Syftet med bedömning
Fyra huvudkategorier bildades av svaren rörande syftet med bedömning. Tre av huvudkategorierna består av ett par aspekter. Var och en av des- sa innehåller i sin tur flera delar.
1. Undervisningsrelaterade 2. Elevrelaterade 3. Föräldrarelaterade 4. Resultatrelaterade
6.4.1 Undervisningsrelaterad bedömning
6.4.1.1 Formativt syfte
För att påverka den fortsatta undervisningen
1. ”Bedömningarna görs i huvudsak för att jag själv ska veta vad eleven presterar och på så vis kan jag planera min undervisning.” (L)
39. ”För att jag själv ska få en uppfattning om hur arbetet fortskrider. För att kunna se vilket arbetssätt som ger det bästa resultatet.” (L)
57. ”Proven görs för att kunna lägga upp arbetsgång och välja rätt material. (ibland för att veta om någon elev bör jobba längre med material eller om- rådet/avsnitt – sällan använt).” (M)
94. ”Merparten av diagnoser och läxförhör styr undervisningen.” (H)
104. ”Det gäller för den dagliga undervisningen – hur har det gått hem? Behöver vi repetera, köra längre etc.?” (H)
Elevers utveckling
10. ”Proven görs i huvudsak för att jag ska veta och kunna följa deras ut- veckling.” (L)
52. ”Jag tycker det är intressant att följa barnens utveckling och använder proven för att jämföra samma elev vid olika tillfällen.” (M)
92. ”För eleven själv och för mig. Då får jag ju veta elevens helhets- uppfattning.” (H)
Prov som inlärningstillfälle
100. ”Som en ”sista chans” att lära ut något, lite klarare, lite mer – genom frågornas själva formulering.” (H)
6.4.1.2 Summativt syfte
65. ”Proven görs för mig, för att kunna bedöma var eleven befinner sig.” (M)
78. ”För elevens skull, en kontroll på inhämtad kunskap.” (H)
Bedömning för betygsättning
96. ”Proven används som mer slutliga bevis på kunskapsnivån. Prov för betygsättning spelar en stor roll på högstadiet.” (H)
Kommentarer
Både formativa och summativa bedömningar förekommer som ett led i undervisningen. De formativa bedömningarna, bl.a. i form av diagnoser, görs av lärarna för att förändra och/eller utveckla pedagogiken efter att ha bildat sig en uppfattning om elevers utveckling av kunskaper och presta- tionsförmåga. Här nämns att eleven jämförs med sig själv vid olika tillfäl- len. Sådana bedömningar gagnar både lärare och elever.
Lärarnas uttalanden om de summativa bedömningarna handlar mera om kontroll av elevers kunskapsmängd, t.ex. efter ett avslutat arbetsområde, och som ”slutgiltiga bevis” på kunskapsnivån. ”Slutgiltiga bevis” låter väldigt drastiskt – något som inte går att förändra/förbättra.
På högstadiet fokuseras användandet av dessa ”bevis” vid betygs- sättningen, vilket kan vara illa nog om eleven inte är en ”testmänniska”, d.v.s. inte klarar av test- och provsituationer utan påverkas negativt till sämre resultat av denna anledning. Lärarna anger emellertid att objektiva bedömningar, som styrs av prov, innebär att betygen blir så rättvisa som möjligt. Om så är fallet är det befogat med de allmänt förekommande kun- skapsproven.
Det verkar således som om lärarna anser att objektiva prov är mera trovärdiga samtidigt som de underlättar betygsättningen. Subjektiva for- mativa bedömningar nämns inte i betygssammanhang.
6.4.2 Elevrelaterad bedömning
1. Motivation
1. ”Vissa prov sporrar eleven att läsa på/prestera ännu bättre.” (L)
42. ”Motivation, barnen vill visa att de läst på. …Eleverna uppskattar ett svar på sina ansträngningar: Det räcker inte att förhöra stickprovsvis – alla
kartnamn på läxan skall skrivas. Kartorna gör eleverna noggrannare om de blir bedömda – man kämpar för att förbättra sin prestation.” (M)
90. ”Eleverna får genom provresultat o d veta hur väl de tillgodogjort sig undervisningen respektive hur de läst på läxan – eventuellt ökad motiva- tion.” (H)
2. Självkännedom
52. ”Jag tycker att eleven själv får en bra uppfattning om sitt sätt att läsa läxan vid våra regelbundna läxförhör.” (M)
84. ”För att styra elevernas ansträngningar mot deras brister och till större fulländning i deras eget arbete (helst genom samtal).” (H)
102. ”För eleven självklart. Se hur deras tänkande utvecklas.” (H)
Kommentarer
Lärares uppfattningar om att bedömningar är relaterade till elever går ut på att uppmuntra och öka elevers vilja att prestera efter bästa förmåga. Ele- vers motivation och självkännedom är grundläggande för större intresse och ansvar för skolarbetet, vilket i sin tur innebär ökad inlärning och bättre resultat. Lärarnas övertygelse om detta är behjärtansvärt och i grunden en god tanke om det leder till ett positivt gensvar hos eleverna.
6.4.3 Föräldrarelaterad bedömning
8. ”Jag ska kunna visa upp vad vi gjort och förklara min bedömning. Muntligt räknas ej på samma sätt – lättare att motivera om de ser vad ele- verna skriver.” (L)
52. ”Boken skickas hem så att föräldrarna också kan se om läxläsningen är tillfredsställande eftersom de där har ett stort ansvar.” (M)
83. ”Självklart vill man ge föräldrar besked, ej bara att barnen är snälla o.s.v., utan att de också har kunskaper.” (H)
Kommentarer
Information till hemmen sker ibland genom att skicka hem ett provresultat men främst vid utvecklingssamtal i skolan där samtalet kan kompletteras med ”skriftliga bevis”. I detta sammanhang nämns prov. En lärare på låg- stadiet gör en del skriftliga test enbart för att kunna informera föräldrarna om hur barnet arbetar och presterar.
I flera fall talas det om att informationen görs för att föräldrarna ska få kännedom om både sina barns utveckling, arbetsförmåga, framsteg och var de står kunskapsmässigt i förhållande till kursplanerna. Detta tyder på att föräldrarna ges möjlighet att aktivt påverka barnens utveckling i skolan.
En del lärare talar mera direkt om att de visar test- och provresultat och skickar hem vissa prov för föräldrainformation utan att nämna något om t ex elevens utveckling, samarbetsförmåga eller arbetsinsatser i skolan. Denna kategori av lärare tycks mera se summativa prov- och testresultat som bevis på undervisnings- och inlärningsresultat och som underlag till att förklara sina bedömningar.
Eftersom summativa bedömningar förekommer, och tydligen upplevs som lättare att förstå för föräldrar, ingår de i informationen som skriftliga bevis. Förhoppningsvis kompletteras denna information med kvalitativa och psykosociala omdömen så att det uppstår en givande kommunikation mellan skola och hem där både skolans, elevens och föräldrarnas ansvar framkommer och utmynnar i en positiv anda till en gynnsam utveckling för eleven.
6.4.4 Resursrelaterad bedömning
14. ”Proven görs för att kunna informera skolledningen en gång/termin till grund för resursfördelning.” (L)
54. ”För att hjälpa/sätta in resurs till den eller de elever som bäst behöver.” (M)
Kommentarer
Påfallande många lärare på lågstadiet anser att prov- och testresultat bildar underlag för skolans resursfördelning. Om så är fallet kan prov och test kännas viktiga i tider där resurserna till undervisning för barn med särskil- da inlärnings- och skolsvårigheter är knappa. En allmän uppfattning är att resurserna skall sättas in så tidigt som möjligt, vilket kan vara en av orsa- kerna till att lärarna i år 1 – år 3 är speciellt angelägna att försöka få re- sursbehovet tillgodosett.
Av någon anledning är förhållandet på mellan- och högstadiet inte det- samma – fyra respektive ingen lärare anger att bedömningar genom prov/test ligger till grund för resurstilldelning. Måhända beror detta på att elever/klasser med behov av extra resurser för elever med särskilda svårig- heter fått sin tilldelning och att denna är mer eller mindre permanent. Ele- ver kan också undervisas i särskilda undervisningsgrupper (SUG) och då är resurstilldelningen redan klar när dessa elever kommer upp på högre stadier.