Länsstyrelsernas beredskap .1 Synpunkter från länsstyrelserna

Utredningen har träffat samtliga landshövdingar i Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. Utredningen har begärt att få skriftliga yttranden från de fyra länsstyrelserna. De frågor som ställts har, bl.a. varit:

− Vilka möjligheter och vilken beredskap har länsstyrelsen för att hantera en sådan här förändring?

− Finns det i dag personal inom länsstyrelsen som arbetar med myndighetsutövande verksamhet som talar finska? Har länssty-relsen tidigare gjort någon kartläggning av om det finns sådan personal?

− Har länsstyrelsen vidtagit några andra åtgärder med anledning av den nationella minoritetspolitiken?

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl.a. följande. Mot bakgrund av den finskspråkiga gruppens storlek i Stockholms län, ser länssty-relsen positivt på utredningens uppdrag att överväga ett förvalt-ningsområde. För närvarande behärskar 8 medarbetare finska

språ-ket vid länsstyrelsen. Dessa personer återfinns inom länsstyrelsens trafikenhet, sociala avdelning, ekonomiavdelning, miljö- och plane-ringsavdelning samt stab, dvs. i funktioner som i det fortlöpande verksamheten har breda kontaktytor gentemot allmänheten. All-mänheten har endast efterfrågat service på finska i enstaka fall och beredskapen har inte ansetts behövas höjas i nämnvärd omfattning.

Detta förhållande kan antas bero på att den finskspråkiga befolk-ningsgruppen i länet inte uppvisar någon högre förväntan att be-mötas på det egna språket.

I samband med extraordinära situationer har länsstyrelsen ansvar för den samordnande informationen till allmänheten. Länsstyrelsen uppger att man nyligen omarbetat sina rutiner på så vis att man fortsättningsvis kommer att kunna lämna information även till Sveriges Radios finskspråkiga program så att även finskspråkiga lyssnare också kan nås utan onödigt dröjsmål.

Länsstyrelsen bedömer att merkostnader kommer att uppstå bl.a. med anledning av översättning och nyproduktion av myndig-hetens mallar, vilket torde ligga kring ca 350 000 kr. Myndigmyndig-hetens utåtriktade verksamhet såsom växel, reception och informations-tjänst skulle behöva förstärkas, samt t.ex. specialistfunktioner så-som Förvaltningsavdelningens företagsenhet m.fl. I övrigt måste hänsyn till detta nya krav – på längre sikt – komma att tas i sam-band med nyrekrytering av personal vid myndigheten. Under 2005 planerar länsstyrelsen att översätta och publicera viss information på finska språket på myndighetens hemsida till en kostnad av ca 100 000 kr.

Länsstyrelsen i Södermanlands län att det är nödvändigt att samordna det minoritetspolitiska arbetet över länsgränserna. För närvarande finns det ingen personal som behärskar finska språket.

Ett steg till förbättrad beredskap kan nås vartefter genom att läns-styrelsen vid nyrekrytering väger in kunskaper i finska språket som en merit. Tidigare har länsstyrelsen haft handläggare med goda kunskaper i finska. Detta har alltid uppfattats som en tillgång vid myndighetsutövningen, eftersom situationer uppkommer där be-hovet är påtagligt – inte minst i körkortsärenden.

Det finns en stark finsk närvaro i länet. Med hänsyn till det le-vande inslaget för finska språket inom länet måste intresset för statlig myndighetsutövning på finska stå näst på tur, enligt länssty-relsen. Bland åtgärder som vidtagits med anledning av den natio-nella minoritetspolitiken nämns att länsstyrelsen har verkat för och bidragit till att Mälardalens högskola kunnat inrätta kurser i finska

språket. Länsstyrelsens kostnader kommer att vara beroende av den roll länsstyrelsen får i det kommande förvaltningsområdet. Om länsstyrelsens roll begränsas till deltagande län i förvaltningsområ-det torde kostnaden utgöra en halv årsarbetskraft per år.

Länsstyrelsen i Uppsala län har i dag ingen beredskap för att hantera finska som förvaltningsspråk i regionen. Myndigheten har en anställd som behärskar finska i viss utsträckning. Efterfrågan på finskspråkig service är i dag försumbar. Med undantag för vissa körkortsärenden är skrivelser på finska relativt sällsynta. Sådana skrivelser översätts regelmässigt. Länsstyrelsen överväger att ge viss information på de vanligaste minoritetsspråken, bl.a. finska, på sin hemsida. Några aktiviteter därutöver överväger länsstyrelsen inte för närvarande. Länsstyrelsen bedömer att skyldighet att tillhanda-hålla service på finska skulle motsvara minst två årsarbetskrafter.

Därtill tillkommer kostnad för översättning av information. Kost-nad för detta går inte att uppskatta i dag. Länsstyrelsen bedömer att det, med rådande budgetläge och ständigt försämrade tilldelning av resurser, vore omöjligt att tillhandahålla den föreslagna servicen på finska utan resurstillskott.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har för närvarande ingen stor beredskap för att hantera en förändring av det här slaget, eftersom frågan tidigare inte varit aktuellt. Ett par personer i personalen be-härskar finska språket. Länsstyrelsen har hittills endast vid mycket få tillfällen mött önskemål om språklig service på finska i samband med myndighetsutövning. Den åtgärd som vidtagits av Länsstyrel-sen med anledning av minoritetspolitiken är att man har varit med och medfinansierar Finskt språk- och kulturcentrum vid Mälarda-lens högskola med 500 000 kr. Införande av ett förvaltningsområde skulle sannolikt innebära ökade kostnader för nyrekrytering av finskspråkig personal (motsvarande en tjänst). Merkostnader skulle även kunna uppstå för översättning av informationsmaterial och för ny information på finska på hemsidan.

10.5.2 Överväganden Min bedömning:

Förutsättningar för att länsstyrelserna skall kunna hantera en utvidgning av förvaltningsområdet för finska finns på kort och lång sikt.

Samtliga landshövdingar har ställt sig positiva till inrättandet av ett förvaltningsområde för finska språket i regionen. De har även ställt sig positiva till att en länsstyrelse skulle ges nationellt ansvar för minoritetsfrågorna.

Som beskrivits i avsnitt 6.5 anser jag att en av länsstyrelserna skall ges nationellt ansvar för att säkerställa den föreslagna lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. De övriga länssty-relserna i förvaltningsområdena bör ges ansvar för att genomföra lagstiftningen på den egna myndigheten samt bistå länsstyrelsen med nationellt ansvar i dess uppdrag. Det nationella ansvaret bör, enligt min mening, läggas på Länsstyrelsen i Stockholms län, vilket jag motiverat närmare i avsnitt 6.5. Förutsättningarna för detta na-tionella uppdrag bedöms vara mycket goda.

Uppdraget för Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanland och Västmanland blir således begränsat. På kort sikt bedöms ytterligare förstärkning på språksidan behövas i någon mån för att klara de krav en utvidgning skulle ställa. På längre sikt bör kunskaper i finska språket kunna beaktas vid framtida nyrekryteringar. Möjlig-heterna att samverka mellan länsstyrelserna i olika frågor och sak-områden bör också undersökas närmare. Som exempel där samord-ning skulle bli aktuellt är information till allmänheten samt framta-gande av olika typer av myndigheternas mallar etc. Samordning och samutnyttjande av befintligt material är givetvis aktuellt även med Länsstyrelsen i Norrbottens län där förvaltningsområdena redan finns.