Bidra till att nå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer

I december 2009 beslutade vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenföre- komster i Södra Östersjöns vattendistrikt samt de åtgärdsprogram som ska uppfylla miljökvalitetsnormerna. För inlandsvatten ingår endast fosfor i bedömningen för vad som är god vattenkvalitet medan både fosfor och kväve ingår för kust- och övergångsvatten.

I den ekonomiska kostnadseffektivitetsanalysen genomfördes en analys för att se hur kostnadseffektiviteten påverkas om urvalet av kompensatoriska åtgärder inom avgiftssystemet även ska bidra till att minska fosforbelastningen på ett sätt så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Det innebär att vi analyserade hur den tota- la åtgärdskostnaden påverkas om åtgärderna istället för att genomföras där de ger störst belastningsminskning (till havet) till lägst kostnad istället genomförs så att även de fosforreduktioner som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna i inlan- det uppnås94_.

I Söderköpingsåns avrinningsområde är det inte möjligt att nå de fosforreduktioner som beräknas krävas för att uppfylla MKN i de fyra PLC5-områden som utgör Söderköpingsåns avrinningsområde genom de åtgärder som inkluderas i analysen.

94

De fosformängder som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås har räknats fram av Vatten- myndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt på en övergripande PLC5 nivå och får ses som unge- färliga.

Då den fosforreduktion som krävs i respektive PLC5-område sänks något kan må- let nås. En total belastningsreduktion på 3 ton P (30%) nås och den totala

kostnaden för att genomföra åtgärder är 3,45 miljoner kr. Då motsvarande belast- ningsreduktion ska uppnås utan restriktioner på hur stor reduktion som krävs i respektive PLC5-område är den totala kostnaden 3,33 miljoner kr. Det innebär därmed en kostnadsökning på 120 000 kr/år (vid denna reduktionsnivå) för att anpassa urvalet av kompensatoriska åtgärder så att de även bidrar till att uppfylla MKN i Söderköpingsåns avrinningsområde.

I norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt finns det inte heller tillräckligt med åtgärder inkluderade i analysen för att de fosforreduktioner som beräknas krävas för att uppfylla MKN ska kunna nås. När betingen för respektive PLC5 område sänks något nås en total belastningsreduktion på 13 ton fosfor (7%) och 73 ton kväve (2%) till en total kostnad av 23 miljoner kr. När samma belastnings- minskning ska nås utan hänsyn till den reduktion som krävs från respektive PLC5område är den totala kostnaden 4,5 miljoner kr.

Inte heller i analysen över Södra Östersjöns vattendistrikt finns det tillräckligt med åtgärder inkluderade för att det ska vara möjligt att nå de fosforreduktioner som krävs för att minska fosforutsläppen i respektive PLC5 område så att miljö- kvalitetsnormerna för vatten kan nås. När betingen för vissa områden sänks något nås en total belastningsreduktion på 50 ton fosfor (9%) och 704 ton kväve (3%) och kostnaden för denna reduktion när hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna är 85 miljoner/år kr. När motsvarande belastningsreduktion ska nås utan att det tas någon hänsyn till var åtgärderna genomförs inom handelsområdet sänks kostnaden med 55 miljoner kr/år till 30 miljoner kr/år.

3.7.1 Diskussion

Att man inom avgiftssystemet vid fördelning av tak och genomförande av kompen- satoriska åtgärder ska ta hänsyn till uppfyllandet av MKN medför stora kostnads- ökningar i ett större geografiskt område. I Söderköpingsåns avrinningsområde var kostnadsökningen liten, endast 3,5 %, medan kostnaderna i norra delen av Södra Östersjöns är mer än fem gånger så höga då avgiftssystemet ska bidra till att upp- fylla MKN. I Södra Östersjöns vattendistrikt tredubblades nästan kostnaderna för att genomföra en belastningsreduktion på 50 ton fosfor när hänsyn tas till miljökva- litetsnormerna jämfört med när de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan genomfö- ras.

I och med att de fosforreduktioner som krävs för att uppfylla MKN har aggre- gerats från vattenförekomst till PLC5 nivå kan kostnaderna komma att påverkas ännu mer. Då hänsyn ska tas till enskilda vattenförekomster förväntas kostnaderna öka ytterligare.

3.8 Känslighetsanalys

Eftersom resultaten av denna typ av analys är beroende av vilket data som används har en känslighetsanalys genomförts för att ta reda på om resultaten är känsliga för förändringar av indata för kostnader, effekter, potential och retention.

Känslighetsanalysen har endast genomförts för det största geografiska området (Södra Östersjöns vattendistrikt), men slutsatserna är direkt överförbara även för de mindre geografiska områdena.

När det gäller kostnader är det särskilt intressant att studera hur resultaten skul- le förändras om reningskostnaderna för reningsverken och industrierna skulle vara högre (eftersom de nivåer vi använder skulle kunna betraktas som relativt låga). En höjning av reningskostnaden för industrierna skulle inte leda till andra beslut; indu- strin har redan i utgångsläget betydligt högre kostnader än de mest kostnadseffekti- va kompensatoriska åtgärderna och kommer i ett fall med högre reningskostnader vinna ännu mer på att kunna betala en avgift istället för att genomföra reningsåt- gärder. En fördubbling av kostnaden för reningsverken skulle innebära att inget reningsverk väljer att genomföra någon egen rening utan ännu lite fler kompensato- riska åtgärder kommer istället att upphandlas för att nå reduktionsmålet. Den totala kostnaden för att nå belastningsreduktionerna i området höjs något, men inte mycket.

När det gäller effekter och potentialer för kompensatoriska åtgärder är det in- tressant att titta på om resultaten skulle ändras vid ändrade antaganden om våtmar- kers effekt och potential, eftersom det är våtmarker som är den enda kompensato- riska åtgärden som är kostnadseffektiv vid det relativt låga reduktionsmålet som utsläppstaken på stora reningsverk och massa och pappersindustrier innebär. Både nivån på potential och effekt för våtmarker visar sig ha en effekt på resultaten; en fördubbling av potentialen (till 1% av jordbruksmarken) skulle innebära en total kostnadsreducering på ca 5-10% medan en halvering av potentialen skulle leda till en kostnadsökning på ca 20%. En höjning respektive sänkning av effekten för våt- marker (storleksordning ca 25%) skulle innebära en förändring av totalkostnaden med ca 25-30%. Man kan alltså konstatera att antaganden om våtmarkernas poten- tial och effekt påverkar resultaten mer än antaganden om verksamhetsutövarnas kostnader.

Det kan också vara intressant att studera hur mycket kostnaden för musselod- ling skulle behöva sänkas för att även musselodling skulle komma att bli en kost- nadseffektiv kompensatorisk åtgärd vid relativt små reduktionskrav. Känslighets- analysen visar att en ganska extrem sänkning av kostnaden (ca 60-70 %) för mus- selodling skulle behövas innan denna åtgärd skulle kunna konkurrera med vissa av de kostnadseffektiva våtmarkerna i detta område.

Slutligen har en känslighetsanalys gällande retentionen genomförts. Resultaten visar sig inte vara särskilt känsliga för retention, vilket beror på det relativt låga reduktionsmålet i vår analys. Exempelvis ger en sänkning av retentionen med 10% en kostnadsminskning på endast 1-2%.

Sammanfattningsvis är det antaganden om potential och effekter av våtmarker som utgör de känsligaste parametrarna i vår analys. Kostnader och retention visade sig ha små effekter på resultaten.