9.1 Fakta om de två dialogerna
Vid två tillfällen i början av 2012 bjöd Naturvårdsverket in till dialog om framtidens miljö. Syftet var att få del av den kunskap och de erfarenheter som finns i samhället för att få en helhetsbild över samhällsutvecklingen. Dialogen skulle också uppmuntra till att hitta smarta lösningar för att möta komplexa samhälls- och miljöutmaningar inom olika samhällssektorer. I bilaga 3 redovisas det samlade resultatet från dialogerna.
Dialogerna var kostnadsfria och hölls i två halvdagar i januari–februari 2012 i Stockholm. Till inbjudan hade bifogats ett diskussionsunderlag om globala
trenders betydelse för generationsmålet362.
Programmet för mötena byggde på samtal om
• globala, nationella och branschspecifika trender som påverkar miljön • goda exempel som visar att vi är på rätt väg • vad som kan göras för att nå generationsmålet utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför landet. Inbjudan gick ut till cirka 175 personer och aktörer från näringsliv, intresse organisationer, forskning och myndigheter. Vid den första dialogen deltog 57 personer (varav cirka 60 procent från näringsliv och 30 procent från myn digheter). Vid den andra dialogen deltog 37 personer (varav cirka 40 procent från näringsliv och 50 procent från myndigheter)363.
9.2 Dialogernas upplägg
Inledning Mötena inleddes av Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren, och leddes av bland andra facilitatorer. Trendcafé Trendcaféet rörde globala trender som påverkar miljön i Sverige. Deltagarna vandrade runt och deltog i diskussioner om sociala, tekniska, ekonomiska, miljöorienterade och politiska trender som påverkar och kan komma att påverka miljön i Sverige. Vid första dialogmötet behandlade en diskussions grupp även osäkerheter i framtiden, medan det andra dialogmötet kommente rade helheten. Resultatet från diskussionerna sammanfattades av deltagarna i cirka tre förslag för varje övergripande trend. Vid den gemensamma redovis ningen antecknades även kommentarer.362 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. b. 363 Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. c.
Hur når vi generationsmålet? Goda exempel, åtgärder och motivationsfaktorer
Deltagarna formerade sig i bikupor med två personer i varje. Utifrån streck satserna i generationsmålet vandrade deltagarna runt och gav förslag till goda exempel på framgångsrikt miljöarbete.
Utifrån de goda exemplen fick nya gruppkonstellationer ge strecksatsvisa för slag till vad som kan göras för att nå generationsmålet. Grupperna fick sedan, utifrån exempel och åtgärdsförslag, kortfattat rapportera in vad som motiverar oss från olika delar av samhället.
Gemensam summering och avslut
Eftermiddagens diskussioner sammanfattades gemensamt i grafisk form. Deltagarna tillfrågades om och hur de ville fortsätta dialogen. En utvärde ringsenkät delades ut innan mötena avslutades.
9.3 Dialogernas resultat
Sammanfattande resultat om trender som påverkar och kan komma att påverka miljön i Sverige, utvalda av grupperna under mötet, redovisas i detta avsnitt. Underlagen som sammanfattningarna baseras på redovisas i bilaga 3.
9.3.1 Sammanfattning av trender som påverkar miljön
Sociala trender
Dialog 1 Dialog 2
• ICT (Informations- och kommunikationsteknik) – potential, sociala medier
• Migration land–stad och mellan länder • Hållbart beteende – transport, eko-produktion, återanvändning
• Ökad välfärd, ökad konsumtion • Ökad ojämlikhet
• Informationsmottagaren väljer • Trygghetsnarkomani/bortskämdhet • För mycket ansvar läggs på individen – gäller ej fattiga
tekniska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Resurseffektivisering (kopplas till nästa punkt) • Ökade avfallsmängder – återbilda kretslopp • Snabb utveckling och hög tilltro?!
• IT och ny teknik som ger möjligheter
• Effektiviseringar äts upp av beteendeändring
• Fokus teknisk utveckling, behov trans- port och energi (fossilfritt, effektivt) • Småskalig teknik ökar
• Ännu mer IT på gång
• Innovationer; önskade, politiskt gångbara, hållbara
Ekonomiska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Nya marknader
• Maktförskjutning globalt
• Ökande konsumentmakt – CSR-certifiering (Corporate Social Responsibility)
• Ifrågasättande av det finansiella systemet och den ekonomiska tillväxtmodellen
• Konsumtion styr allt
• Tillväxtbegrepp under diskussion • Ökad globalisering
• Höjd levnadsstandard globalt • Miljö ekonomisk tillväxtfaktor
miljötrender
Dialog 1 Dialog 2
• Ökad miljömedvetenhet • Miljö + ekonomi
• Alternativa råvaror, energi • Energi- och resurseffektivitet • Global påverkan
• Miljöekonomi önskvärt; på väg? • Tanken finns men det händer inte så mycket; politisk feghet?
• Fler idéer–dålig uppföljning • Helhetssyn saknas, falsk trygghet
• Målkonflikter; exempelvis återvinning/giftfri miljö/export av problem
politiska trender
Dialog 1 Dialog 2
• Fler ekonomiska styrmedel (marknadsbaserade) • Fler EU-regler/direktiv
• Ökad påverkan – makt decentraliserad, fler aktörer
• Politiken styr miljöfrågorna
• Globala perspektivet blir viktigare • Fler och komplexare styrmedel, bristfällig uppföljning
• Begynnande medvetenhet om överkonsum- tion i västvärlden
• Bristande långsiktighet i politiken ökar
osäkerheter och kommentarer
Dialog 1 Dialog 2
Osäkerhetsfaktorer: • Hållbar ekonomisk tillväxt • Klimatförändringars effekter • Politisk enighet om färdriktning • Nya miljöproblem/ekosystem • Nya tekniska lösningar Kommentarer:
• Mix av vad vi tror och vad vi önskar • Trendigt att köpa rätt grejer
• Ska det vara den här uppdelningen av trender?
• Inte säkert att det vi ser är det som påverkar mest
• Beteendeförändring saknas, till viss del, börja i skolan
Kommentarer:
• Detta är trender för i-länder
• Underskott på solidaritet och vi-tänkande • Rör oss mer globalt
• Saknas långsiktiga tydliga beslut (svårt för politiker, feghet)
• Globalisering av allt, på gott och ont • Som individ – lätt att göra rätt – lagstiftning halkar efter
• Det här är början – för spetsigt – tar tid att landa
• Miljöfrågor ej längre ett eget spår – mycket initiativ
9.3.2 Sammanfattning av vad som kan göras för att nå generationsmålet
De sammanfattande åtgärdsförslagen på framgångsrikt miljöarbete formu lerades av grupper under mötet och utgår från ett stort antal goda exempel som deltagarna hade bidragit med tidigare under mötet. Exemplen redovisas i bilaga 3.
Strecksatserna om Ekosystemtjänster och Biologisk mångfald och kulturmiljö
Dialog 1 Dialog 2
• Ökad kunskap, medvetenhet och information • Sätt värde på ekosystemtjänster
• Utveckla värderingsmetoder • Skapa marknad!
• Frivilliga avtal (bidrag) • Gröna zoner i städerna
• Konsumentmakt på nya områden
• Stimulera ökad generell hänsyn • Ekosystembaserad förvaltning • Utveckla upplevelsebaserade ekosystemtjänster
Strecksatsen om hälsa
Dialog 1 Dialog 2
• Öka cykling; infrastruktur, SL, grönt ljus • Tillgängligare kollektivtrafik
• Tydligare kemikaliemärkning • Striktare läkemedelspolicy
• Stärk hälsa i miljökonsekvensbeskrivning • Värna om vatten: dricksvatten och avlopp • Stärk kemikaliemärkning; lätt att välja rätt
Strecksatsen om Kretslopp
Dialog 1 Dialog 2
• Långsiktiga incitament för teknikutveckling • Fokusera på viktiga varuströmmar och bygg vidare på befintliga
• Design; tänk rätt från början • Innehållsdeklaration • Stimulera ”sluta slösa”
• Våga styra mot ”lätt att göra rätt”
Strecksatsen om Naturresurser
Dialog 1 Dialog 2
• Utöka producentansvar på materialnivå • Styrmedel som gynnar tjänster (ex. skatt) • Stimulera samarbete
• Hållbarhetsgaranti - kopplad till naturresurser
- EU-standard för detta (gärna global) - initiera EU-forskningspengar
• Initiera översyn av naturresursförbrukning i helhetsperspektiv
- ekonomiskt styrmedelssystem
- handel, livscykelanalys, helst global nivå • Öka intresse för mat och folkbildning kring god hushållning
Strecksatsen om Energi
Dialog 1 Dialog 2
• Ekonomiska styrmedel för fossila bränslen • Visualisera energiförbrukningen
• Energieffektivisera primärenergianvändningen • Konsument egen energi
• Energieffektiva hus • Värme; kraft, fjärr, spill
• Smart prissättning som styr mot lågenergi- användning (effekt) och låg miljöpåverkan • Samhällsplanering som aktivt styr mot effektiv energianvändning
• Stöd för småskalig energiomvandling
Strecksatsen om Konsumtionsmönster
Dialog 1 Dialog 2
• Hushållen – visualiseras, mäts, följs upp, incitament
• Opinionsbildning för immateriell konsumtion • Lärande för hållbar utveckling
• Ökade miljökrav på EU-nivå
• Sätta pris på miljön; lätt att göra rätt • Öka livslängd på vissa produkter inkl. funktionsförsäljning. och reparationstjänster
9.3.3 Sammanfattning av diskussionen om vad som motiverar oss att orka
Utgående från diskussionen om goda exempel och åtgärdsförslag för att nå generationsmålet diskuterades i bikupor och gemensamt vad som motiverar och får oss att orka.
motivationsfaktorer
Dialog 1 Dialog 2
• Lyhördhet för omvärlden; belöning, motiva- tion, kunskap, förståelse
• Blocköverskridande spelregler – Kris • Det ska vara lönsamt! – Nu och sen; exem- pelvis vid byggnation
• Modiga myndigheter behövs
• Ha kul, få betalt, få beröm • Träffa likasinnade • Resultatinriktad ersättning • Vi gör det för våra barn! • Kombinera ekonomi och ekologi • Tävla!
• Pengar, goodwill, uppföljning
• Kunskap; lätt att göra rätt – omöjligt att göra fel!