Orsaker till ändrat bedömningsförfarande

1. Professionell utveckling – större erfarenhet

11. ”Kanske litar jag mer på mitt eget omdöme och använder mig mindre och mindre av prov.” (L)

43. ”Som ung lärare värdesatte jag teoretiska kunskaper, men som speci- allärare har jag lärt mig uppskatta andra saker mera.” (M)

2. Ändrade krav i skolan

12. ”Kraven har minskat. Det är svårare att skapa lugn och arbetsro, myck- et sociala störningar, splittrade barn. Det gör att man inte hinner med så mycket.” (L)

89. ”Samhället förändras så att vi inte behöver alla kunskaper i huvudet.” (H)

Kommentarer

En del förändringar, som kan kopplas till undervisning och bedömning, är att kraven på formellt lärande minskat. Enligt lärare är anledningarna till detta både av samhällelig, social och psykosocial karaktär. Dels krävs det

inte att så mycket fakta behöver lagras, men framförallt har det psykosoci- ala klassrumsklimatet förändrats så att det inte finns samma förutsättningar för undervisning/inlärning som tidigare.

3. Ändrade arbets- och undervisningsformer

2. ”Den dagliga processen med rutiner, samarbete, arbetsvillighet o.s.v. är det centrala i mitt arbete.” (L)

68. ”Mera samarbetsövningar, att fungera i grupp, att klara relationer.” (M)

104. ”Mer och mer diskussioner med eleverna. Upplever att det ger en god kombination av ren undervisning och bedömningsgrund vad gäller elevers kunskaper, intresse, förmåga att kombinera och tänka till bl.a.” (H)

Kommentarer

De ändrade undervisningsformerna hänger nära samman med beskrivning- arna av de ändrade kraven i skolan. Samtidigt innebär det ett mera kvalita- tivt tänkande från lärarna. Man kan tolka uttalandena som att ett mera för- ståelseinriktad arbetssätt och elevers medverkan genomsyrar skolverksam- heten.

4. Ändrad elevsyn

20. ”Tar större hänsyn till barnens olika förutsättningar.” (L)

32. ”Tar större hänsyn till elevens utveckling.” (M)

101. ”Har börjat ta större hänsyn till elevernas egenart och relaterar deras prestationer och bedömer i förhållande till detta.” (H)

5. Ändrat inställningen till prov

19. ”Har nog alltid varit emot test, som kan ge felaktiga resultat tack vare ”dåliga dagar”, missförstånd, stress, utslagning, dämpad arbetsglädje, då-

ligt självförtroende. Prov och test ska ges under trevliga förhållanden och man ska kämpa med sig själv för att nå bättre resultat.” (L)

25. ”Jag har blivit mer kritisk till de ”prov” som kommer ”uppifrån”. För vem görs proven?” (L)

53. ”Mera muntlig information. Förändringen gjort för att ge en rättvisande bild av presentationerna och för att komma från de vanliga normalkurvre- sonemangen.” (M)

Kommentarer

Orsakerna till att lärare ändrat sitt sätt att bedöma elever är flera – bl.a. att ändrade krav på skolan kan innebära större krav i vissa hänseenden och mindre ur andra perspektiv. Förmedlande av fakta anses dels vara av mind- re betydelse dels svårare att genomföra med tanke på klassrums- situationen. Högre krav ställs på elevers egna insatser och förmåga att in- hämta information genom att använda sig av modern teknologi. Genom handledning och samtal stödjer lärare elever i denna del av deras utveck- ling.

Främsta orsaken till att lärare förändrat sig då det gäller att bedöma elever kan sammankopplas med deras egen utveckling som pedagoger. De har fått större förmåga att göra formativa och subjektiva elevbedömningar och att delge elever personomdömen. Till detta krävs det den professio- nella styrka (och mod) som lärare påvisar genom sina uttalanden – de vå- gar numera göra mera kvalitativa bedömningar gör färre sedvanliga sum- mativa prov.

Lärare är måna om att uppmuntra eleverna genom att ge bedöm- ningarna en vänligare framtoning när de presenterar resultaten. Bakom detta förfarande kan man tänka sig att lärare vill motivera sina elever, få dem att känna mindre oro för prov och öka elevens självkänsla. I likhet med att lärare uppfattar att elever som inte lyckas så bra på prov upplever provsituationer med större ängslan och oro än de elever som lyckas bättre gör menar man här att en så betingad oro kan minskas, vilket är en av or- sakerna till att lärare ändrat sitt sätt att bedöma elever.

6.7

Lärares uppfattningar av bedömning

Lärares personliga uppfattningar av bedömning kompletteras och utvecklas i en öppen fråga med följande formulering:

”Vilka personliga synpunkter på och upplevelser av olika bedömningsfor- mer och syftena med dessa har Du genom Din egen verksamhet i grund- skolan?”

Svaren är i regel av berättande karaktär. De har kategoriserats efter sitt kärninnehåll enligt följande:

1. Accepterar prov som bedömning

- bedömning av bästa resultat

1:1

68. ”Man ska inte ta bort alla bedömningsformer utan lite prov och krav är nog bara bra. Barn vill gärna få bekräftat att de lyckats med något de ar- betat med.” (M)

1:2

93. ”Kanske nödvändigt ont. Men samtidigt behöver eleverna ”en piska” eller ”morot” för att göra sitt bästa. Att inte använda sig av tester och prov vore att ”sänka ribban”. Eleverna vill visa att de är duktiga och detta ger motivation. Frustrerande att inte behöva prestera något. Alla har inte in- sikten att de lär för sin egen skull. Hur vi gör finns det elever som inte passar in i skolans värld.” (H)

1:3

1. ”Jag anser att elever bör bedömas i naturliga sammanhang och i en av- spänd miljö (med avspänt och välvilligt bemötande). Detta befrämjar bar- nets prestationer. Min avsikt är att ett barn på lågstadiet ska ha rätt att be- dömas efter sina topprestationer (alla kan ha dåliga och bättre dagar eller stunder). Eleven presterar bättre med en vuxen person, som visar respekt och förtroende för honom/henne. Jämförelser bör alltid göras med hänsyn till barnets tidigare prestationer och/eller utgångsläget.” (L)

- tveksam till tidsbegränsning

1:4

6. ”Det är viktigt att man tar det lugnt med elever som finner tidstester eller liknande som oerhört stressande. Varje lärare måste pröva sig framtill vilken bedömningsmetod som passar deras elever bäst.” (L)

- vissa provformer gynnar vissa elever

1:5

101. ”Kanske eleverna ibland bedöms alltför ensidigt efter provresultat och inte att arbetet på lektionerna räknas dem till godo.

Vissa provformer gynnar vissa elever.” (H)

2. Negativ till prov som bedömning

2:1

26. ”Jag vill inte tvingas utföra prov från central myndighet, prov vars resultat man inte riktigt vet vad det ska användas till och för vem de utförs. Det tar dessutom en massa tid och tillför inte mig som lärare något ytterli- gare i min bedömning av elevens totala prestationer och svårigheter.” (L)

2:2

34. ”Om man har sunt förnuft och litar till barnets egen kraft kommer man längre med elevutvecklingen. Skolan är en viktig del av livet, men skolli- vet är ändå en liten del av livet. Det gäller att stärka självkänslan och det gör man inte med prov och test alltför ofta!” (L)

2:3

53. ”Vi bedömer nog överhuvudtaget mindre och går mer in för att åstad- komma färdiga arbeten typ processkrivning, där ju vår påverkan hela tiden för resultatnivån uppåt. Ofta gruppsamverkande projekt. Individuell be- dömning blir mer hur arbetet fungerar, samarbete m.m.” (M)

2:4

56. ”Vi har naturligtvis för många prov som mäter teoretiska kunskaper, alldeles för få prov som mäter och bedömer praktiska kunskaper och andra färdigheter och egenskaper.” (M)

2:5

121. ” ”Stora” prov och ”standardprov” ger både eleverna och oss en fel- aktig kunskapssyn. Vi stirrar oss blinda på delar av människan och inte hela människan och hennes utveckling.” (H)

Kommentarer

Man ser att lärare funderar mera kring vissa fenomen beroende på vilken åldersgrupp elever de arbetar tillsammans med.

Lågstadielärares uttalanden ligger på det psykosociala planet. De talar för att elever ska bedömas i naturliga sammanhang i en avspänd miljö. Tidspress skapar stress och försämrar barnens prestationsförmåga. Vidare talar lärare i de lägre skolåren om att man ska ta hänsyn till elevernas soci- ala situation, beakta hur de mår och ta vara på deras egen kraft. Det är viktigt att elever känner förtroende för sin lärare. Elevernas självkänsla, kunskapsveckling och utveckling som person ses ur ett individperspektiv och ska främjas i skolan.

Lärare på mellanstadiet funderar mera kring hur läxförhör bör utformas. Samtidigt reflekterar de kring hur sedvanliga prov kan reduceras i antal och betydelse. Det konstateras att diagnoser och individuell bedömning av projekt- och processinriktade arbeten ger en bra bild av elevers förmåga. På mellanstadiet talar man dock inte i någon större omfattning om elevers utveckling som på lågstadiet.

Högstadielärare närmast beklagar sig över att kravet på att sätta betyg innebär att gemensamma prov förekommer för ofta, men att detta kanske är ett nödvändigt ont. En önskan tycks vara att göra individanpassade prov. Inställningen att elever bör bedömas som individer både med hänsyn till elevens tillstånd och förutsättningar för utveckling är framträdande. Det påpekas att eleven som unik person sällan sätts i centrum.

7

Elevintervjuerna