Seminarium för sverigefinska ungdomar

I november 2004 anordnade utredningen ett heldagsseminarium i Stockholm för sverigefinska ungdomar tillsammans med Sverige-finska ungdomsförbundet. SverigeSverige-finska ungdomar är ofta under-representerade i många sverigefinska sammanhang. För att tydli-gare fånga upp synpunkter fanns det därför anledning att anordna ett helt eget möte för ungdomarna. Ungdomsförbundet gick ut med en inbjudan till sina medlemmar och ett 20-tal ungdomar i ål-dern 18–25 år deltog i seminariet.

Seminariet inleddes med ett föredrag rörande tvåspråkighet av språkforskaren Sari Pesonen vid Stockholms universitet samt en presentation om utredningens arbete. Därefter hölls tre olika gruppövningar för att närmare diskutera följande teman ur ett mi-noritetsperspektiv: utbildning, media samt kulturfrågor. Samtliga grupper skulle även diskutera minoriteternas möjligheter att på-verka i frågor som berör dem. En rad intressanta frågeställningar och synpunkter kom fram vid genomgången av gruppernas arbete.

Frågeställningarna har ett bredare och ett mer allmänt minoritets-politiskt perspektiv än frågan om ett förvaltningsområde för finska språket.

9.7.1 Allmänt om minoritetspolitik

De sverigefinska ungdomarna som var födda i Sverige eller som hade bott i Sverige länge upplevde personligen inget behov av att kunna använda finska i fler offentliga sammanhang. Däremot ansåg ungdomarna att många äldre sverigefinnar och människor som ny-ligen flyttat till Sverige från Finland har ett sådant behov. Delta-garna upplevde inte att de hade behov av att använda finska i kon-takter med myndigheter. Däremot ansåg man det viktigt att kunna använda finska i olika sammanhang i det privata livet. Samtidigt på-pekades att man kanske skulle ha andra behov när man blev äldre.

Ungdomarna ansåg att det är viktigt att kunna påverka i skolfrå-gor eftersom skolan är så viktig för individens språkutveckling. Om man inte lär sig finska som barn, så är det inte så troligt att man

börjar lära sig när man blir äldre. Det ansågs även viktigt att kunna påverka dessa frågeställningar inom politiken, inom sverigefinska organisationer och inom kyrkan.

Tvåspråkighet uppfattades som något positivt och värdefullt av deltagarna. Samtidigt är det viktigt att öka medvetenheten om och uppskattningen av tvåspråkighet inom den sverigefinska minorite-ten.

Deltagarna ansåg att det är viktigt att satsa resurser på finsksprå-kig barn- och ungdomsverksamhet. Det är också viktigt att skapa lokala nätverk bland sverigefinnarna.

9.7.2 Utbildning

En del av dem som ingick i gruppen hade själva gått i finskspråkig grundskola i Sverige. Ungdomarna ansåg att det behövs finsksprå-kiga förskolor och grundskolor i Sverige. Individens språk formas och utvecklas under förskole- och skolåldern och därför behövs det utbildning på modersmålet. Deltagarna ansåg att man borde åter-införa finska kommunala klasser i grundskolan. Man menade sam-tidigt att det var viktigt att lärarna var vaksamma på att det inte skapades ”vi och de”-känslor mellan de finska och svenska klas-serna.

Finskspråkig gymnasieutbildning sågs inte som lika viktig som finskspråkig grundskola. Det påpekades att det vore värdefullt om något ämne på gymnasiet hade finska som undervisningsspråk. Vi-dare sågs det som önskvärt att det fanns en finskspråkig friskola på gymnasienivå dit även andra än kommunens invånare fick söka sig.

Rörande frågan ”behövs det lärarutbildning i Sverige för finsk-språkiga lärare eller kan man ta in lärare från Finland” framkom följande. Det bästa vore om lärarna utbildades i Sverige så att de lär sig förstå det svenska skolsystemet och de svenska läroplanerna.

Det ansågs vara viktigt att lärare som utbildas i Sverige även läser finska som ämne under sin lärarutbildning.

Vidare ansågs det som en självklarhet att det skall finnas institu-tioner för finska språket vid svenska universitet och högskolor och att det skall var möjligt att studera finska och forska om finska språket i Sverige. Detta ansågs viktigt som ett medel att höja finska språkets status i Sverige och för att finska skall vara ett levande språk i Sverige. Deltagarna ansåg inte att det behövs finskspråkiga program på högskolan, men däremot kurser i finska språket.

Rörande modersmålsundervisning framkom även att det är vik-tigt att skapa en positiv inställning till modersmålsundervisning bland svenska lärare. Det upplevdes inte som något positivt att be-höva gå på modersmålsundervisning på lunchrasten eller efter sko-lans slut.

9.7.3 Media

Ungdomarna ansåg att det behövs finskspråkiga tidningar, tid-skrifter, radioprogram och TV-program som produceras i Sverige.

Det räcker inte att man i Sverige kan se TV-program och höra ra-dioprogram från Finland och att man kan beställa tidningar från Finland. Sverigefinsk media upplevs som viktig därför att den fun-gerar som minoritetens diskussionsforum. I riksfinsk media be-handlas finska frågor. Frågor som berör och intresserar sverigefin-narna lyfts inte fram i tillräcklig omfattning i riksfinsk media.

Gruppen diskuterade varför sverigefinsk media inte når ungdo-mar i någon större utsträckning. Deltagarna var bekymrade över att sverigefinsk media och då särskilt tidningarna glömt bort ungdo-mar och unga vuxna. Dessa grupper nås inte av tidningarna efter-som innehållet och inriktningen inte intresserar de yngre. Artik-larna riktar sig till äldre läsare och det finns t.ex. inga ungdomssi-dor i tidningarna. Sverigefinsk radio uppfattades som positivt efter-som den uppmärksammat ungdomarna i sitt programutbud. En del av radioprogrammen riktar sig tydligt till yngre lyssnare.

Ungdomarna ansåg inte att det behövs finskspråkigt material, så-som t.ex. en sida på finska, i rikstäckande svenskspråkiga dagstid-ningar. Majoritetens media är knappast intresserade av finsksprå-kiga sidor, eftersom de endast skulle riktas sig till en mindre del av tidningarnas läsare. Istället såg man det som en bättre lösning att det finns en rikstäckande finskspråkig dagstidning som täcker mer än nuvarande tidningar.

Ungdomarna efterlyste mer multimedia på finska. Distribution via internet sågs som ett bra sätt att nå sverigefinska ungdomar. En nättidning på finska med ett diskussionsforum skulle på ett bra sätt kunna nå sverigefinska ungdomar. I ett sådant forum skulle även tröskeln för att få i gång en debatt om sverigefinska frågor vara betydligt lägre än i tryckta tidningar

9.7.4 Kultur

Ungdomarna ansåg att det även behövs teater, musik och litteratur som produceras i Sverige. Det räcker inte att man bara för in den här typen av kultur från Finland. Det behövs en inhemsk sverige-finsk kultur därför att ämnena som behandlas och infallsvinklarna är delvis olika för sverigefinnarna och finnar i Finland. Det påpeka-des även att ämnen som berör sverigefinnar också kan behandlas på svenska inom kulturen för då kan man även nå majoritetsbefolk-ningen.

Gruppen diskuterade vem som bär ansvaret för att sverigefinsk kultur utvecklas. Deltagarna ansåg att sverigefinnarna själva bär ett ansvar för detta både som konsumenter och som producenter av kultur. Det ansågs viktigt att man satsar resurser på kvalitativ mi-noritetskultur för annars kan mimi-noritetskulturen inte konkurrera med majoritetens kulturutbud. Man skulle hellre se på kvalitativ svensk teater eller film än se sverigefinsk teater eller film av låg kvalité.

Ungdomarna ansåg att den svenska staten har ett ansvar för att stödja minoritetskulturen därför att minoriteterna har rätt till sin egen kultur. Som samhällsmedborgare har även minoriteterna be-talat för sin del av samhällets stöd genom skatter. Skattemedel bör därför användas till finansiering av högkvalitativ minoritetskultur.

Deltagarna anförde vidare att den äldre sverigefinska generatio-nens dominans i sverigefinska kulturföreningars beslutande organ borde brytas. Sverigefinska ungdomars deltagande i olika sverige-finska sammanhang efterlyses ofta, men samtidigt motsätter sig de äldre ungdomars initiativ att förändra formerna för den sverige-finska verksamheten.

Bland önskemål om framtida kultursatsningar framkom bl.a. en egen sverigefinsk tv-serie som beskriver sverigefinnars liv i Sverige, en finskspråkig radiokanal för ungdomar som sänds analogt i hela landet samt satsningar på tvåspråkiga tidskrifter som riktar sig till yngre läsare.

9.8 Unga sverigefinnars tankar om finsk identitet