områden för ytterligare insatser – hälsa

Bedömningen av generationsmålets strecksats om hälsa är relativt positiv för många miljöfaktorer. För att vi ska nå målen krävs dock ytterligare insatser. Miljöns betydelse för att främja hälsa är vi väl medvetna om, och samhället har möjlighet att påverka detta genom exempelvis hälsomedveten stads- och bostadsplanering och genom att uppfylla ett flertal av Sveriges miljökvalitets­

mål146_{. Trots vår ökande kunskap om miljöns betydelse för människors hälsa}

142 _{Läkemedelsverket (2004).}

143 _{Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen & Statens veterinärmedicinska anstalt (2011).} 144 _{Socialstyrelsen & Karolinska Institutet (2009).}

145 _{Socialstyrelsen. Inomhusmiljö.}

146 _{Exempelvis Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust}

och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

finns fortfarande kunskapsluckor om sambandet mellan exponering och hälso- utfall. Försiktighetsprincipen bör därför råda för att förhindra negativa hälso- effekter för kommande generationer. Som nämnts ovan är de åtgärder som krävs i många fall lokala. Åtgärder utanför våra gränser gäller främst vårt arbete inom EU.

Kunskap, kompetens och samverkan kring sambandet mellan miljö och hälsa bör stärkas

Kunskap, kompetens och samverkan kring sambandet mellan miljö och hälsa bör stärkas. Detta kan ge positiva synergieffekter eftersom miljö och hälsa är så starkt förknippade med varandra. När en individ värnar om den egna hälsan genom medvetna konsumtionsval kan detta ge inte bara positiva hälso­ effekter på individnivå (eller snarare utebliven negativ hälsopåverkan) utan även positiva miljökonsekvenser. Detta har i sin tur ytterligare positiva effekter

på befolkningsnivå, eftersom en god miljö överlag främjar hälsa147_{. Två}

huvudområden har identifierats som viktiga i arbetet för en hälsofrämjande miljö med minimal negativ hälsopåverkan: skärpt eller stärkt tillsyn och större vikt av hälsoaspekten i planeringsarbetet samt tydligare kemikaliemärkning

och bättre kemikaliehantering, inklusive läkemedel148_.

Skärpt eller stärkt tillsyn och större vikt av hälsoaspekten i planeringsarbetet

Det är inte nödvändigtvis fler regler som behövs utan snarare att de som finns tillämpas. Ytterligare åtgärder kommer att krävas, och ett antal hinder före­ kommer i dag i form av målkonflikter inom den fysiska planeringen. Ett pro­ blem som Socialstyrelsen identifierat är att lagstiftningen för planering och byggande inte går i samklang med lagstiftningen för miljö och människors hälsa. Dessutom har Boverket uppmärksammat att befintlig lagstiftning för till exempel planering och byggande inte tillämpas fullt ut när det gäller miljö­ hänsyn. Exempelvis saknar hälften av Sveriges kommuner de planeringsunder­ lag som krävs för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet God

bebyggd miljö149_{. Ofta är planeringsunderlagens huvudsyfte att utveckla regio­}

nen eller kommunen, och där är frågor om påverkan på människors hälsa inte alltid lika prioriterade. Insatserna för att förebygga sjukdom och främja hälsa bör stärkas, till exempel genom att hälsoaspekten ges större vikt i miljökon­

sekvensbeskrivningar150_.

I dag påverkas miljontals svenskar av exempelvis buller och luftföroreningar. Förutom ohälsa för individen innebär detta samhällskostnader i form av ned­ satt koncentrations- och arbetsförmåga hos de utsatta och ökade kostnader för vården. Samhällsvinsten av god hälsa bör tydliggöras så att hälsofräm­

147 _{Hallberg, J. (2010).}

148 _{Muntligt, dialogmöten, januari/februari 2012, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. c.} 149 _{Naturvårdsverket (2012b).}

jande miljöer får mer tyngd i planeringen av bostäder och bostadsmiljöer, och att hälsoaspekter inte betraktas som ett hinder för bostadsutvecklingen. Allt fler svenskar lider av stress och psykisk ohälsa. Då erbjuder natur och kultur värdefulla miljöer för avkoppling. Utvecklingen mot en minskande

areal grönytor i tätorter151 _{går därför emot målet om en hälsofrämjande miljö.}

Det är önskvärt att vända tätortstrenden mot minskade grönytor genom att bättre värdesätta miljöns positiva effekter på stress och psykisk ohälsa, vilka är stora problem just i tätorter. En hälsofokuserad fysisk planering kan även uppmuntra till fysisk aktivitet i vardagen, till exempel så att kommuninvånarna cyklar och går i stället för att ta bilen. Detta har positiva synergieffekter på miljö och hälsa genom minskat buller, minskat utsläpp av luftföroreningar och minskad risk för olyckor.

Tydligare kemikaliemärkning och bättre kemikaliehantering, inklusive läkemedel

Kemikaliemärkningen bör förtydligas och hanteringen av hälsofarliga kemi­ kalier och läkemedel förbättras. Försiktighetsprincipen är en förutsättning för att nya misstag inte ska göras och gamla misstag inte göras om. Vi ser i dag en trend mot ett ökat medvetande om miljöns påverkan på hälsa hos både

individer och företag152_{. Samtidigt ökar vår användning av hälsofarliga kemi­}

kalier153_{. Det bör vara lättare för konsumenten att ”göra rätt” med avseende} på miljö och hälsa både i Sverige och utanför våra gränser. För livsmedel har vi lärt oss att titta efter olika miljömärkningar, ursprungsland och tillsatser. För andra varor, till exempel inredning, elektronik och textilier, är det svårt för konsumenten att ”välja rätt”. Det bör vara enkelt att ta reda på vilka häl­ sofarliga ämnen som förekommit i tillverkningen av en vara och som därmed kan finnas i slutprodukten. Det bör även tydliggöras för konsumenten hur varans produktion påverkar hälsa och miljö i produktionslandet. Utsläpp av läkemedel i miljön, både från konsumtion och produktion, har potentiellt stora effekter på människors hälsa. Enligt Läkemedelsverket är data alltför bristfälliga för att det ska gå att utreda miljöeffekter av större

delen av de läkemedel som finns på den svenska marknaden154_{. En nationell}

strategi för läkemedelshantering har upprättats, där ett av målen är minimal

miljöpåverkan både lokalt och globalt155_{. En expertgrupp har lämnat förslag}

till Miljömålsberedningen på etappmål och styrmedel för att begränsa miljö­ påverkan från läkemedel. Vi är därmed på rätt väg, men ytterligare insatser krävs för att åtgärda problemet.

151 _{SCB (2010a).}

152 _{Muntligt, dialogmöten, januari/februari 2012, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-11462-11. Ref. c.} 153 _{Brolinson, H. & Palm, V. (2012).}

154 _{Läkemedelsverket (2004).} 155 _{Regeringen & SKL (2011).}

Forskning om hälsoeffekter och indikatorer

För att nå generationsmålets strecksats om hälsa krävs dessutom ytterligare forskning om hälsoeffekter av ämnen som förekommer i vår miljö, om sam­ banden mellan inomhusmiljö och hälsa samt om hälsopåverkan av klimatför­ ändringar. Ytterligare indikatorer för att kunna mäta och värdera inte bara hälsoeffekter utan även hälsovinster skulle ge värdefulla verktyg i arbetet för en hälsofrämjande miljö med minimal negativ hälsopåverkan. Forskning och indikatorarbete bör inbegripa svensk påverkan på hälsa utomlands och hur denna kan minimeras.