Besök i ett antal kommuner

Utredningen har besökt ett antal kommuner i Stockholms- och Mälardalsregionen för att föra en direkt dialog om kommunernas beredskap för en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet för finska språket. Träffarna har även varit ett sätt att sprida kunskap om Sveriges åtagande rörande nationella minoriteter och nuvarande svensk lagstiftning. Utredaren och huvudsekreteraren har träffat kommunstyrelserepresentanter från Botkyrka, Enköping, Stockholm, Haninge, Södertälje, Uppsala, Västerås, Hallstahammar, Surahammar och Upplands Väsby. Det har inte funnits möjlighet att träffa representanter för samtliga 53 kommu-ner, även om det hade varit värdefullt och det sannolikt hade fun-nits ett behov därav, särskilt med tanke på informationsbehovet ute på kommunal nivå.

Dialogen med de kommuner som utredningen har besökt har va-rit mycket god. När kommunerna vava-rit bättre insatta i frågeställ-ningen rörande nationella minoriteter har vi gemensamt kunnat konstatera att flera kommuner redan i dag uppfyller i vart fall en del av de krav som skulle ställas vid en utvidgning av förvaltnings-området. Det har i flera fall varit nödvändigt att diskutera skillna-derna mellan de integrations- och minoritetspolitiska målen. Några av kommunerna arbetar i dag aktivt med att bistå kommuninvå-narna med kommunal service på andra språk än svenska. Bland de synpunkter som kom fram vid besöken kan bl.a. följande nämnas.

Vid besök i Botkyrka kommun² hade utredningen möjlighet att träffa en nästan fulltalig kommunstyrelse. Bl.a. diskuterades frågan om modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning på finska. Kommunen har i dag både en sverigefinsk friskola och kommunala finskspråkiga klasser. Efterfrågan på finskspråkig un-dervisning har enligt kommunen minskat sedan 1980- och 1990-talen. I Botkyrka arbetar man aktivt med att förbättra modersmåls-undervisningen. Man använder även modersmålet som undervis-ningsspråk i andra ämnen och man har satsat på s.k. språkförskolor.

2 Besök den 1 oktober 2004

Man har även infört arbetsmetoder för att mäta resultaten när det gäller uppnående av språkmål. Resultaten från arbetet har varit po-sitiva. Kommunen har fått medel från regeringens Storstadsprojekt.

Tyvärr har sverigefinnarna inte kommit i åtnjutande av språksats-ningar inom Storstadsprojekt, eftersom sverigefinnarna bor i andra delar av kommunen än där satsningarna sker. I Botkyrka förs även en dialog med sverigefinnar om äldreomsorg på finska.

Vid besöket i Enköpings kommun³ diskuterades särskilt frågan om anordnande av äldreomsorg på finska. Kommunens represen-tant konstaterade att det är viktigt att det finns en beredskap på sikt, särskilt vad gäller tillgången till finskspråkig personal, när allt fler finskspråkiga blir äldre. Det är viktigt att kommunen har en öppen dialog med den sverigefinska gruppen bl.a. i denna fråga. En ordentlig kartläggning av de faktiska behoven behöver göras. Från kommunen framhölls även att det vore önskvärt om staten tog fram översatt basmaterial rörande minoritetsfrågor som kommu-nerna kan använda sig av i sitt arbete.

Vid besöket i Stockholms kommun⁴ informerades utredningen om det kartläggningsarbete kommunen genomför rörande de na-tionella minoriteternas behov. Diskussioner har förts med repre-sentanter för de nationella minoriteterna i kommunen. Arbetet kommer sannolikt att utmynna i någon form av policydokument.

I Haninge kommun⁵ har minoritetsfrågorna aktualiserats bl.a.

inom äldreomsorgen. Vid utredningens besök framkom att det finns en efterfrågan på finskspråkig äldreomsorg och kommunen har hittills köpt äldreomsorgsplatser i en annan kommun. Kommu-nen erbjuder finskspråkiga klasser och förskoleverksamhet på finska. Kommunen har förstått att man måste öka kunskaperna om den svenska minoritetspolitiken hos kommunens anställda. Därför kommer man att under våren 2005 att anordna ett seminarium rö-rande minoritetspolitiken som riktar sig till politiker, kommunens personal och även allmänheten. Detta får uppfattas som ett mycket positivt initiativ för att sprida kunskaper om minoritetspolitiken och de nationella minoriteterna. Kommunen har redan tidigare, under 2001–2002, kartlagt personalens språkkunskaper för att kunna ge bättre service till kommuninvånarna.

3 Besök den 12 oktober 2004

4 Besök den 25 oktober 2004

5 Besök den 5 november 2004

Vid besöket i Södertälje kommun⁶ informerades utredningen om att kommunen i dag har ett samarbete med sverigefinska organisa-tioner. Det finns möjlighet att få finskspråkigt demensboende i kommunen. Likaså finns det finskspråkig förskoleverksamhet och finskspråkig undervisning på låg- och mellanstadiet i kommunen.

Kommunens representanter uppgav också att man anser att det finns andra grupper i kommunen, bl.a. assyrier/syrianer och romer, som har större behov av stöd än sverigefinnarna. När det gäller frå-gan om nationella minoriteter konstaterade kommunens represen-tanter att flera kommuner bör kunna samarbeta med varandra i dessa frågor i framtiden.

I Uppsala kommun⁷ gavs utredningen möjlighet att redogöra för sitt arbete på kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsen hade även möjlighet att ställa frågor om minoritetspolitiken och nuvarande lagstiftning. Frågan om äldreomsorg på finska har dis-kuteras med representanter för sverigefinnarna i kommunen. Tidi-gare har det även funnits finskspråkiga klasser i kommunen, men dessa lades ned på 1990-talet.

Även vid besöket i Västerås kommun⁸ hade utredningen möjlig-het att träffa nästan hela kommunstyrelsen. Det noterades att det redan finns en del finskspråkig service i kommunen. Om kommu-nen skulle öka ambitionsnivån i den finskspråkiga servicen till kommuninvånarna ännu mer, skulle det innebära merkostnader för kommunen. T.ex. skulle man kunna lägga in material på finska i den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Vidare noterades att det är vik-tigt att en länsstyrelse ges en samordnande roll i minoritetsfrå-gorna. Från kommunens sida poängterades även att det är viktigt att man ökar förståelsen mellan de nordiska länderna mer och att i det sammanhanget har finska språket en viktig betydelse.

Vid besöket i Hallstahammar⁹ träffade utredningen representan-ter för både Hallstahammars kommun och Surahammars kommun.

Det konstaterades att avstånden i kommunerna kan vara långa och att det kan försvåra möjligheterna att erbjuda kommunal service. I Hallstahammar gjordes för några år sedan en inventering av de sve-rigefinska invånarnas behov inom äldreomsorgen. Man konstate-rade då att det kommer att finnas behov av tjänster på finska inom äldreomsorgen i framtiden. En diskussion fördes om vad som avses

6 Besök den 12 november 2004

7 Besök den 15 november 2004

8 Besök den 24 november 2004

9 Besök den 20 december 2004

med lagtextens ”delvis” rörande kommunens skyldighet att erbjuda förskola och äldreomsorg. Vidare uppgavs att om ett förvaltnings-område skulle införas i denna region, skulle det att innebära mer-kostnader för kommunerna i form av mer-kostnader för organisations-förändringar och utbildningsinsatser. Det poängterades även att det är viktigt för kommunens planering att det finns statistiskt material så att man kan bedöma antalet personer som tillhör nationella mi-noriteter.

Besök har även gjorts i Upplands Väsby kommun, där syftet var att informera kommunstyrelsen om utredningens arbete och re-sultaten från enkätundersökningen bland sverigefinnar.¹⁰

Från kommunernas sida har man vid nästan samtliga besök tyd-ligt uttryckt att en utvidgning av förvaltningsområdet måste med-föra ett tillskott av statlig finansiering för att täcka kommunernas merkostnader.