Fallstudieområden

Den ekonomiska analysen har genomförts på tre olika stora geografiska områden. Det minsta geografiska området består av ett huvudavrinningsområde; Söderkö-

87

När dessa fördelas enligt andel av antropogen belastning 88

Åtgärder vid verksamheter som har bedömts som möjliga att reglera på avgiftsmarknaden ingår inte bland de kompensatoriska åtgärderna.

pingsåns avrinningsområde där analysen har gjorts på delavrinningsområdesnivå89. För att utöka den geografiska skalan har sedan ytterligare fyra huvudavrinningsom- råden (huvudavrinningsområden 67 – 71) samt tillhörande kustområden inklude- rats, vilket utgör den norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt. Det tredje och största geografiska område som inkluderats i den ekonomiska analysen är hela Södra Östersjöns vattendistrikt, d.v.s. 30 huvudavrinningsområden samt tillhörande kustområden. I de båda större fallstudieområdena har analyserna genomförts på PLC5 områden. Ett syfte med analyser på tre olika områden är att visa hur den geografiska skalan påverkar de potentiella kostnadseffektivitetsvinsterna. Ett ytter- ligare syfte med analysen av Söderköpingsåns avrinningsområde har varit att resul- taten ska fungera som ett underlag till ett mer konkret exempel på hur det anpassa- de avgiftssystemet kan komma att fungera i verkligheten, i ett väl avgränsat geo- grafiskt område (se huvudrapport 6345 kapitel 8). En kort presentation av respekti- ve fallstudieområde görs nedan.

3.2.1 Söderköpingsåns avrinningsområde

Anledningen till att just Söderköpingsåns avrinningsområde valdes som fallstudie- område baseras på ett flertal faktorer;

• ett litet avrinningsområde, vilket gör det konkreta exemplet överskådligt • källfördelningen gällande kväve och fosfor i området är representativ för

Södra Östersjöns vattendistrikt

• avrinningsområdet ingår i ett större område som har beting enligt BSAP för både kväve och fosfor

• det finns ett behov av fosforreduktion enligt ramdirektivet för vatten.

89 _{Ett avrinningsområde till ett biflöde inom ett huvudavrinningsområde.}

Söderköpingsåns avrinningsom- råde i Östergötland har en total yta på 882 km2 _{där den södra delen av av-}

rinningsområdet främst består av skogsmark, medan den norra delen till största delen utgörs av ett närings- rikt slättlandskap. I Söderköpingsåns avrinningsområde finns det fem re- ningsverk som ingår i analysen. Av dessa fem reningsverk är det endast ett som är större än > 10 000 pe, ytterligare ett ligger i intervallet 2 000 – 10 000 pe och de övriga tre är mindre än 2 000 pe. Det finns inga andra punktkällor med direkta ut- släpp av kväve och fosfor till vatten.

Figur 2.1 Söderköpingsåns avrinningsområde (Källa: SMHI)

Källfördelningen vad gäller den totala belastningen av kväve och fosfor till kusten från Söderköpingsåns avrinningsområde redovisas i tabell 2.1.

Tabell 2.1 Kväve och fosforbelastning till kusten från Söderköpingsåns avrinningsområ- de, ton/år

Jordbruksmark Skogsmark Övrig mark1 _Reningsverk Enskilda_{avlopp Dagvatten Totalt}

Kväve 54,5 28,4 36,5 31,7 4,5 2,2 158

Fosfor 8,6 0,3 0,7 0,3 0,6 0,2 11

Källa: www.smed.se

1 _{I övrig mark ingår myr, öppen mark, vatten och hygge}

När det gäller kvävebelastningen är de största enskilda källorna läckage från jord- bruksmark, reningsverk samt läckage från skogsmark. Även övrig mark står för en betydande andel och där är det framförallt nedfallet av kväve på svenska sjöar, från utländska källor, som har en betydelse. För fosforbelastningen är läckaget från jordbruksmark den enskilt största källan, det står för 80% av den totala fosforbe- lastningen. Övrig mark och enskilda avlopp står för en mindre del av belastningen vad gäller fosfor.

Om det preliminära belastningsbetinget enligt BSAP bryts ned till mindre om- råden och fördelas i proportion till belastningen på kusten, så ska belastningen från Söderköpingsåns avrinningsområde minska med 34,2 ton kväve och 3,6 ton fosfor.

3.2.2 Norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt

I nästa steg i den ekonomiska analysen inkluderades ett större geografiskt område för att se hur det påverkar resultaten av de olika analyserna. Detta fallstudieområde inkluderar huvudavrinningsområden 67 – 71 samt tillhörande kustområden, se figur 2.2.

Den totala ytan för området är 20 490 km2_.

Området består till drygt 50 procent av skog, medan jordbruksmark och vatten täcker vardera 20 procent av området. I analysen över norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt ingår 92 reningsverk. Av dessa är 18

dimensionerade för mer än 10 000 pe, 16 reningsverk är i storleksordningen 2 000 – 10 000 pe, medan resterande 58

reningsverk är dimensionerade för mellan 200 – 2 000 pe.

Det ingår även sju pappers- och mas- saindustrier i analysen.

Förutom de kustområden som ingår i analysen ingår även Källfördelningen vad gäller den totala belastningen av kväve och fosfor till kusten från norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt redovisas i tabell 2.2.

Tabell 2.2 Kväve och fosforbelastning till havet från norra delen av Södra Östersjöns vat- tendistrikt, ton/år

Jordbruksmark Skogsmark Övrig mark1 _{Reningsverk Industri} Enskilda _{avlopp Dagvatten Totalt}

Kväve 1 153 524 829 628 143 50 63 3 390

Fosfor 110 8 13 10 10 9 8 167

Källa: www.smed.se

1 _{I övrig mark ingår myr, öppen mark, vatten och hygge}

Återigen är de största enskilda källorna för kvävebelastning läckage från jord- bruksmark, reningsverk och läckage från skogsmark. Läckage från jordbruksmark står även för drygt 65% av den totala fosforbelastningen. Om det preliminära be- lastningsbetinget enligt BSAP bryts ned till mindre områden och fördelas i propor- tion till belastningen på kusten, så ska belastningen från detta fallstudieområde minska med 824 ton kväve och 63 ton fosfor.

3.2.3 Södra Östersjöns vattendistrikt

Som ett sista steg i den ekonomiska analysen inkluderas alla huvudavrinningsom- råden och kustområden i Södra Östersjöns vattendistrikt, se figur 2.3.

Södra Östersjöns vattendistrikt

inkluderar 30 huvudavrinningsområden; från Söderköpingsån till Råån samt Gothemån och Snoderån på Gotland, samt tillhörande kustområden. Detta innebär en total yta på nästan 54 500 km2_{. Av denna yta så är drygt 50 procent}

skogsmark och drygt 20 procent jordbruksmark. I analysen så ingår 121 reningsverk som är dimensionerade för mer än 2 000 pe, 181 reningsverk som är dimensionerade för mindre än 2 000 pe, samt 15 pappers- och massaindustrier.

Källfördelning för kväve och fosforbelastningen till Egentliga Östersjön och Öre- sund från Södra Östersjöns vattendistrikt redovisas i tabell 2.3.

Tabell 2.3 Kväve och fosforbelastning till havet från Södra Östersjöns vattendistrikt, ton/år

Jordbruksmark Skogsmark Övrig mark1 _{Reningsverk Industri} Enskilda _{avlopp Dagvatten Totalt}

Kväve 13 770 2 250 2 810 3 440 570 250 380 23 470

Fosfor 280 40 60 85 50 40 35 590

Källa: SMED, 2006

1 _{I övrig mark ingår myr, öppen mark, vatten och hygge}

De enskilt mest betydande källorna för kvävebelastning är fortfarande de samma som tidigare; läckage från jordbruksmark, reningsverk samt läckage från skogs- mark. Läckage från jordbruksmark står för nästan 50% av fosforbelastningen, re- ningsverk för 14% samt industrin för drygt 8%. Vid en proportionell fördelning av de preliminära BSAP-betingen baserat på belastning ska belastningen från Södra Östersjöns vattendistrikt minska med 4 950 ton N och 182 ton P.

3.3 Möjligt att reglera flera verksamheter