4.5.1 Bedömning och betyg i Lgr 62 och Lgr 69
Som nämnts tidigare skiljer sig inte Lgr 62 och Lgr 69 mycket då det gäl- ler kriterierna för utvärdering, bedömning och betyg. Vad som skiljer dem åt är i princip de beteckningar/termer som används. Både termen prov och utvärdering finns t.ex. i de båda läroplanernas register; i Lgr 69 med sid- hänvisningar medan det i Lgr 62 hänvisas till ”arbetsresultat”. Detta kan tolkas som att tanken bakom prov inte längre doldes bakom formuleringar som ”bedömning av elevers arbetsresultat” utan att man går mera ”rakt på sak” i Lgr 69.
I Lgr 62 talas om utvärdering (evaluering) som kontroll av undervis- ningens resultat i relation till undervisningsmålen. Här nämns också norm- relaterad utvärdering där den enskilde elevens resultat bedöms i relation inom elevgrupp.
En tredje inriktning av utvärdering är den individrelaterade.
Den innebär att elevens framsteg och svårigheter bedöms i rela- tion till motsvarande prestationer vid en bestämd tidigare tidpunkt och till de förutsättningar i vidaste mening som eleven bedöms ha vid utvärderingstillfället. Eftersom det yttersta syftet med under- visningen i grundskolan är den enskilde elevens optimala person- lighetsutveckling, måste den individrelaterade utvärderingen äg- nas speciellt intresse (s. 71).
I Lgr 69 märks en inriktning mot mera subjektiva metoder för bedömning av elevprestationer.
Skrivningar och frågor av verbal karaktär får sålunda ofta ett otillbörligt utrymme i utvärderingen. De bör kompletteras av and- ra utvärderingssätt, t.ex. skattningar, rangordningar och bedöm- ningar, även med risk att subjektiviteten får ökat inslag.
Dessa vanliga fel vid utvärderingar av elevernas resultat har med- fört att kunskaper och färdigheter i skolans ämnen (kognitiva funktioner av undervisningen) blivit det alltigenom dominerande i utvärderingen och att man ofta bortsett från andra klart uttalade syften med undervisningen. Av samma skäl har även inom det kognitiva fältet otillbörlig vikt fästs vid reproducerbara faktakun- skaper, medan utvärderingen mindre gällt tillämpningen och an- vändningen av kunskaperna (s. 71).
En mer allsidig bedömning bör enligt Lgr 69 avse elevens kognitiva, ma- nuella, emotionella, estetiska, fysiska och sociala funktioner.
Elevens resultat bör så långt möjligt utvärderas inom vart och ett av dessa målområden, varvid det gäller att avgöra vad som är bättre eller sämre resultat och att fortlöpande följa resultat- utvecklingen från enkla och mera osjälvständiga resultat till mera avancerade uttryck för tillämpning och skapande förmåga (s. 72). Angående betyg och prov är anvisningarna likalydande i både Lgr 62 och Lgr 69: ”Läraren måste vara på sin vakt mot en övervärdering av sådana resultat, som lättare än andra låter sig bedömas.” (Lgr 62, s. 90; Lgr 69, s. 101)
Med ”resultat som lättare än andra låter sig bedömas” syftas förmodli- gen till objektiva mätbara prov där resultatet kan anges i siffror.
För att öka tillförlitligheten av lärarnas bedömningar rekommenderas lagarbete och vidareutveckling av den pedagogiska mättekniken. Vidare noteras det att de emotionella och sociala funktionerna är ”svårmätta” och det varnas även för överdrivna krav i mätsammanhang.
Här bör emellertid varnas för överdrivna krav på tillförlitliga mätningar i utvärderingssammanhang. Ett inslag av subjektivitet i vissa utvärderingar är oftast mindre ödesdigert än ett slopande av vissa obekväma utvärderingskrav. Mäter man enbart det lätt mät- bara reduceras skolans mål åter till väsentligen enkla kognitiva minnesfunktioner med därav följande teoretisering och fak- taplugg (s. 73).
Kommentarer
Anledningen till att citaten ur Lgr 62 och Lgr 69 mestadels tagits med i oavkortad form är att de innehåller så mycket av sådant som debatteras i dagens skola och som jag därför anser vara av stor vikt som bakgrund vid en senare diskussion. Många av begreppen och därmed tolknings- möjligheterna skulle gå förlorade om de ersattes med en förkortad version.
4.5.2 Bedömning och betyg i Lgr 80
I både Lgr 62 och Lgr 69 diskuteras den relativa betygsättningen och an- vändandet av de centralt utarbetade standardproven. I Lgr 80 minskade intresset för standardprov och relativ betygsättning medan individrelaterad bedömning fick allt större utrymme.
Betygen blev kursrelaterade, mot de tidigare målrelaterade, och skulle ges i en 5-gradig skala med betyget 3 som medelbetyg. Vidare skulle bety- gen grundas på elevernas individuella prestationer utan någon specificerad fördelning i procent. Undantaget var ”medelbetyget 3”, som skulle gälla för samtliga elever i hela landet. ”Standardprov” skulle liksom tidigare ställas till skolornas förfogande som riktningsgivare för betyg 3 i svenska, matematik och engelska.
Som betygsgrundande kriterier anges i Lgr 80 både prov och iakttagel- ser av elevernas kunskaper och prestationer:.
Betyg i vissa ämnen, där skriftliga prov ges, får inte göras bero- ende enbart av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas, och läraren måste undvika att övervärdera sådana resultat som lättare än andra låter sig bedömas. Betygen skall också grunda sig på iakttagelser och anteckningar under hela högstadiet och inte enbart på intryck vid periodens slut. Även under läsår då betyg inte ges skall läraren föra anteckningar om elevernas arbete som underlag för samtal med elev och föräldrar (s. 40).
I Lgr 62 och Lgr 69 står det att läraren ska vara ”på sin vakt” mot övervär- dering av sådana resultat som lättare låter sig mätas. I Lgr 80 har uttrycket ”vara på sin vakt” bytts ut med ordet ”undvika”.
4.5.3 Riktlinjer för bedömning och betyg i Lpo 94
Med Lpo 94 försvinner det relativa betygssystemet och sifferbetygen suc- cessivt. I stället får vi mål- och kunskapsrelaterade betyg som visar hur mycket eleverna lärt sig i förhållande till kursplanens innehåll. I Lpo 94 står följande angående ”bedömning och betyg” (2.7).
Betygen uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitets- steg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kurs- plan (s. 16).
Lärarens uppgift
I riktlinjerna för ”Bedömning och betyg” står det bl.a. att: Läraren skall
* genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling
* utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun- skapsutveckling,
muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn
* vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om ele- vens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper (s. 16).
Betygskriterier enligt Skolverket
Skolverket (1996b) ger anvisningar om vad som gäller för bedömning och betygsättning och vilka kriterier som ligger till grund för betygen. I denna skrift återfinns kursplaner med betygskriterier för alla skolans ämnen. I inledningen står följande att läsa:
Mål att uppnå beskriver den miniminivå av kunskaper som anges för det femte respektive det nionde skolåret. Kraven uttrycker den grundläggande kunskapsnivå i ämnet som alla elever skall ges möjlighet att minst uppnå. Det är viktigt att understryka att de all- ra flesta elever naturligtvis kommer och skall komma längre i sitt lärande (s. 5).