11 Referenser Bernes, C (2011) Biologisk mångfald i Sverige, Monitor 22 Stockholm:

Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­1290­8. Bernes, C. & Lundgren, L.J. (2009). Bruk och missbruk av naturens resurser, Monitor 21. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-1274-8. Boverket (2006). Vad händer med kusten? Erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden. Karlskrona: Boverket, ISBN 91­7147­941­4. http://www.boverket.se/Global/

Webbokhandel/Dokument/2006/vad_hander_med_kusten.pdf

Boverket et al. (2007). Åtgärder mot radon i bostäder. Karlskrona: Boverket, ISBN 91­7147­922­8. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/ Dokument/2007/atgarder_%20mot%20_radon_%20i%20_bostader.pdf Boverket & RUS. Resultat från miljömålsenkäten. http://www.boverket.se/ Miljo/miljomalsenkaten/Resultat­fran­tidigare­miljomalsenkater/, hämtat 2012­05­08. Brolinson, H. & Palm, V. (2012). Förslag till indikatorer för uppföljning av generationsmålet. Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6503-4. Cederberg, C. et al. (2011). Including carbon emissions from deforestation in the carbon footprint of Brazilian beef. I Environmental Science & Technology 45(5):1773–1779, e­publikation 21280649, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/ pubmed/21280649, hämtat 2012­05­21. CPM – The Swedish Life Cycle Center. http://lifecyclecenter.se/, hämtat 2012­06­25.

Dahlgren, H., SGU (2012). Presentation på möte om målbedömningar 2012­01­26.

Delegationen för hållbara städer. Om Delegationen/Uppdraget.

http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/uppdraget.aspx, hämtat 2012­06­26.

Docere (2012). Föredraget ”2012 i Backspegeln” presenterat av Jörgen Ramnelöv et al. på seminarium 2012­01­19.

EEA (2010a). The European Environment. State and Outlook 2010 – Assessment of global megatrends. Köpenhamn: European Environment Agency, ISBN 978-92-9213-208-8. http://www.eea.europa.eu/soer/europe­ and-the-world/megatrends/?b_start:int=24&-C=

EEA (2010b). Europas miljö – tillstånd och utblick 2010: en syntes. Köpenhamn: Europeiska Miljöbyrån, ISBN 978­92­9213­129­6.

http://www.eea.europa.eu/soer/synthesis/translations/europas­miljoe­2013­ tillstaand-och

EEA (2012). The European Environment. State and Outlook 2010 – Consumption and the environment – 2012 update. Köpenhamn: European Environment Agency, ISBN 978-92-9213-313-9.

http://www.eea.europa.eu/publications/consumption-and-the-environment-2012 Eklöf, G. (2010). Rättvisa mål – så når vi dit! Göteborg: Miljöförbundet Jordens Vänner, ISBN 978­91­978196­5­7.

http://www.mjv.se/filer/rattvisamal.pdf

EKN. Om EKN/EKN i siffror. http://www.ekn.se/sv/Om­EKN/EKN­i­siffror/, hämtat 2012­05­25.

Energimyndigheten (2008a). Fysisk planering för ett hållbart samhälle. Metoder och verktyg för att integrera energifrågor i översiktlig planering. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2008:19. http://webbshop.cm.se/ System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/ Permanent/Static/f6cc9d94d0be48d38eed57a7ed58ee78/2065.pdf

Energimyndigheten (2008b). Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2008:20.

http://energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/ER2008_20%20 energisystemets%20s%C3%A5rbarhet.pdf

Energimyndigheten (2010a). Uppdrag 13: Nationell strategi för

lågenergibyggnader. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2010:39. http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/17865/Nationell%20strategi%20 f%C3%B6r%20l%C3%A5genergibyggnader.pdf

Energimyndigheten (2010b). Småskalig förbränning av fasta biobränslen. Uppdrag 18 i Energimyndighetens regleringsbrev 2010. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2010:44. http://energimyndigheten.se/PageFiles/18426/ ER2010_44_Smaskalig-forbranning.pdf

Energimyndigheten (2011a). Långsiktsprognos 2010. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2011:03. http://webbshop.cm.se/System/ViewResource. aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/

a5f894444155405fbb1d1a063cf43ea4/ER2011%2003w.pdf

Energimyndigheten (2011b). Indikatorer och beräkningsmetoder för att följa upp politik för energieffektivisering. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2011:10. http://pure.ltu.se/portal/files/33256733/ER2011_10_rev_indikatorer_ energieffektivisering.pdf

Energimyndigheten (2011c). Energiindikatorer 2011 – Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ER 2011:12. http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&vie w=default&cat=/Rapporter&id=a07ac6501d42472c9b04eb477851b071

Energimyndigheten (2011d). Energimyndighetens roll i miljömålssystemet. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ET 2011:35. http://213.115.22.116/ System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&id=671ca5 ad03ca43cca09cd32c0a082997

Energimyndigheten (2011e). Energiläget 2011. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ET 2011:42. http://www.energimyndigheten.se/Global/ Statistik/Energil%C3%A4get/Energil%C3%A4get%202011.pdf

Energimyndigheten (2012). Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2011. Eskilstuna: Statens energimyndighet, ET 2012:12.

http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Hallbara­biodrivmedel­o­ flytande-biobransle-2011-NY.pdf

EU­kommissionen (2008). Handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik. Bryssel: Europeiska

gemenskapernas kommission, KOM(2008) 397 slutlig. http://eur­lex.europa. eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0397:FIN:SV:PDF

EU-kommissionen (2011). Färdplan för ett resurseffektivt Europa. Bryssel: Europeiska kommissionen, KOM(2011) 571 slutlig.

http://eur­lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ. do?uri=COM:2011:0571:FIN:SV:PDF

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv. http://eur­lex.europa.eu/ LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:312:0003:0003:SV:PDF

Europarådet (2000). Europeisk landskapskonvention. http://www.coe.int/t/ dg4/cultureheritage/heritage/landscape/versionsconvention/swedish.pdf European Commission (DG ENV) (2010). Preparatory study for the review of the thematic strategy on the sustainable use of natural resources. http://ec.europa.eu/environment/natres/pdf/BIO_TSR_FinalReport.pdf European Commission (2011a). Communication from the Commission to the European Parliament and the Council. Action plan against the rising threats from Antimicrobial Resistance. COM 2011 (748). http://ec.europa.eu/dgs/ health_consumer/docs/communication_amr_2011_748_en.pdf European Commission (2011b). Energy Roadmap 2050. COM(2011) 885/2. http://ec.europa.eu/energy/energy2020/roadmap/doc/com_2011_8852_en.pdf European Commission (2012). Environment, Green public procurement. http://ec.europa.eu/environment/gpp/index_en.htm, hämtat 2012­05­24. European Parliament (2011). Regulation of the European Parliament and of the Council covering European Environmental Economic Accounts – European Parliament legislative resolution of 7 June 2011 on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on European environmental economic accounts (COM(2010)0132 – C7-0092/2010 – 2010/0073(COD), hämtat 2012­06­27.

Europeiska unionens officiella tidning (2008). L 353/1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006. http://eur­lex.europa.eu/ LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:353:0001:1355:SV:PDF

Europeiska unionens officiella tidning (2009). L 285/10. Direktiv 2009/125/

EGav den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning). http://eur­lex. europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:285:0010:0035:SV:PDF

FAO (2011). The State of Forests in the Amazon Basin, Congo Basin and

Southeast Asia. A report prepared for the Summit of the Three Rainforest

Basins Brazzaville, Republic of Congo | 31 May–3 June, 2011. Rom: Food and Agriculture Organization, ISBN 978-92-5-106888-5. http://www.fao.org/docrep/014/i2247e/i2247e00.pdf FAO Media Centre. Ecotourism can play vital role in maintaining healthy forests. http://www.fao.org/news/story/en/item/90192/icode/, hämtat 2012­05­24. Fargione, J. et al. (2008). Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt. I Science, 319(5867):1235–1238, DOI: 10.1126/science.1152747. http://www.sciencemag.org/content/319/5867/1235.full Faskunger, J. (2008). Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, R 2008:30, ISBN 978­91­7257­581­3. http://www.fhi.se/PageFiles/3417/R200830_samhallsplanering_0811.pdf FN:s befolkningsfond (2011). Globala befolkningstrender. Köpenhamn: UNFPA:s Nordiska kontor, Faktablad nr 1 (2011). http://europe.unfpa.org/webdav/site/europe/shared/images/homepage/ UNFPA%20Dact%20sheet%20SE%20web.pdf Folkhälsoinstitutet (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, R 2010:16, ISBN 978­91­7257­728­2. http://www.fhi.se/PageFiles/10555/R2010-16- folkhalsopolitisk­rapport­2010.pdf

Folkhälsoinstitutet (2011). Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, R 2011:28, ISBN 978­91­ 7257­899­9. http://www.fhi.se/PageFiles/13435/R-2011-28-Den-byggda- miljons­betydelse­fysisk­aktivitet­glesbygd.pdf

Forest, I. et al. (2011). High plant diversity is needed to maintain ecosystem

services. Nature 477, 199–202, doi: 10.1038/nature10282.

Formas (2012). Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. Stockholm: Formas, rapport R2:2012, ISBN 978-91- 540­6067­2. http://www.formas.se/PageFiles/3476/Strategi_Biobaserad_ samh%C3%A4llsekonomi.pdf Fredman, P. et al. (red.) (2008a). Vilka är ute i naturen? Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Rapport nr 1, ISBN 978-91- 86073­06­0. http://www.friluftsforskning.se/download/18.45b270a411a9e d8e12780003060/Rapport+1+fÃr+webb.pdf Fredman, P. et al. (red.) (2008b). Vara i naturen – varför eller varför inte? Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Rapport nr 2, ISBN 978-91- 86073­07­7. http://www.friluftsforskning.se/download/18.45b270a411a9e d8e12780003062/Rapport+2+fÃr+webb.pdf Froster, A., Hedenmark, M. & Olsson, R. (2011). Den flamsäkra katten: om kemisamhället, hälsan och miljön. Stockholm: Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/butiken/bocker/miljo/den-flamsakra- katten-om-kemisamhallet-halsan-och-miljon/ Fältmarsch, R. (2010). Biogeochemistry in acid sulphate soil landscapes and small urban centres in Western Finland. Åbo Akademi, doktorsavhandling, ISBN 978­952­12­2384­6. Gawel, E. & Ludwig, G. (2011). The iLUC dilemma: How to deal with indirect land use changes when governing energy crops? I Land Use Policy, 28(4), Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S026483771100024X Gode, J. et al. (2007). Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar. Elforsk rapport 07:39. http://www.svenskenergi.se/ upload/Aktuellt/Nyheter/Filer/Klimatrapport.pdf

Gwinn, M.R. & Vallyathan, V. (2006). Nanoparticles: Health Effects— Pros and Cons. Environ Health Perspect 114(12), doi: 10.1289/ehp.8871. http:// ehp03.niehs.nih.gov/article/fetchArticle.action;jsessionid=8ED10C7F68A4B96 0DEFB8CC7DA0DB295?articleURI=info%3Adoi%2F10.1289%2Fehp.8871 Gärdenfors, U. et al. (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010. Uppsala: ArtDatabanken, SLU, ISBN 978­91­88506­35­1.

Göteborgs universitet (2011). Konsumtionsrapporten 2011.

Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28123/8/ gupea_2077_28123_8.pdf

Hallberg, J. (2010). Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna. http://www.ltdalarna.se/upload/vard_och_halsa/ folkhalsa/100415%20Fr%C3%A4mja%20h%C3%A4lsa%20-%20en%20 nyckel%20till%20h%C3%A5llbar%20utveckling_Komplett.pdf

Havsmiljöinstitutet (2011). Havet 2011. Om miljötillståndet i svenska havsområden. Göteborg: Havsmiljöinstitutet, ISBN 978­91­633­9763­9, Havs- och vattenmyndigheten, ISBN 978-91-87025-00-6, Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­1288­5. http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1350/1350800_havet_2011.pdf Hayes, K. & Burge, R. (2003). Coltan Mining in the Democratic Republic of Congo: How tantalum-using industries can commit to the reconstruction of the DRC. Cambridge: Fauna & Flora International, ISBN 1-903703-10-7. http://www.gesi.org/LinkClick.aspx?fileticket=PoQTN7xPn4c%3D Hällbom, L., regelchef KRAV. Personligt meddelande 2012-02-20. IPCC (2007). Climate Change 2007: Synthesis Report. Red.: Core Writing Team, Pachauri, R.K. & Reisinger, A. Genève: Intergovernmental Panel on Climate Change. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/publications_ ipcc_fourth_assessment_report_synthesis_report.htm Isacsson, A. et al. (2000). Material Flow Accounts. Direct Material Inputs (DMI) and Domestic Material Consumption (DMC) for Sweden 1987–1997. Eurostat Working Papers, No. 2/2000/B/2. http://www.scb.se/statistik/MI/MI1202/2000I02/MIFT9905.pdf Jackson, T. (2011). Välfärd utan tillväxt: så skapar vi ett hållbart samhälle. Ordfront Förlag, ISBN 978-91-7037-564-4. Jordbruksverket (2007). Öka skörden med honungsbin och jordhumlor. Jordbruksinformation 21 – 2007. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/ files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO07_21.pdf Jordbruksverket (2009). Utveckling av ängs- och betesmarker – igår, idag och imorgon. Jönköping: Jordbruksverket, Rapport 2009:10.

http://www.sjv.se/download/18.1f9fb04e1205603015680001777/ Utveckling+%C3%A4ngs-+och+betesmarker_090402.pdf

Jordbruksverket (2010). Svenska matvanor och matpriser. Prisutvecklingen under de senaste åren. Jönköping: Statens jordbruksverk, rapport 2010:20. https://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112

a7c80007151/Ra_20_2010_w.pdf

Jordbruksverket (2011a). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Jönköping: Statens jordbruksverk, statistikrapport 2011:2.

https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/ Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2011_2/20112.pdf Jordbruksverket (2011b). Heltidsjordbruket i Sverige 2010. Jönköping: Statens jordbruksverk, JO 65 SM 1101. http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/ Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Foretag%20och%20foretagare/JO65/ JO65SM1101/JO065SM1101.pdf

Jordbruksverket (2011c). Husdjur i juni 2011. Jönköping: Statens jordbruksverk, JO 20 SM 1102. http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/ Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Husdjur/JO20/JO20SM1102/ JO20SM1102.pdf

Kemikalieinspektionen (2011a). Kadmiumhalten måste minska – för

folkhälsans skull En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen, rapport 1/11.

http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/KemI_ Rapport_1_11.pdf

Kemikalieinspektionen (2011b). Kemikalier i varor. Strategier och styrmedel för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Sundbyberg:

Kemikalieinspektionen, rapport 3/11.

http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/ Rapport3­11­Kemikalier­i­varor.pdf

Kemikalieinspektionen (2011c). Handlingsplan för en giftfri vardag 2011– 2014. Skydda barnen bättre. http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/ Trycksaker/Handlingsplan-Giftfri-vardag.pdf

Kommerskollegium (2011). Komplettering till diskussionsunderlag inför samverkansgruppens möte den 5 oktober om generationsmålet och ekonomiska trender. PM 2011­10­06. Dnr 119­2010/00919­3.

Larsson, J. & Kristiansson, E. (2011). Antibiotika i miljön tros öka risken för spridning av resistensgener mellan arter. Läkartidningen nr 12, 2011.

http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/16076/LKT1112s658_660.pdf Lindbo, S. (1993). Den smala vägen: trafik och miljö i det 21:a århundradet. Samhällsgemenskaps förlag, ISBN 91­85036­09­9.

Ljung, K. et al. (2009). Acid sulfate soils and human health – A Millennium Ecosystem Assessment. Environment International 35 (8), 1234-1242.

Elsevier. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412009001500 Läkemedelsverket (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från Läkemedelsverket augusti 2004. Uppsala: Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/upload/om­lakemedelsverket/ publikationer/040824_miljouppdraget-rapport.pdf Länsstyrelsen i Stockholms län (2012). Åtgärdsprogram för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län, remiss. Diarienummer 501-36153-2011. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/ nyheter/2012/atgardsprogram%20luft-2012-remiss.pdf Länsstyrelserna & Strålsäkerhetsmyndigheten (2009). Solskyddsfaktorer – Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Informationsbroschyr. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2009/ Solkyddsfaktorer.pdf

Lööv, H. & Widell, L.M. (2009). Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster. Elasticitetsberäkningar för perioden 1960–2006. Jönköping: Jordbruksverkets rapport 2009:8. http://www2.jordbruksverket. se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_8.pdf

McCall, M.J. (2011). Nanoparticles in the real world. Nature Nanotechnology 6, 613–614 (2011), doi:10.1038/nnano.2011.169. http://www.nature.com/nnano/journal/v6/n10/full/nnano.2011.169.html Meadows, D.L. (red.) (1972). Tillväxtens gränser: en rapport utarbetad för Romklubbens projekt ”Mänsklighetens situation”. Stockholm: Bonnier, ISBN 91­0­037911­5. Miljöbalken, § 2:4, 2:5. http://62.95.69.15/cgi-bin/ thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_ dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24 %7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1998%3A808%24, hämtat 2012­05­24.

Miljömålsportalen (2012a). Naturvårdsverkets bedömning av etappmålet för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

http://www.miljomal.se/Miljomalen/1­Begransad­klimatpaverkan/Nar­vi­ miljokvalitetsmalet/, hämtat 2012­04­11.

Miljömålsportalen (2012b). Boverkets bedömning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. http://www.miljomal.se/Miljomalen/15­God­bebyggd­miljo/ Nar­vi­miljokvalitetsmalet/, hämtat 2012­04­11.

Miljöstyrningsrådet. Upphandling/Hållbar upphandling. http://www.msr.se/sv/Upphandling/, hämtat 2012­06­26.

Miljövårdsberedningen (2007). Tillväxt och miljö i globalt perspektiv. Miljövårdsberedningens promemoria 2007:1. http://www.regeringen.se/ content/1/c6/08/04/36/a0b93d63.pdf

Möllersten, B. (2009). Det saknade miljömålet. Om miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål. (Andra upplagan.) Göteborg: Miljöförbundet Jordens Vänner. http://www.mjv.se/filer/ Det_saknade_miljomalet.pdf NASA, Jet Propulsion Laboratory. Climate Change May Bring Big Ecosystem Changes. December 14, 2011. http://www.jpl.nasa.gov/news/news. cfm?release=2011-387, hämtat 2012­05­16. Naturvårdsverket (1997). Nationell avfallsplan för konsumtions- och produktionsavfall. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 91-620-4841-4. Naturvårdsverket (2006). Rekyleffekten och effektivitetsfällan – att jaga sin egen svans i miljöpolitiken. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-5623-9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5623-9.pdf

Naturvårdsverket (2007a). Tvågradersmålet i sikte? Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­ 5754­1.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5754-1.pdf Naturvårdsverket (2007b). Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­5782­4. http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer/620­5782­4.pdf

Naturvårdsverket (2008a). Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­1264­9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-1264-9.pdf Naturvårdsverket (2008b). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­5899­9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5899-9. pdf Naturvårdsverket (2008c). Konsumtionens klimatpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­5903­3. http://www.naturvardsverket.se/ Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf

Naturvårdsverket (2009). Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling? En enkätstudie 2009. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­5997­2. http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer/978­91­620­5997­2.pdf

Naturvårdsverket (2010a). Svensk miljö i ett europeiskt perspektiv. http://www.naturvardsverket.se/upload/09_eu_och_internationellt/1-Vart- arbete­i­EU/EEA/soer2010/soer­2010­sv­jmf.pdf, hämtat 2012­04­13. Naturvårdsverket (2010b). Methods to assess global environmental impacts from Swedish consumption. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­6395­5. http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer/978­91­620­6395­5.pdf

Naturvårdsverket (2011a). Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet – en förstudie.

http://miljomal.se/Global/Rapporter/forstudie­uppfoljn­konsumtion.pdf Naturvårdsverket (2011b). Miljömålen på ny grund. Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011. Reviderad version av rapport 6420. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6433-4. http://www.naturvardsverket.se/Documents/

Naturvårdsverket (2011c). Indikatorer för välfärd och hållbar utveckling. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6453-2.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer6400/978­91­620­6453­2.pdf

Naturvårdsverket (2011d). Köttkonsumtionens klimatpåverkan – drivkrafter och styrmedel. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6456-3. http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer6400/978­91­620­6456­3.pdf Naturvårdsverket (2011e). Klimatomställningen och det goda livet. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6458-7. http://www. naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6458-7.pdf Naturvårdsverket (2011f). Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik. Syntes av 18 rapporter. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6461-7. http://www.naturvardsverket.se/Documents/

publikationer6400/978­91­620­6461­7.pdf

Naturvårdsverket (2011g). Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet. En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­ 6474­7. http://www.naturvardsverket. se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6474-7.pdf

Naturvårdsverket (2012a). Konsumtionsbaserade miljöindikatorer. Underlag för uppföljning av generationsmålet. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978- 91­620­6483­9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer 6400/978­91­620­6483­9.pdf

Naturvårdsverket (2012b). Miljömålen – fokus på förutsättningarna. Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2012. Naturvårdsverket diarienr NV­08927­11. http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/ malansvariga_myndigheter/2012/arlig-uppfoljning-2012.pdf Naturvårdsverket (2012c). Från avfallshantering till resurshushållning. Sveriges avfallsplan 2012–2017. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 91-620- 6502­7. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/ 978­91­620­6502­7.pdf

Naturvårdsverket (2012d). Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljö­ målen 2012. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-6500-3. http://www.naturvardsverket.se/Start/Om­Naturvardsverket/Vara­ publikationer/ISBN1/6500/978­91­620­6500­3/ Naturvårdsverket. Klimat/Utsläpp av växthusgaser/Statistik och trender/ Utsläppstrender. http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/Utslapp­av­ vaxthusgaser/Statistik-och-trender/Utslappstrender/, hämtat 2012­06­15. Naturvårdsverkets ärendenummer NV­04273­10. Mall fördjupad bedömning slutver 20111027.

Naturvårdsverkets ärendenummer NV­11462­11. Ref. a. Anvisningar för arbete med generationsmålet i Fördjupad utvärdering 2012. Bilaga 2. PM från Naturvårdsverket 2011­06­16.

Naturvårdsverkets ärendenummer NV­11462­11. Ref. b. Globala trenders betydelse för generationsmålet. Diskussionsunderlag 2011­12­20.

Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. c. Delprojekt Generationsmålet: Underlag om fördjupad utvärdering. Inbjudan två dialogmöten 2012. Naturvårdsverket & Kemikalieinspektionen (2010). Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN 978­91­620­1284­7. http://www.naturvardsverket.se/Documents/ publikationer/978­91­620­1284­7.pdf OECD (2012). Greening Development: Enhancing capacity for environmental management and governance. Organisation for Economic Co-operation and Development, COM/ENV/EPOC/DCD/DAC(2011)1/FINAL. http://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote= COM/ENV/EPOC/DCD/DAC(2011)1/FINAL&docLanguage=En OJ (2008). Official Journal of the European Union, 2008/C 82/01. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:082:0001:0 033:EN:PDF

One Tonne Life. http://onetonnelife.com/, hämtat 2012­05­11.

Reach. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. http://eur­lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.

do?uri=CELEX:32006R1907:SV:NOT

Regeringen (1993). Regeringens proposition 1992/93:180. Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Stockholm: Miljödepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/Om-riktlinjer-for-en-kretslopp_GG03180/?text=true

Regeringen (2007). Regeringens skrivelse 2006/07:54. Miljöanpassad offentlig upphandling. Stockholm: Miljödepartementet.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/87/09/41eb66db.pdf

Regeringen (2009a). Regeringens proposition 2008/09:162. En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat. Stockholm: Näringsdepartementet.

http://www.regeringen.se/sb/d/11547/a/122778

Regeringen (2009b). Regeringens proposition 2008/09:163. En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi. Stockholm: Näringsdepartementet.

Regeringen (2010a). Regeringens proposition 2009/10:155. Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Stockholm: Miljödepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/12166/a/142456 Regeringen (2010b). Policy för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete 2010–2014. Stockholm: Utrikesdepartementet. Promemoria, ISBN 978­91­7496­433­2. http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/37/08/9f0571f8.pdf

Regeringen (2011). It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Stockholm: Näringsdepartementet, N2011.12. http://www.regeringen.se/ content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf

Regeringen (2012). Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet. Regeringsbeslut 1:4 2012­04­26, M2012/1171/Ma. Regeringen. Det här är Globalt Ansvar.

http://www.sweden.gov.se/sb/d/2657, hämtat 2012­06­18.

Regeringen. Inför Rio+20: Konferensrapporten för Stockholm+40 presenterad. http://www.regeringen.se/sb/d/15420, hämtat 2012­06­18. Regeringen & SKL (2011). Nationell läkemedelsstrategi. Promemoria S2011.029. Stockholm: Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/38/05/f10289bc.pdf REN21 (2010). Renewables 2010. Global Status Report. Paris: REN21 Secretariat. http://www.ren21.net/Portals/97/documents/GSR/REN21_ GSR_2010_full_revised%20Sept2010.pdf Riksrevisionen (2009). En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller. Stockholm: Riksrevisionen, RiR 2009:5. http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1439/RiR_2009_5.pdf Rockström, J. et al. (2009a). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society 14(2): 32. http://www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/ Rockström, J. et al. (2009b). A safe operating space for humanity. Nature 461, 472–475, doi:10.1038/461472a. http://www.nature.com/nature/journal/v461/n7263/full/461472a.html SCB (2009). Miljöindikatorer för omställning och rådighet över

In document Uppföljning av generationsmålet (Page 143-161)