre tillväxt i Sverige innehåller samtidigt ökade investeringar i förnybar och energieffektiv teknik.

På senare år har den svenska ekonomin vuxit med närmare en tredjedel (BNP i reala termer med hänsyn tagen till villkoren för utrikeshandeln) samtidigt

som energitillförseln (primärenergi) har legat still197_{. Internationella energi­}

rådet (International Energy Agency, IEA) gör bedömningen att efterfrågan på energi kommer att fortsätta att öka globalt med 40 procent under perioden

2007–2030198_{, med dagens gällande styrmedel. Prognoser för svensk BNP}

ingår bland annat som underlag i de scenarier för svensk energianvändning

196 _{Energimyndigheten (2011d).}

197 _{SCB. Nationalräkenskaper detaljerade årsberäkningar 1950–2008, vissa data 1950–2010 (Publ.}

2011-05-27).

198 _{Energimyndigheten (2011c). SCB:s nationalräkenskaper och Energimyndighetens energibalanser}

som Energimyndigheten tar fram i sina långsiktsprognoser. Prognosen för 2020 är att den totala energianvändningen ökar, jämfört med 2007. Ökningen beror främst på större elproduktion, men även ökad energianvändning i industrin. I transport- samt bostads- och servicesektorn minskar energianvändningen,

enligt prognosen199_.

Tillväxtens innehåll internationellt och nationellt är avgörande för energisyste­ mets miljöpåverkan. I takt med att trycket och konkurrensen om energin ökar i en värld med ändliga resurser, växer trycket på både att energieffektivisera och att genomföra i dag olönsamma investeringar. När dagens olönsamma inves­ teringar för utvinning av icke hållbara energikällor blir lönsamma kan det ge stora miljökonsekvenser, såvida verksamheten inte regleras. Exempelvis gäller detta utvinningen av olja, som importeras till den svenska transportsektorn. Även lönsamheten för investeringar i förnybar energi kan förväntas öka. En större andel förnybar energi innebär relativt sett mindre påverkan på miljön, jämfört med om samma energianvändning tillgodosetts med fossila energislag. I Sverige har vi stora ytor med mycket skog och vatten, vilket har inneburit och innebär goda förutsättningar för en fortsatt hög andel förnybar energi. Ökat nyttjande av dessa naturresurser innebär dock större miljöpåverkan, och

det är därför viktigt med en öppen dialog och debatt200_.

Ökad internationell efterfrågan på biomassa påverkar även pris och lönsamhet i Sverige. Därmed påverkas även möjligheterna till större andel förnybar energi i Sverige – och i förlängningen landets energianvändning och energisystem. På lång sikt – om energiuttaget inte är hållbart – riskeras att resursen blir alltmer knapp.

Om en energiresurs är knapp avgörs inte bara av tillgänglighet. Avgörande är också vilka energislag som tillåts öka inom ramen för internationella och nationella styrmedel (till exempel systemen för utsläppshandel och elcertifikat).

Miljötrender som berör strecksatsen om energi

Ett förändrat klimat påverkar det svenska energisystemet direkt, genom att förutsättningarna för vattenkraften och bioenergin förändras. Distributionen av energi är också känslig för ett klimat som innebär extremare väder. Klimat- effekterna påverkar också behovet av energi för till exempel uppvärmning och kylning. Det är dock svårt att bedöma effekterna på den totala energianvänd­ ningen, eftersom energibehovet påverkas av långt fler saker, såsom till exempel

priser och konjunkturläge201_.

Den ökande energianvändningen i världen driver starkt på trenden kring ökad ohållbar belastning på miljön globalt. Fossila bränslen utgör över 80 procent av energitillförseln. Även Sveriges användning av fossila energiresurser för

199 _{Energimyndigheten (2011a).} 200 _{Energimyndigheten (2011d).} 201 _{Energimyndigheten (2008b).}

vår konsumtion och välfärd påverkar klimatförändringarna. Dock är Sverige ett relativt litet land i dessa sammanhang, och koldioxidutsläppen i Sverige har minskat sedan 1990­talet. Men utsläppen ökade från 2009 till 2010,

enligt Naturvårdsverkets statistik202_.

Utvinning av fossila bränslen från alltmer svåråtkomliga källor är förenad med större miljöpåverkan och ökade miljörisker. Kärnkraftsavfall behöver säker förvaring. Ökad efterfrågan på förnybar energi kan leda till utarmning av naturresurser både i Sverige och utomlands. För Sveriges del bedöms detta gälla framför allt uttag av biomassa.

Den energieffektivisering som i hög grad återstår att realisera kan minska trycket på samtliga energislag.

Politiska trender som berör strecksatsen om energi

Relevanta och rätt utformade miljöregler har en positiv inverkan på andelen förnybar energi och energieffektivisering med minimal miljöpåverkan. Allt fler EU­direktiv reglerar energipolitiken. Ett exempel bland många är EU­direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU), som implemen­ teras genom kontinuerliga skärpningar av Boverkets byggregler (BBR) när det gäller energiprestanda. Ett annat exempel är ekodesigndirektivet (2009/125/ EG) om energirelaterade produkter, som omsatts i Sverige genom lagen om ekodesign (2008:112). Kyotoprotokollets implementering i Sverige genom för­ ordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter är också ett viktigt exem­ pel på internationell reglering av energipolitiken.

Risken för allvarliga klimatförändringar intensifierar klimat- och energi-

politiken inom EU203_{, vilket påverkar energisektorn.}