Varför är det finska språket viktigt för Sverige?

I detta avslutande avsnitt vill jag höja blicken och reflektera något över det finska språkets betydelse för Sverige som nation.

De svenska och finska språken har i hundratals år levt sida vid sida och i kulturell symbios på båda sidor om Östersjön. Under hela den tid som Sverige varit en nation och ända fram till 1809, har den östra nationshalvan (som sedemera blev Finland) och den finskspråkiga befolkningen utgjort en viktig del av det svenska ri-ket. De starka kopplingarna har bestått även efter 1809.

Få länder i världen har haft, och har alltjämt, en sådan nära och fredlig gemensam historia och intressegemenskap. Sverige och Finland har som nationer ett gemensamt historiskt och kulturellt arv. Både det svenska och det finska samhället bygger på en gemen-sam värdegrund och en gemengemen-sam rättslig, religiös och förvalt-ningsmässig tradition. Internationellt har de båda länderna ofta dri-vit en gemensam linje i viktiga frågor.

Genom århundradena har det funnits flöden av människor åt båda hållen över Östersjön och de svenska och finska kulturerna har kommit att berika varandra på olika sätt. Finska språket har varit och är närvarande i Sverige på samma sätt som det svenska språket har haft sin naturliga roll i det finska samhället. De båda språken har genom historien varit sammanlänkade och utgör på många sätt varandras spegelbilder. Den svenska minoriteten i Finland har under lång tid haft lagstadgat skydd för sitt språk. I Sverige har det lagstadgade rätten att få använda det finska språket i offentliga sammanhang kommit först år 2000 och begränsats geo-grafiskt till fem kommuner i Norrbottens län.

Finländare har sökt sig till Sverige bl.a. för att skaffa sig utbild-ning, arbete och skydd undan krigets fasor. Särskilt under 1900-talet har finländarna varit med och byggt upp den svenska välfär-den. Åtminstone en halv miljon människor i Sverige har i dag finskt påbrå. Den finskspråkiga gruppen utgör den största gruppen i det

svenska samhället som har ett annat modersmål än svenska. Genom riksdagens beslut i december 1999 har sverigefinnarna fått ett er-kännande och status som nationell minoritet. Genom Sveriges an-slutning till Europarådets minoritetskonventioner har Sverige mar-kerat betydelsen av mänskliga rättigheter och de nationella mino-riteternas och deras språks värde som en del av det svenska kultur-arvet. Det finska språkets ställning och fortlevnad har betydelse för hundratusentals människor i Sverige. Det finska språket har bety-delse för deras kulturella och språkliga identitet. Finskan utgör i dag alltjämt ett levande språk i Sverige.

Det finska språket har även betydelse för Sverige på ytterligare ett plan. En stark finsk kulturell och språklig närvaro i Sverige ut-gör en konkurrensmässig fördel och en tillgång för Sverige i ett ekonomiskt sammanhang. Sveriges och Finlands ekonomier är starkt sammanflätade och ländernas näringsliv har allt mer syste-matiskt närmat sig varandra. De båda länderna är mycket viktiga handelspartners i en allt mer internationell och global handel. Detta kan illustreras med handelsstatistik från SCB och Kommerskolle-gium.

Värdet av Sveriges export till Finland uppgick år 2004 till 51,58 miljarder kronor, vilket motsvarade 5,7 procent av den totala svenska exporten. Exporten till Finland ökade med 10 procent från föregående år.

Källa: SCB 2004

Importen från Finland samma år motsvarade 37,6 miljarder kronor, dvs. 5,6 procent av den totala svenska importen. Den procentuella värdeförändringen i importen från Finland hade 2003 ökat med 9 procent jämfört med importen från Finland föregående år.¹

1 Kommerskollegium: ”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvester-ingar”, rapport 17 mars 2004, s 13, tabell 6

Sveriges export till de tio största exportländerna

0 20 40 60 80 100 120

Italien Belgien Frankrike Nederländ.

Finland Danmark Storbrit.

Norge Tyskland USA

miljarder kronor

2004 2003

Källa: SCB 2004

Av följande tabell framgår de utländska direktinvesteringstillgång-arna i Sverige. I tabellen anges de sex länder med de största till-gångarna. Finland utmärker sig som näst största investerare och med 175 miljarder kronor under 2002. Endast USA:s andel av di-rektinvesteringstillgångarna var större.

Sveriges import från de största tio importländerna

0 50 100 150

Italien USA Belgien Frankrike Finland Nederländ.

Norge Storbrit.

Danmark Tyskland

miljarder kronor

2004 2003

Källa: Kommerskollegium

Antalet fusioner mellan svenska och finska storföretag har också ökat.

En stark finsk språklig och kulturell närvaro i Sverige medför att det blir lättare och mer attraktivt för finska företag att utlokalisera sin personal till Sverige. Utlandstjänstgöring under några år blir allt vanligare i storföretagen. Det blir lättare att placera finsk personal i Sverige om det finns förskolor och skolor och annan service att få på det egna modersmålet i Sverige. Vissa kommuner i Sverige har medvetet satsat på offentlig finskspråkig service för att bli mer at-traktiva för finska investeringar. Eskilstuna kommun har valt att profilera sig genom en hög servicegrad på finskspråkiga tjänster.

Kommunalrådet Hans Eklund uppger att man gör det för att bli mer konkurrenskraftiga och för att man värnar om den finsksprå-kiga befolkningen i kommunen.

Genom att främja det finska språkets ställning i Sverige befästs det nära förhållandet mellan länderna. Samtidigt underlättar det det fortsatta nära samarbetet. Det finns således ett historiskt, kultu-rellt, humanitärt och ekonomiskt intresse att ha en stark finsksprå-kig närvaro i Sverige. Förutsättningarna för finska språkets fortlev-nad i Sverige borde vara goda, om det svenska samhället väljer att ta till vara de språkliga resurser som finns och aktivt främjar det finska språkets utveckling så att den språkliga återväxten tryggas.

Direktinvesteringstillgångar i Sverige, sex största länderna

0 50 100 150 200 250

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

miljarder kronor

USA Finland Storbrit.

Nederländ.

Belg./Luxem.

Norge