Skolverkets kartläggning av situationen

Skolverket har på regeringens uppdrag kartlagt de nationella mino-riteternas möjligheter till undervisning på och i minoritetsspråken.

I januari 2001 lämnade Skolverket en rapport där myndigheten bl.a.

konstaterade:

Villkoren för de fem nationella minoritetsspråken är mycket olika. Att det blivit så beror dels på den geografiska spridningen dels på histo-riska omständigheter. Alla minoriteterna har varit och är i viss ut-sträckning fortfarande utsatta för diskriminering. Även om det inte längre är i enlighet med den officiella politiken, så finns ett tryck från majoritetssamhället på de enskilda individerna inom minoritetsgrup-perna att assimileras. Detta kommer också till uttryck i den diskrepans som finns mellan lagstiftningen som tillförsäkrar elever som tillhör de nationella minoriteterna stöd för utvecklingen av modersmålet och den kulturella identiteten och de begränsade möjligheter till undervis-ning i och på modersmålet som flertalet minoritetselever har tillgång till.¹¹

Rörande modersmålsundervisning fann Skolverket att merparten av undervisningen i modersmål i grundskolan sker utanför timplane-bunden tid. Organisatoriskt har många skolor valt att förlägga un-dervisningen till ”sen” eftermiddagstid, dvs. efter övriga ämnen.

Många gånger väljer kommunerna att samordna undervisningen till en eller ett fåtal skolor, vilket innebär att eleverna måste ta sig till den angivna skolan. Skolverket skriver:

Denna organisatoriska modell är betingad av kommunernas ambition att vara kostnadseffektiva. Ibland är samordningen positiv även ur ett

11 Skolverket: ”Undervisning i och på de nationella minoritetsspråken – kartläggning av situationen 2001”, 20 januari 2001 s 9

pedagogiskt perspektiv. Framförallt de något äldre eleverna upplever det som stimulerande att få träffa fler jämnåriga och lärare kan välja mer interaktiva metoder för sin undervisning. I vissa kommuner inne-bär samordningen likaså, att undervisningsgrupperna blir mer homo-gena när det gäller deltagarnas ålder och språkfärdigheter. Ur rekryte-ringssynpunkt har dock denna samordning negativa effekter särskilt när de gäller de yngre barnen, något som i sin tur medför att dessa barn inte heller väljer modersmål längre fram. Pedagogiskt innebär det att modersmålslärarna har sämre förutsättningar att samverka med öv-riga lärare vid planering av innehållet i modersmålsundervisningen.¹² Undervisning på minoritetsspråk förekommer, enligt rapporten, i sameskolan och de sverigefinska fristående skolorna samt de få kvarvarande tvåspråkiga klasserna i kommunala skolor.

Rörande lärarutbildningen fann Skolverket att grundutbildning av modersmålslärare inte har förekommit sedan början av nittiota-let. Samma gäller för tvåspråkiga förskollärare. Det finns lärarut-bildning på samiska i Kautokeino i Norge och för den finskspråkiga undervisningen nyrekryteras i någon utsträckning lärare utbildade i Finland. Det saknas i stort sett helt utbildade lärare för undervis-ning i och på romani.

Skolverket konstaterade vidare att samtliga nationella minorite-ter efminorite-terlyst ökat stöd från samhällets sida för att stärka undervis-ningen i och på modersmålen och att det mest angelägna var att prioritera insatser för kompetensutveckling av lärare och annan modersmålstalande personal i förskolan, skolan och skolbarnom-sorgen.

För finska språkets del noterade Skolverket att antalet elever som deltar i modersmålundervisningen i grundskolan har sjunkit.

Den negativa trend som kunnat konstateras i tidigare rapporter har förstärkts. År 1990/91 deltog 62,2 procent av de elever som var be-rättigade till modersmålsundervisning. År 1994/95 hade andelen sjunkit till 50,7 procent och hösten 1999 deltog 42 procent av ele-verna.

Enligt Skolverket medförde den decentralisering av ansvaret för undervisning, som genomfördes 1991 och som innebär att kom-munerna inte längre fick ”öronmärkta” pengar för hemspråksun-dervisning och inte heller hemspråksstöd i förskolan, en kraftig minskning av undervisningen överlag. Minskningen blev ännu större för undervisning i och på finska än för övriga språk. I några fall startades fristående skolor, men för flertalet finskspråkiga barn

12 Skolverket (2001) s 8

blev förutsättningarna för att få stöd för utvecklingen av sina båda språk i förskolan och undervisning i och på modersmålet i skolan avsevärt försämrade. Lärare har påpekat för Skolverket att kommu-nerna har minskat sin ambitionsnivå när det gäller att informera föräldrar och elever om rättigheten att få stöd för utvecklingen av modersmålet. Detta har särskilt gällt för modersmålsstödet i för-skolan. Andelen sverigefinska barn som fick modersmålsstöd har minskat kraftigt från 57 procent av de berättigade barnen år 1990 till endast 14,7 procent år 1999 (samtliga modersmål).

Under 1990-talets tuffa ekonomiska år valde många kommuner att spara på den tvåspråkiga kommunala verksamheten som många finskspråkiga barn deltog i. Även möjligheterna att få modersmåls-undervisning har blivit lidande.

Skolverket föreslog i rapporten en rad åtgärder, bl.a.

− Att kommunerna åläggs att i samband med inskrivningen i för-skoleklass eller när elev skrivs in i grundskolan för varje elev registrera vilka språk som han eller hon har kunskaper i.

− Att det kommer till stånd kompetensutveckling för personal inom barnomsorgen i samiska och meänkieli.

− Att bestämmelsen i 2 kap. 13 § grundskoleförordningen, om att kommunen endast har skyldighet att anordna undervisning i modersmål finska om det finns minst fem elever som begär det, tas bort och att de finskspråkiga eleverna tillförsäkras samma möjligheter som de samiska, tornedalska och romska eleverna att studera finska även om detta språk inte är dagligt umgänges-språk i hemmet. Motsvarande bör även gälla för jiddisch.

− Att Skolverket i det fortsatta arbetet med att stödja utveck-lingen av undervisningen av romska elever också skall verka för, att ambitionsnivån när det gäller dessa elever inte skall stanna vid att de integreras i den svenskspråkiga undervisningen. Som nationell minoritet har de romska eleverna också rätt att få stöd för utvecklingen av sitt språk, sin kultur och sina traditioner.

Regeringen har i november 2004 gett Skolverket ett nytt uppdrag rörande nationella minoriteter.¹³ Regeringen skriver:

Även om en fortsatt positiv utveckling pågår, finns det anledning att anta att det fortfarande finns vissa brister när det gäller utbildningssi-tuationen för de nationella minoriteterna. Det är därför angeläget att

13 Uppdrag till Statens Skolverk om nationella minoriteter, Regeringsbeslut, 11 november 2004 (U2004/4346/G)

en förnyad kartläggning görs för att få en aktuell och tydlig bild av hur den samlade situationen för minoriteterna ser ut i dag och vilka even-tuella ytterligare insatser som kan behövas på området.

Vidare anges:

Arbetet bör fokuseras på kända problem på området, som diskrepan-sen mellan lagstiftningens syfte och den praktiska tillämpningen av densamma, bristande tillgång till utbildning samt brister i tillgång på lärare. Även andra problemområden bör beskrivas i rapporten.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2005.

7.2.6 Överväganden