Storm (1970) ger en detaljerad beskrivning av kursplanerna i Lgr 69 med idéskisser för skolarbetet i de olika ämnena gjorda av ett tjugotal ämnesex- perter. Han gör också sammanställande jämförelser mellan Lgr 62 och Lgr 69 i väsentliga delar. Genom att se på vad som är nytt får man en bra upp- fattning om hur man såg på skolan och vad som hände på 50-talet när Lgr 62 utarbetades och vad som skedde på 60-talet, då Lgr 62 reviderades och lämnade plats för nästa läroplan Lgr 69. På samma sätt kan man sedan titta på förarbete och utformningen av Lgr 80 och Lpo 94.
För denna studie är det, som tidigare nämnts, förändringarna och anled- ningarna till dessa, som kan bidraga till svaren på ”Varför, vad, när och hur bedöms elever och elevprestationer?”.
Det skulle visa sig att mångt och mycket av det som formulerades i Lgr 62 även finns med i de senare läroplanerna. Därför kommer sammanställ- ningen av vår första läroplan för grundskolan bli mera omfattande, med bl.a. flera citat, för att därefter endast nämnas som ”likalydande” eller ”med samma betydelse”, om det endast handlar om ringa språkliga om- formuleringar. Synpunkter på och tolkningar av läroplanernas innehåll och styrande funktion kommer att diskuteras efter den översikt, som följer här nedan.
4.2.1 Lgr 62
I Lgr 62 framhålls skolans roll i ett demokratiskt samhälle och som kun- skapsförmedlare av kvalitativt kunnande i ett demokratiskt perspektiv.
I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större an- svar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt. De kvaliteter, som särskilt bör hållas i sikte, är tankens klarhet och reda, dess rörlighet och skärpa, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och motstå tendentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfatta (s. 16).
Individualiseringstanken uttrycks i följande citat: ”I en skola för alla, där största möjliga hänsyn skall tas till den enskilde elevens intresse och för-
måga, måste kraven på prestationer inom en och samma klass variera” (s. 17).
Uttalade krav på och egenskaper hos den enskilde läraren för individu- alisering och rättvis bedömning av eleverna återges bl.a. i följande formu- lering:
”…egenskaper …som är nödvändiga för att en lärare ska lyckas i sitt ar- bete hör emellertid alltid rättvisa, d.v.s. förmåga att opartiskt bedöma ele- vernas prestationer mot bakgrunden av deras anlag och förutsättningar” (s 34).
Motivation och aktivitet enligt Lgr 62
Under huvudrubriken Undervisningsformer i Lgr 62 återfinns två under- rubriker, som kan vara av speciellt intresse vid min fortsatta genomgång av läroplanerna med tanke på min egen undersökning, där bl.a. ”resultat” ligger till grund för bedömning nämligen komponenterna Motivation och Aktivitet:
Som allmän regel gäller, att inlärning måste vara motiverad, om den skall ge varaktigt resultat. Undervisningen måste vädja till elevernas intresse och behov. …En förutsättning… är att under- visningsformer och arbetssätt är tillrättalagda för deras mognads- nivå (s. 46).
I Lgr 62:s avsnitt om aktivitet påpekas att inlärning är en aktiv process och här ges exempel på olika aktiverande arrangemang i skolarbetet t.ex. att värdera:
Även att värdera kan betraktas som en aktivitetsform. Läraren bör låta eleverna söka kontrollera och värdera sina prestationer i för- hållande till den egna förmågan.
…Vanan och förmågan att aktivt och kritiskt värdera bör kunna utvecklas genom övning i en mängd situationer i skollivet (s. 47). Här kommer man osökt in på elevers självvärdering, vilket är en högaktu- ell fråga i dagens skola.
4.2.2 Från Lgr 62 till Lgr 69
Många av de allmänna anvisningarna, som citerats ur Lgr 62 kvarstod med i stort sett samma rubriker och Lgr 69 inleddes också med Skollagen § 1. I ett avsnitt uttrycks kraven på skolan.
Skolan skall ge alla elever en grundläggande utbildning, som in- nefattar sådana färdigheter och kunskaper, vanor, attityder och värderingar som är av betydelse för deras personliga utveckling. Kraven på goda grundläggande kunskaper å ena sidan och på allmän förmåga att använda kunskapskällor, tillämpa sitt vetande och uppfatta sammanhang mellan fakta å andra sidan har nära samband och måste samtidigt upprätthållas (s. 12).
Andemeningen i ovanstående citat är inte helt olik det som senare skulle komma att prägla vår senaste läroplan Lpo 94.
4.2.3 Lgr 80
Ändringarna från Lgr 69 till Lgr 80 blev mera omfattande än från Lgr 62 till Lgr 69. I Lgr 80 avspeglas bl.a. människo- och samhällssyn. Det beto- nas att: ”Skolan har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinfly- tande i takt med deras stigande ålder och mognad” (s. 13).
Kommentarer
I Lgr 80 markeras sålunda åter elevernas ansvar och medinflytande, vilket bör noteras då medinflytande kan översättas till elevinflytande. Elevinfly- tande är således inget ”nytt”, vilket man ibland får intrycket av c:a 20 år senare d.v.s. från det år vi fick Lgr 80 fram till nutid. Vad som är mera anmärkningsvärt är att man ännu inte tycks ha uppnått detta mål, vilket kommer att diskuteras senare, då det i grunden handlar om elevers själv- kännedom som kan kopplas samman med självbedömning.
4.2.4 Lpo 94
Lpo 94 är uppdelad i tre huvudavsnitt av vilka Mål och riktlinjer är det som närmast berör denna undersökning. Av målen och riktlinjerna för de åtta områdena inom skolans verksamhet (Kap 2) är det framförallt de som gäller för Kunskaper (2.1), Normer och värden (2.2).
Elevernas ansvar (2.3) och Bedömning och betyg (2.7), som ligger till grund för lärarnas undervisning och bedömning av elevernas skolarbete och resultaten av detta, vilket är av intresse i föreliggande studie.
Elevernas ansvar och inflytande
Under rubriken Elevernas ansvar och inflytande i Lpo 94 står följande inskrivet:
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och va- ra delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskaps-mässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt in- flytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (s. 13).
Kommentarer
I Lpo 94 uttrycks tydligt att eleverna själva har ansvar för sitt skolarbete och att detta förutsätter delaktighet och inflytande vid uppläggningen av bl.a. undervisningen på alla områden. Ett tillägg från de tidigare läropla- nerna är att de (eleverna) får ett ”reellt inflytande”, vilket kan betyda att man insett att elevinflytandet trots intentionerna inte varit verkligt.