Grounded Theory

Flera svenska forskare ( t.ex. Eneroth, 1989; Persson, 1994 och Freine- Lindhagen, 1997) benämner The Grounded Theory ”grounded theory” eller som metod som ”grounded-theory-metoden” d.v.s en kombination av engelska och svenska, vilket tydligen är godtaget. I denna studie föredrar jag att genomgående använda beteckningen ”grounded theory”.

Följande definition av Strauss och Corbin (1990) får stå som en inle- dande presentation av grounded theory.

Grounded theory is an action/interactional oriented method of theory building. Whether one is studying individuals, groups, or collectives, which is directed at managing, handling, currying out, responding to a phenomenon, as it exists in context or under a specific set of perceived conditions. The interactional component refers to self as well as other interaction (s. 104).

Analysen inom grounded theory sker i flera steg och leder fram till en teori kallad kärnkategori enligt nedanstående schema:

1. Öppen kodning – framtagande av budskapsbärande kvalitativa uttalan- den.

2. Klassificering. 3. ”Öppen kodning 2”

4. Axial kodning – kategorisering. 5. Etikettering (labeling).

6. Diskussion kring kategorierna – kriterier och kontext. Varje steg medför i sin tur att följande beaktas: a) kodningsprocessen

b) action/interaktion c) kontext

d) orsakssammanhang (Casual Conditions)

e) mellanliggande/inskjutna faktorer (Intervening Conditions) f) konsekvenser (Consequenses)

g) dimensioner och styrka (spridning, täthet, nivåer)

7. Selektiv kodning – komprimering/reducering av kategorierna och dis- kussion kring detta.

8. Analys av den selektiva kodningen, som innebär framtagande av kärn- kategorier/kärnkategorin.

9. Analys och tolkning av kärnkategorin (-erna).

10. Diskussion och belysande av kärnkategorin (-erna). Tidigare forskning redovisas b l a som kriterium för slutsatsernas pålitlighet.

Framtagande av kärnkategorin

Processen utmynnar i en huvudkategori, även kallad ”kärnkategori”. Den- na utgör den teori, som byggts upp genom de olika kodningarna. Enligt Strauss och Corbin (1990) sker detta både som ” öppen” och ”axial” kod- ning.

This means, just as with open and axial coding, that the central phenomenon has to be given a name. …Here, you might first look at your list of categories to see if one of them is abstract enough

to encompass all that has been described in the story. Sometimes you already have such a category (s.120).

Grounded theorymetoden har använts av andra forskare vilka förtydligar metoden.

Eneroth (1989) benämner grounded-theory-metoden ”kartläggnings- metoden” och förklarar den sålunda:

Denna metod innebär att när man står inför en mängd tydlig- gjorda data så försöker man systematiskt gruppera och omgruppe- ra dem tills man gjort en så fullständig kartläggning av företeel- serna som möjligt utifrån dessa givna data (s.144).

Arbetsgång – analys och tolkning följer ett visst schema. Eneroth beskriver de olika stegen.

Först gör man en ytterst allmän gruppering av data d.v.s. vi försöker finna några breda kategorier, varvid ett och samma data ibland kan tillhöra flera kategorier. Eneroth kommenterar denna första genomgång.

Genom att gång på gång gå igenom materialet kors och tvärs för- söker vi att utifrån de givna data upptäcka så många sådana breda kategorier som möjligt d.v.s. allmänna aspekter av begreppet. När vi på detta sätt sugit ut vad som går ur dessa tydliggjorda sin- nes- och förståelsedata d.v.s. gjort en första sammanfattning av data går vi vidare (s.144).

Inom respektive kategori görs ånyo en gruppering av data för att synliggö- ra olika dimensioner hos kategorierna.

Eneroth tar självuppfattning som exempel och menar att vissa data kan handla om tillit till sin praktiska förmåga och i så fall tillhöra dimensionen ”praktisk självtillit” medan en annan dimension kan vara ”intellektuell självtillit” .

Nu är det dags att gruppera dessa data i de olika kvaliteter som respek- tive dimension kan innehålla.

Här exemplifierar Eneroth med dimensionen ”människovärde” (i kate- gorin ”självuppfattning”) och finner att ett uttalande som ”mitt liv är bort- kastat” kan hänföras till kvaliteten ”känsla av värdelöshet”.

Även en företeelses relationer och strukturer kan enligt Eneroth kart- läggas genom grounded-theory-metoden. Då står begreppet för företeel- sens helhet medan de olika strukturerna bildar kategorier med särskilda dimensioner och kvaliteter.

Freyne-Lindhagen (1997) gör också en noggrann genomgång av groun- ded theory och anser att Glaser och Strauss´ framställning är speciell där- för att deras presentation av metoden och dess utgångspunkter är att de bemödat sig att tala om vad forskaren bör göra genom att peka på vad som kan hända under en kvalitativ forskningsprocess och på vilka grunder så sker.

Persson (1994) översätter ”grounded theory” till ”teorigenerering på empirisk grund” och anser att: ”Målsättningen är att ur data härleda en begreppsmässig specificering. Den selektiva kodningen tar vid när de teo- retiska koderna framträder. Då kan man fokusera och avgränsa arbetet till att gälla en huvudvariabel…” (s. 187).

Persson säger vidare att genom en öppen kodning kategoriseras alla data. Kodningen begreppsliggör underliggande mönster hos de empiriska indikatorerna i data materialet. En kod uppkommer genom att man konti- nuerligt jämför indikatorerna med varandra. När begreppet börjar framträ- da tolkas de olika indikatorernas giltighet för det uppkomna begreppet.

Utifrån den öppna kodningen låter man hela materialet utsättas för veri- fiering, korrigering och mättnad. Detta genererar en underliggande likfor- mighet, vilket i sin tur resulterar i ett kodat begrepp och en början till detta begrepps egenskaper.

Den selektiva kodningen tar vid när de teoretiska koderna framträder. Då kan man fokusera och avgränsa arbetet till att gälla en huvudvariabel och avgränsa sitt letande till variabler som passar och kan relateras till huvudvariabeln.

Det finns enligt Persson (1994) två typer av koder – substantiva och teoretiska. Substantiva koder innebär en utkristallisering av begrepp som tydliggör innebörden i de uppkomna koderna. Teoretiska koder begrepps-

liggör hur substantiva koder kan komma att relateras till varandra som hypoteser eller goda idéer för att sedan integreras i en teori, vilken är slut- resultatet av processen.

I sin undersökning Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg gör Persson flera delstudier. Huvudstudien gjordes i enkätform medan en uppföljning av denna bestod av intervjuer (delstudie 4).

Meningen med intervjuerna var att begrepp som speglade variationer av uppfattningar skulle utvecklas och att dessa dels skulle avspegla variatio- nen av uppfattningar dels fördjupa innebörden i de i enkäten och intervju- erna deltagande föräldrarnas föreställningar. För detta ändamål ansåg Pers- son att de metodiska anvisningarna i grounded theory var tillämpbar som metodansats. Med metodansats menar då Persson att tillämpningen går utöver de metodiska anvisningarna. I det här fallet för att tolka begreppen som uppkommit och för att upptäcka nya kategorier. Persson poängterar att det inte är för att generera teori i samma bemärkelse som i grounded theo- ry.

Tolkningen av föräldrars föreställningar prövas således i intervju- materialet och tolkas sedermera kontextuellt.

Freyne-Lindhagen (1997) resonerar om sitt val av arbetssätt kontra grounded theory.

När jag beskriver mitt arbetssätt …framgår det att jag inte sla- viskt har följt grounded theorymodellens metodiska detaljangi- velser. Mina studier bygger ändå på dess kunskapssyn, metodsyn och synen på forskarens förhållningssätt i processens olika ske- den och vändpunkter. Jag har frångått det regelmässiga kodnings- systemet …men har tillvaratagit metodens förespråkande av intu- itiv öppenhet och komparation… (s. 109).

Grounded theory som metod vid kategoriseringen av data

Grounded theorymetoden tycks genom sin strukturella uppläggning vara ett lämpligt redskap för analysen av mina data. Varje steg vid kodningarna behöver inte visas i detalj, men finns med i de minnesanteckningar (me- mos) forskaren gör. Bearbetningen kan presenteras i sådan form att en

”story line” kan följas fram till en eller flera kärnkategorier, som utvecklas vid analysen av den selektiva kodningen.

Liksom Persson (1994) och Freyne-Lindhagen (1997) anser jag att gro- unded theorymetoden kan modifieras. Jag kommer därför inte att strikt följa alla de specifika stegen i metoden. I min undersökning kan man tänka sig att lärares respektive elevers utsagor var för sig bildar en huvud- kategori, som sedan kan diskuteras och eventuellt kopplas samman.

Med hänvisning till ovanstående resonemang av bl a Eneroth (1989), Persson (1994) och Freyne-Lindhagen (1997) kan man enligt min uppfatt- ning fördjupa analysen av de genom grounded theory kartlagda kategorier- na och särskilja uppfattningar av fenomenet bedömning och upplevelser av att bli bedömd som speciella kontexter genom en fenomenografisk ansats.

Att grounded theory kan användas som metodansats i modifierad form stöder mitt beslut att använda den vid framtagandet av kategorier. Jag ser den som ett redskap – en sökmetod vid klassificeringen och sökandet av kvalitativa uttalanden som exemplifierar kategorier. Frågan är hur denna metod förhåller sig till fenomenografins sätt att bilda kategorier.

Fenomenografin är induktiv, vilket enligt Kroksmark (1987) innebär följande:

… forskningen rör avgränsade enskildheter vars olika uttryck formas till generella slutsatser om det studerade och undersökta objektet, (Motsatsen är deduktiv, där forskaren formulerar en teo- ri om fenomenet för att sedan pröva teorins giltighet i de avgrän- sade enskildheterna (s. 227).

Kroksmark påpekar också att fenomenografin är en avbildande och beskri- vande ansats och att den inte gör anspråk på att bevisa hur något ”egentligen” är utan inriktar sig på att vi ska förstå hur något ”kan vara” sett i ett mänskligt perspektiv.

Enligt Kroksmark (1987) uppstår möjliga kategorier direkt ur data, d.v.s. ur det ”idealiserade” talet, vilket innebär att det är det talade ordet, idealiserat som text, som tolkas och fångas i kvalitativt skilda beskriv- ningskategorier. Forskaren har rätt att benämna kategorierna Detta innebär att ett aktivt val av dimension görs i tolkningen av innehållet. Resultatet

utgörs både av utsagorna hur individerna på olika sätt gett innebörd åt in- nehållet ifråga och av de kategorier som dessa utsagor bildar..

Om kravet på att kategorierna ska kunna återföras direkt i data på ut- saganivå bör man i kategorisystemet kunna peka ut tänkbara uppfattningar även om de inte direkt finns tillgängliga i data.

Det finns en grundläggande likhet mellan en analys baserat på groun- ded theorymetoden och förankring i fenomenografi. Båda metoderna byg- ger kategorier på intervjuutsagor. I det arbetet tar forskare fasta på aspekter som särskiljer utsagor från varandra och söker bilda kategorier som repre- senterar data.

Skillnaden mellan metoderna är att man i grounded theory söker efter en (ev. flera) kärnkategori som fångar datas ”story” medan man i fenome- nografin söker variationer i data.

För mig framstår en analys grundad i fenomenografisk metod som rim- lig även om jag kommer att följa systematiken i grounded theory. Mitt ställningstagande baseras på att jag inser att elever och lärare varierar i sin uppfattning av bedömning.