Beskrivning – Konsumtionsmönster

Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Strecksatsen om konsumtionsmönster omfattar alla miljö- och hälsoproblem som uppstår i och utanför Sverige till följd av svensk konsumtion, både offentlig och privat. Strecksatsen innehåller inget väldefinierat mål utan anger den inriktning som miljöpolitiken ska ha för att generationsmålet ska nås.

Miljö- och hälsopåverkan från svensk konsumtion uppstår lokalt och globalt både före och efter det att svenska konsumenter köper och använder en pro­ dukt eller tjänst: under råvaruutvinning, tillverkning, transport och hantering av avfallet. Människors hälsa påverkas både direkt och indirekt.

Exempel på negativ miljö- och hälsopåverkan från konsumtion på lokal nivå är buller och luftföroreningar. Våra konsumtionsmönster kan även orsaka negativ miljö- och hälsopåverkan i andra länder. Man brukar tala om indirekt och osynlig miljö- och hälsopåverkan, som finns ”inbäddad” i importerade produkter. Utvinning av naturresurser och produktion och distribution av produkter förorenar mark och vatten och tar naturresurser i anspråk som är nödvändiga för människors basala behov.

Europas medborgare konsumerar i dag mer naturresurser per capita än invånarna i de flesta andra regioner: 3–4 gånger mer än i Asien och Afrika, men endast hälften av vad den konsumerar som bor i USA, Kanada eller

Australien217_{. En stor del av denna konsumtion sker indirekt. Exempelvis}

kommer cirka hälften av de vattenresurser som krävs för att tillgodose svensk

konsumtion från källor utanför Sverige218_.

Våra konsumtionsmönster kan också bidra till bättre miljö och hälsa. Till exempel kan vi förbättra vår närmiljö genom att ersätta bilresor med cykel på korta avstånd. Vår konsumtion kan även hjälpa till att öka tillväxten i utveck­ lingsländer och därmed leda till en bättre livsmiljö där. 4.7.2 trender – Konsumtionsmönster En kultur av hög och kontinuerligt växande materiell konsumtion har etablerats i Europa och andra utvecklade länder som USA, Kanada, Australien och Japan. I starka tillväxtekonomier, till exempel Indien och Kina, ökar kon­ sumtionen med denna kultur som förebild. Denna utveckling speglas i ökad användning av naturresurser i absoluta mått mätt, både i Sverige och globalt. Rådande konsumtionsmönster är en funktion av en mängd faktorer som går i varandra, till exempel demografi, inkomst, pris, märkning, handel, globalisering, urbanisering, teknikutveckling, marknadsföring, distributionsnät, kultur, kön, smak. Transporter, livsmedel och byggande/boende svarar för huvuddelen av

miljö- och hälsopåverkan från konsumtion i Europa219_{. Även konsumtionsvaror}

såsom textilier, inredning, läkemedel och elektronik har stor inverkan på hälsa och miljö. Turism är ett fjärde växande område. En viktig faktor bakom ökningen är tillgången på billiga resor.

En betydande andel av den totala miljöpåverkan från svensk konsumtion uppstår följaktligen i produktion och distribution utanför Sverige. Utsläppen av växthusgaser utomlands orsakade av svensk konsumtion har ökat från 44 miljoner ton till 58 miljoner ton under perioden 2000–2008, vilket innebär en ökning med 30 procent. Som en jämförelse har utsläppen i Sverige, från svensk konsumtion, minskat från 46 miljoner ton till 40 miljoner ton under

samma period220_.

217 _{SERI et al. (2009).}

218 _{Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (2010).} 219 _{EEA (2012).}

Sociala trender som berör strecksatsen om konsumtionsmönster

Sveriges befolkning har ökat med drygt 370 000 under perioden 2000–2008. Om man antar att per capita-utsläppen för växthusgaser (beräknade från ett konsumtionsperspektiv) är cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per år så motsvarar befolkningsökningen utsläpp på cirka 4 miljoner ton koldioxid-

ekvivalenter221_{. Så länge konsumtionens innehåll inte förändras kommer}

miljö- och hälsopåverkan att fortsätta öka i takt med att befolkningen ökar i Sverige och globalt.

Sverige och resten av Europa har en omvänd befolkningspyramid, som innebär att allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Var femte svensk kommer att vara över 65 år 2020.

Läkemedelskonsumtionen stiger i Sverige222_{. En av förklaringarna är att vi}

blir äldre och att det i denna patientgrupp introduceras nya läkemedel och behandlingsprinciper. I genomsnitt använder personer som är 80 år och äldre 5,8 läkemedel per person, en ökning med 60 procent sedan slutet på 1980- talet. Varje år ökar mängden receptbelagda läkemedel som lämnas ut av apoteket med 3–4 procent. Kvinnor hämtar i de flesta åldersgrupper ut mer läkemedel än män. År 2007 fick var fjärde svensk minst en antibiotikakur223_. Andelen svenskar som konsumerar och lever i städer ökar. Städernas bebyg­ gelse och infrastruktur spelar en avgörande roll för miljö- och hälsopåverkan från livsstilar och konsumtionsmönster. Stadsmiljöer anses ofta vara mer energi- och transporteffektiva, men ofta inkluderas då inte den bakomlig­ gande miljöbelastningen på ekosystemen, som försörjer städerna med energi och mat. Däremot leder förtätningen till kortare transportavstånd och därmed färre personkilometer med bil per invånare i stad än i glesbygd. Cykeln blir ett reellt alternativ om avstånden är korta och det finns cykelbanor. Behovet av grön infrastruktur, det vill säga gröna korridorer som skapar utrymme för biologisk mångfald, uppmärksammas allt oftare.

En alltmer globaliserad värld, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt både möjliggör och kräver ökat resande. I Sverige har utrikes flygresor ökat med 300 procent mellan 1980 till 2007. Detta beror delvis på ökade transport­ behov, men är även en följd av att det har blivit relativt billigt att flyga, då konkurrensen i flygbranschen har pressat ner priserna samtidigt som våra

disponibla inkomster har ökat224_{. Transporternas negativa miljöpåverkan kan}

delvis minskas med ny teknik, såsom energieffektivare fordon, flygplan och fartyg. Även genom att påskynda omställningen till förnybara bränslen mins­ kas påverkan. Andelen persontransporter med bil har minskat under 1991– 2008, från 86 till 83 procent. Under samma period har tågtransporterna ökat

221 _{Naturvårdsverket (2012a).} 222 _{Socialstyrelsen (2009).} 223 _{Socialstyrelsen (2009).} 224 _{Åkerman, J. (2008).}

från 7 till 9 procent, medan busstransporterna legat ganska konstant runt 8 procent225_. Sociala medier och digitala tjänster kan delvis ersätta behovet av att resa. Detta kräver en väl utbyggd infrastruktur av bredband och digitala tjänster. Sverige är i dag en ledande it-nation och har en stark position vad gäller it-användning och bredband. 91 procent av alla svenskar hade tillgång till Internet i hemmet 2010226_{. Allt fler, kanske framför allt i yngre generationer, umgås via sociala}

medier i stället för i fysiska möten. Den ökade konsumtionen av digital teknik och digitala tjänster kan vara både positiv och negativ från miljö- och hälso­ synpunkt. Intresset för att använda nya tekniska hjälpmedel för att hålla koll på sin hälsa ökar. Genom att lagra information om till exempel blodtryck, diet och kondition kan man ta ett mer aktivt ansvar för sitt välbefinnande.

Ett aktuellt exempel på dematerialisering genom tjänstefiering (allt fler produkter blir digitala) är att allt färre tidningar och tidskrifter ges ut i pappersform, vilket minskar användningen av skogsråvara och kemikalier. Å andra sidan är substitutet till papperstidningen ofta digitala läsplattor, vilkas utbredning ökar mycket snabbt. Denna utveckling kräver ökad tillgång till ovanliga mineraler, vars brytning kan ha allvarliga negativa effekter på både miljö och hälsa. Shoppingupplevelsen utvecklas även som socialt fenomen. Antalet köpcentra ökar och utrustas med evenemang och nya produkter som ska förhöja upp­ levelsen och attrahera fler besökare. Exempel är surfplattor på kundvagnen för att kunna ha koll på priser – och kanske även på miljöpåverkan av olika varor i butik. Trendanalytiker förutspår dock att vi under 2012 kommer att få uppleva att allt fler börjar ifrågasätta den rådande konsumtionskulturen i det

svenska samhället227_.

Dagens konsumtionsnormer kan komma att ändras, och det kan i stället bli ”inne” att inte belasta våra gemensamma resurser mer än nödvändigt. Detta kan inträffa i takt med insikten om

• att utvecklingsländer behöver ges ekologiskt utrymme att öka sin konsumtion för att bekämpa fattigdomen

• att produktionen kan orsaka förgiftning av människor, mark och vatten • att ekosystemen successivt försämras. Åtminstone temporärt skapar den skakiga ekonomiska utvecklingen en minskad efterfrågan på lyx, och hållbarhetstrender som att välja begagnat och hög kvalitet framför slit-och-släng väntas öka i Sverige. Konsumtionen av ekologisk bomull, second hand och bionedbrytbara material väntas öka under 2012228_.

225 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).} 226 _{Regeringen (2011).}

227 _{Docere (2012).} 228 _{Docere (2012).}

Tekniska trender som berör strecksatsen om konsumtionsmönster

Elbilen väntas slå igenom på allvar i Sverige under 2012–2013. Nya teknik­ system för uppladdning utan sladd utvecklas för installation i garage.

Forskning pågår för att på sikt kunna integrera laddningsfunktionen i vägbanan. Förtätningen i städerna leder till att det blir mer besvärligt att ha egen bil på grund av parkeringsproblem och trängsel. Spårbunden trafik ovan jord växer på grund av sin enkelhet.

Ökad andel av förnybar energi för uppvärmning och kylning av bostäder bidrar till att minska klimatpåverkan. Nya bostadsområden med fokus på resurs­ och klimateffektivitet växer fram, som exempelvis Norra Djurgårds staden i Stockholm. De utrustas med innovativa lösningar som till exempel urbana opera­ tivsystem, smarta elnät, resurssnål energi- och vattenanvändning. Styrsystem och sensorer kan hjälpa till att styra energi och belysning på ett effektivt sätt. Stadens betydelse som arena för att testa och införa ny hållbar teknik växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (ICT) driver kon­ sumtionen av digitala tjänster. Vi blir allt mindre beroende av den fysiska infrastrukturen och kan koppla upp oss trådlöst nästan var som helst. Vi vänjer oss vid att kunna röra oss obehindrat mellan olika typer av tekniska informa­ tionssystem. Kontoren avskaffas och nya lösningar utgår från att vi inte ska behöva vara fysiskt närvarande på jobbet. Allt fler företag hoppar på ”boyd- trenden” (bring-your-own-device), det vill säga använder samma system privat som på jobbet. Detta gagnar miljön då antalet produkter per person minskar, men utgör en utmaning från säkerhetssynpunkt. Konsumtionsmarknaden styr utvecklingen av nya smarta digitala tjänster, och företag använder i högre grad människor utanför den egna organisationen för att lösa problem och utveckla

nya innovationer229_.

Nanoteknik kan ge ett positivt bidrag till att utveckla och förbättra produkters funktion och prestanda, som för att producera, distribuera och lagra förnybar energi eller skapa unika egenskaper hos materials ytor.

Nanoteknik riskerar även att ge upphov till negativ miljö- och hälsopåverkan, till exempel lungskador. Det finns produkter på marknaden som innehåller fria nanopartiklar, exempelvis skosprayer, rengöringsprodukter för båtar och bilar och städprodukter. Det är svårt att hantera riskaspekterna för nano-

teknik, och kunskapen behöver förbättras230_.

Ekonomiska trender som berör strecksatsen om konsumtionsmönster

Konsumtionen har fördubblats vart 30:e år i Sverige under 1900­talet. Efter en konstant ökning av konsumtionen från 1990­talets kris till 2007 stagne­ rade konsumtionen under 2008, för att sedan falla något under 2009. Under

229 _{Docere (2012).} 230 _{SWENTEC (2010).}

2010 tog den fart igen och ökade med 3,8 procent. Det året ökade de kon­ sumtionsutgifter som är relaterade till bilen, som en följd av att bilen använ­ des mer. Konsumtion av kommunikation har ökat kontinuerligt sedan 2000. Ökningen förklaras av en mobil livsföring, som inkluderar mycket mer än

bara kommunikation231_.

Disponibel inkomst är den faktor som har störst betydelse för hushållens konsumtionsmönster. I figur 2 visas hur hushållens disponibla inkomster och utgifter fördelat sig på olika varugrupper under en knapp 50­årsperiod (1958–

2005)232_{. Under perioden 2005–2007 har hushållens genomsnittliga utgifter}

ökat från 267 090 till 281 090 kronor per år. Utgifterna för bostad, fritid och kultur och livsmedel har ökat, medan utgiften för transport har minskat. Livsmedel har ökat mest (10,3 procent) mellan perioderna 2005–2007 och 2007–2009233_. 231 _{Göteborgs universitet (2011).} 232 _{Naturvårdsverket (2008b).} 233 _{SCB (2010b).} Hushållens konsumtionsmönster, 1958-2005

Figuren nedan visar det svenska genomsnittshushållets utgifter fördelat på olika varugrupper. Enheten är kronor uttryckt i 2005 års penningvärde, och alla siffror baseras på SCBs hushållsutgiftsundersökningar (HUT) för motsvarande år.

Källa: SCB samt Söderholm, K. (2008). SHARP Working Paper Nr. 12.

En trend av anti­konsumtion, det vill säga att avstå från konsumtion, kan skönjas i samhällsdebatten.

Det har sedan länge uppmärksammats att det ekonomiska systemet är

begränsat av de randvillkor som det ekologiska systemet anger234_{. En fort­}

satt ekonomisk tillväxt förutsätter att konsumtionen blir mer ekologiskt och socialt hållbar. Det blir nu alltmer uppenbart för fler att den ekonomiska utvecklingen är beroende av omgivande ekosystemtjänster, som i dag inte

har ett pris på marknaden, och en ”grön ekonomi” har börjat utvecklas235_.

Tillväxtbegreppet som välfärdsmått diskuteras236_{. Kompletterande upp­}

följningsmått införs för styrning i både offentlig och privat verksamhet237_.

Forskningen ökar om vad som får oss att må bra (så kallad lyckoforskning) – bland annat som en reaktion mot att ekonomisk tillväxt används som väl­ färdsmått.

Handelns betydelse för miljö och hälsa växer i takt med globaliseringen. Den ökade importen kan innebära en risk för negativ påverkan på miljö och hälsa. Det beror på att flera av de länder som produkterna kommer från saknar grundläggande lagstiftning inom detta område, och också brister i hur lagarna

följs238_{. Samtidigt som ökad tillväxt medför att många samhällsfunktioner}

i de fattigaste länderna utvecklas – vilket för många kan innebära en bättre miljö- och hälsostatus – finns stor risk att tillväxtens fördelar uteblir för de

mest utsatta239_{. Näringsbrist, som är vanligt förekommande bland kvinnor}

och barn i fattigare länder240_{, innebär att man är extra sårbar för de negativa}

hälsoeffekter som uppstår från miljöpåverkan.

Miljö och hälsotrender som berör strecksatsen om konsumtionsmönster

För de miljöpåverkansparametrar som vi hittills haft möjlighet att följa (växt­ husgaser och andra utsläpp till luft) kan vi konstatera att de totala utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider orsakade av svensk konsumtion minskar och att de totala konsumtionsutsläppen av ammoniak och växthusgaser ökar. För samtliga ökar den del av utsläppen som sker utanför Sveriges gränser.

Enligt modellberäkningar från SCB (se figur 3) har de totala utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion ökat från 90 miljoner ton kol­ dioxidekvivalenter år 2000 till 98 miljoner ton 2008, det vill säga 9 procent över perioden. Utsläppen utomlands har ökat från 44 miljoner ton till 58 mil­ joner ton under tidsperioden, vilket innebär 30 procents ökning.

234 _{Meadows, D.L. (red.) (1972).} 235 _{TEEB (2010).}

236 _{Jackson, T. (2011).} 237 _{Naturvårdsverket (2011c).}

238 _{En del av problematiken tas upp i Froster, A., Hedenmark, M. & Olsson, R. (2011).} 239 _{Möllersten, B. (2009).}

De totala utsläppen av växthusgaser per capita orsakade av svensk konsum­ tion har ökat från 10,1 till 10,6 ton koldioxidekvivalenter under perioden 2000–2008, det vill säga en ökning på cirka 5 procent. Andelen som sker utomlands har ökat från 5 ton till drygt 6 ton koldioxidekvivalenter per

person, det vill säga cirka 25 procent under samma period241_.

Hälften av svenskarna uppger att de tillbringar tid i naturen ofta eller mycket

ofta under vardagarna242_{. Under längre ledigheter ökar denna andel till}

89 procent243_{. Motiven för att ägna sig åt friluftsliv är fysisk aktivitet, att upp­}

leva avkoppling och att vara nära naturen. Svenskarna uppger att de vill utöva friluftsaktiviteter mer i framtiden. Så många som 90 procent uppger att var­ dagen blir mer meningsfull med friluftsliv. Otaliga forskningsrapporter visar

att den fysiska och psykiska hälsan förbättras genom friluftsliv244, 245_{. För lite}

motion kostar i dag samhället sex miljarder om året. Det handlar om sjukvård

och produktionsbortfall246_{. Det ökande intresset för att ”konsumera” natur­}

upplevelser bidrar till god hälsa genom att bland annat reducera stress, stärka immunförsvaret, förbättra sömnen, ge ökat välbefinnande och förbättra inlär­ ningsförmågan.

241 _{Naturvårdsverket (2012a).} 242 _{Fredman, P. et al. (red.) (2008b).} 243 _{Fredman, P. et al. (red.) (2008a).} 244 _{Svenskt Friluftsliv et al.}

245 _{Svenskt Friluftsliv. Ref b.} 246 _{Svenskt Friluftsliv. Ref. a.}

0 20 40 60 80 100 120 0 20 40 60 80 100 120 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 miljoner ton CO2e Utsläpp i Sverige Utsläpp utomlands

Figur 3. Modellberäknade utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion, i miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2000–2008. Utsläppen är fördelade på utsläpp utomlands och ut- släpp i Sverige. Beräkningarna inkluderar reducering av klimatutsläpp för svensk export. Källa: Naturvårdsverket (2012a).

Exponeringen för farliga ämnen i vardagskonsumtionen uppmärksammas

alltmer247_{. Utvecklingen varierar för olika grupper av kända problemämnen.}

Sannolikt ökar exponeringen i Sverige från konsumtionsvaror såsom till exempel elektronik, textilier, leksaker, men ingen entydig trend kan utläsas. Globalt finns många exempel på miljö- och hälsoproblem förknippade med exponering för kemiska ämnen. Exponering för växtskyddsmedel och andra kemikalier i arbetsmiljön, akuta förgiftningar samt exponering via vatten och föda utgör betydande hälsoproblem, i synnerhet i vissa utvecklingsländer och

i medelinkomstländer248_.

Den ökade användningen av läkemedel i Sverige leder till ökade utsläpp av läkemedelsrester i miljön, både vid produktion och konsumtion. De utsläppta ämnena kan ha reproduktions- och hormonstörande effekter på framför allt vattenlevande organismer. Dessutom ökar utsläppen risken för att multiresi­

stenta bakterier ska utvecklas249_{. Detta beskrivs närmare i kapitel 4.3.2.}

Vår konsumtion av livsmedel i Sverige har ökat sedan 1990. Den totala energi­ tillförseln från livsmedel (inkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1990–2005 från 12 300 till 12 900 kiloJoule per person och dag, en ökning

med 5 procent250_{. Detta har lett till att andelen överviktiga bland befolkningen}

har ökat. Utbredningen av fetma har visserligen avstannat under senare år, men är fortfarande historiskt sett hög. Varannan man, var tredje kvinna och

vart femte barn i Sverige är överviktiga251,252_{. Fetma och övervikt kan leda till}

en rad hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, ortopediska problem

och ökad risk att dö i förtid. Fiskkonsumtionen ökar stadigt i Sverige253_{, vilket}

är bra då fiskintag bidrar med fettsyror som är viktiga för människan. Tyvärr innehåller fisken även ofta miljögifter.

Matavfallet från hela svenska livsmedelskedjan uppskattas till cirka en miljon ton per år. Hushållen står för den största delen, 674 000 ton. Matavfallet från restauranger är knappt 100 000 ton. Det onödiga matavfallet motsvarar cirka 25 kg per person och år.

Köttkonsumtionen per person i Sverige ökade med 45 procent under perioden 1990–2005 och ligger med europeiska mått mätt på en medelhög nivå. Under perioden 2001–2010 ökade den från drygt 70 till drygt 80 kg per person per

år (15 procent)254_{. En av faktorerna bakom den ökade köttkonsumtionen i}

Sverige är att kött har blivit förhållandevis billigare och att svenska konsu­

menter är känsliga för prisförändringar på köttvaror255_{. Även intaget av rött}

247 _{Kemikalieinspektionen (2011b).} 248 _{Kemikalieinspektionen (2011c).} 249 _{WHO (2012).} 250 _{Jordbruksverket (2011a).} 251 _{Folkhälsoinstitutet (2010).} 252 _{Socialstyrelsen (2009).} 253 _{Jordbruksverket (2010).} 254 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).} 255 _{Lööv, H. & Widell, L.M. (2009).}

kött ökar och ligger över Livsmedelsverkets riktvärden. En hög konsumtion av rött kött ökar risken för mag- och tarmsjukdomar, men är även negativ för klimatet. Utvecklingen under senare år har gått mot en större andel import­ kött från länder med lägre produktionskostnader och i flera fall även lägre

miljökrav256_{. År 2010 var svenska konsumtionen av nötkött knappt 240 000 ton}

mot drygt 190 000 ton år 2000, vilket motsvarar en ökning på ungefär 25 procent. Under samma period minskade produktionen i Sverige, medan

såväl import som export ökade257_.

Försäljningen av ekologiska livsmedel visar en positiv trend 2004–2010, såväl i löpande priser som i andel av total försåld mängd livsmedel. Försäljningen har ökat från knappt 3 miljarder kronor, löpande priser, till knappt 8 miljarder kronor. Som andel av totala mängden försålda livsmedel motsvarar detta

en ökning från 1,7 procent (2004) till 3,5 procent (2010)258_.

En annan stor importvara som ökar är textilier. Medelsvensken konsumerar cirka 15 kg textilier per år, och konsumtionen har ökat med 40 procent de

senaste 9 åren259_{. Huvuddelen av de textilier vi importerar kommer från Kina,}

Indien och Bangladesh260_{. Kläder är en produktgrupp som blir allt billigare.}

Intresset för second hand ökar emellertid och konsumenterna har börjat efter­ fråga miljömärkta kläder. Textilframställningen i utvecklingsländer är ofta förknippad med utsläpp av kemikalier, vilket kan leda till allvarliga miljö- och

hälsoproblem vid tillverkning, utsläpp och exponering261,262_.

Energi- och resurseffektivisering genom bland annat teknikutveckling är central för att minska miljöpåverkan från konsumtion. Men så länge konsumtions­

volymerna ökar kommer effektiviseringen inte miljön till godo263_.

Politiska trender som berör strecksatsen om konsumtionsmönster

Konsumtionens negativa miljöeffekter har internationellt sett uppmärksammats

i bland annat Storbritannien264_.

Klimatfrågan integreras i finanspolitiken. FN upplevs av allt fler som en svag ledare för minskad klimatpåverkan. Regioners och enskilda länders agerande får ökad betydelse, liksom gräsrotsinitiativ och folkrörelseorganisationer. EU:s tillväxtagenda EU 2020 uppmärksammar behovet av att göra ekonomin grönare genom att bland annat öka hushållningen med naturresurser och

In document Uppföljning av generationsmålet (Page 75-85)