• No results found

nadsbesparingen i Södra Östersjöns vattendistrikt?

Bilaga 5: Ekonomiskt experiment 1 Inledning

1.4.1 Experimentell design

Studenterna rekryterades via anslagstavlor och direktkontakt på Stockholms Uni- versitet och på Lantbruksuniversitetet i Ultuna. De studenter som anmälde sig till studien (anmälan skedde via e-post) blev indelade i grupper om 8 personer. Totalt genomfördes experimentet med 14 grupper, varav 9 grupper med deltagare från Stockholms Universitet och 5 grupper med deltagare från Jordbruksuniversitetet i Ultuna. Totalt antal deltagare var 99 st. Experimenten ägde rum på Stockholm campus och Ultuna campus i december 2009. Experimentet var datorbaserat vilket i praktiken innebar att deltagarna tog sina beslut vid varsin datorskärm.

Instruktionerna som användes i detta experiment är kontextbaserade. Deltagar- na fick exempelvis veta att de representerade varsin markägare och att experiment- ledaren representerade en myndighet. Vidare fick de veta att de kunde vidta åtgär- der förenade med en viss kostnad och att varje åtgärd var förenad med en viss för- bättrad vattenkvalitet. Den exakta kvaliteten som varje åtgärd skulle generera var känd för både experimentledaren (myndigheten) och deltagaren (markägaren), men deltagarna hade inte information om övriga deltagares kvalitet. Heterogenitet intro- ducerades genom separata slumpmässiga dragningar av kostnader och kvalitetsen- heter från dessa uniforma fördelningar för varje objekt, deltagare och period. Del- tagarna fick veta att de skulle delta i ett antal auktionsomgångar där de i varje auk- tionsomgång hade tre åtgärder vardera att bjuda ut. För var och en av de tre åtgär- derna fick deltagarna ange den summa de minst ville ha för att åta sig att utföra åtgärden. Baserat på en enskild deltagares bud räknade programmet sedan ut hur hög miljökvalitet varje åtgärd skulle generera per begärd summa. Den av åtgärder- na som genererade högst miljökvalitet per (experiment)krona valdes ut att tävla mot övriga deltagares bästa bud. Varje deltagare tävlade alltså med varsitt bud. Budgivningen var sluten och alla bud var anonyma.

De tävlande buden rankades efter miljökvalitet per begärd summa, där de bud med högst miljökvalitet per angiven summa rankades högst. Buden beviljas däref- ter efter denna rankning tills den anslagna budgeten var spenderad. Budgeten som var densamma för alla auktionsomgångar var okänd för deltagarna.

Om en enskild deltagares bästa bud rankades tillräckligt högt och beviljades blev vinsten den perioden ersättningen minus kostnaden för åtgärden. Antal perio- der var okänt och bestämdes för en viss grupp till stor del av den genomsnittliga tidslängden på auktionsomgångarna.

Den huvudsakliga testvariabeln i denna experimentella studie var ersättnings- mekanism, närmare bestämt en jämförelse mellan enhetlig och differentierad er- sättning. En differentierad ersättning innebär att ersättningen är lika med det

begärda budet givet att budet blir beviljat119. Den enhetliga ersättningen baseras på det högst rankade budet (enligt kr/kg belastningsreduktion) som inte beviljas120.

Vid enhetlig prissättning får därför varje aktör med ett beviljat bud en ersättning som är minst lika hög (oftast högre) än den de faktiskt begärde.

1.4.2 Experimentresultat

Resultaten visar att den enhetliga ersättningsmekanismen gör att auktionsdeltagar- na i högre grad anger bud som ligger nära deras verkliga kostnad jämfört med den differentierade ersättningen. Trots detta ger den differentierade ersättningen ett högre utslag av kostnadseffektivitet än den enhetliga ersättningen. Detta beror antagligen på att incitamentet att ange bud nära sin genomförandekostnad för den enhetliga ersättningen inte gick fram till samtliga deltagare och/eller att heterogeni- teten mellan deltagarnas kostnader och kvaliteter var för stort. Detta resultat be- kräftar det experimentella resultatet i en tidigare studie av Cason och Gangadharan (2003), trots att en skillnad var att i Lindahls studie var kvaliteten känd för delta- garna och beskrevs som just förbättrad vattenkvalitet (kollektiv vara), vilket inte var fallet i den tidigare nämnda studien.

Ett annat intressant resultat är att, trots att möjligheten fanns, lyckades ingen av grupperna samarbeta. Detta skulle kunna förklaras av den osäkerhet som skapades med hjälp av en okänd budget, ett okänt antal perioder och den slutna bud- givningen.

Under den enhetliga ersättningen gav deltagarna lägre bud ju fler perioder som experimentet upprepades. När det gäller den differentierade ersättningen fluktuera- de budbeteendet mer över tid, för att stabiliseras först efter period sex. Däremot påverkade detta inte kostnadseffektiviteten, som var relativt konstant över tiden för båda ersättningsmekanismerna.

En högre kostnad visade sig påverka buden positivt, och en möjlig förklaring till detta kan vara att deltagarna trodde att kostnad och kvalitet var korrelerade så att deras chans att få budet beviljat ökade vid en högre kostnad. I andra studier där kvalitetsfördelningen varit känd (vilket den inte var i denna studie) har en högre kvalitet lett till högre bud. I Lindahls studie hade deltagarna ingen information om den exakta fördelningen men de hade ändå viss information om den relativa kvali- teten eftersom de hade tre åtgärder vardera att bjuda ut i varje auktionsomgång. En möjlig förklaring till att kvalitet inte påverkade buden positivt skulle kunna vara att när deltagarna hade en god chans att få sitt bud beviljat (vid höga kvalitetstal) ville de inte chansa för mycket och sänkte sitt bud. När de bedömde risken att inte få bud beviljade (vid låga kvalitetstal) gav de i genomsnitt högre bud. På liknande sätt skulle det kunna vara så att när deltagarna bedömde att det inte var så stor chans att få sitt bud beviljat pga att kostnaden var hög begärde man en högre summa. Oav- sett vilken förklaring som ligger bakom detta resultat kan man konstatera att det spelar roll för utfallet hur man presenterar kostnader och kvalitet.

119

Detta auktionsformat är en s.k. sluten förstaprisauktion. 120

En del signifikanta skillnader hittades mellan Ultunastudenter och Stock- holmsstudenter, exempelvis att Ultunastudenter i genomsnitt gav lägre bud än Stockholmsstudenter. Detta tyder på att deltagargrupp gav utslag på resultatet. Även om man inte med säkerhet kan säga att det var just kontexten (i detta fall Ultunastudenternas bättre kännedom om problematiken) som gav skillnaderna i budgivningsbeteende mellan grupperna kan det heller inte uteslutas. Resultaten uppmanar därför till försiktighet vid en bredare tolkning av resultat som genereras med en snäv deltagargrupp med liten anknytning till problematiken. Mer empirisk forskning krävs dock för att med säkerhet kunna säga hur markägare och verksam- hetsutövare skulle svara på de olika ersättningsmekanismerna.

1.4.3 Slutsatser

Vilka slutsatser kan då dras angående vilken auktionsutformning som är bäst läm- pad för anskaffning av kompensatoriska åtgärder?

När det gäller valet mellan att tillämpa enhetlig eller differentierad ersättning konstaterades att trots att enhetlig ersättning resulterade i lägre bud som låg närma- re kostnaden, påverkades inte kostnadseffektiviteten signifikant positivt i jäm- förelse med den differentierade ersättningen. En förklaring till detta skulle kunna vara att kostnaderna och kvaliteten skiljer sig så mycket åt mellan åtgärderna att det kan vara en väsentlig skillnad mellan den ersättning som begärts av de som får sina bud beviljade och ersättningen som betalas ut till det högst rankade budet som inte beviljas ersättning (vilket är den ersättning som under den enhetliga ersätt- ningen betalas ut till samtliga beviljade budgivare). Detta innebär att i en situation där ett stort spann av åtgärder har liknande kostnader och kvalitet skulle utfallet kunna bli annorlunda; kostnadseffektivitetsförlusten av att betala ut samma ersätt- ning till alla deltagande aktörer blir mindre ju mer homogena åtgärderna är med avseende på kostnader och kvalitet.

En risk som ofta förs fram med att använda omvänd auktionering är risken för ”kollusioner” (samarbete) mellan de deltagande aktörerna. Deltagarna skulle i prin- cip kunna enas om vilka bud som de ska lägga, vilket gör att konkurrenssituatio- nen, som är drivkraften för att uppnå kostnadseffektivitet, fallerar. Experimentre- sultaten visar att trots att inget hinder för samarbete mellan deltagarna ställs upp, uppkommer inte samarbete i någon av deltagargrupperna.121 Till viss del kan den osäkerhet som skapas i detta experiment i form av okänd budget, okänt antal perio- der och sluten budgivning bidra till att försvåra samarbete, vilket man bör ha i åtanke vid utformningen av en auktion i en verklig situation.

En ytterligare risk med att använda sig av omvänd auktionering skulle kunna vara att deltagarna ”lär sig” vid vilken nivå accepterade bud brukar hamna och vid upprepade auktioner skulle detta kunna resultera i att de deltagande aktörerna

121

På grund av att det i praktiken kommer vara i princip omöjligt att förhindra kommunikation mellan deltagarna mellan olika auktionsomgångar har detta heller inte förbjudits i experimentet. Deltagarna ombads endast att inte kommunicera under budgivningsprocessen men fick veta att det däremot var tillåtet att kommunicera mellan auktionsomgångarna. I endast en deltagargrupp uppkom frågan om samarbete när deltagarna förstod att det skulle kunna löna sig att samarbeta. Det visade sig dock att ovissheten blev för stor och de lyckades inte samarbeta. I denna grupp kände fyra personer varandra sedan tidigare, vilket visar på vikten av förtroende mellan deltagarna för att samarbete ska uppstå.

lägger bud som ligger mycket nära varandra (i närheten av det sist beviljade budet i föregående auktionsomgångar). Detta är främst ett problem när det gäller differen- tierad ersättning eftersom det då finns incitament för aktörer med mycket låga kostnader att lägga högre bud, särskilt om de har förhandsinformation om vilken nivå som normalt sätt brukar beviljas. Detta skulle innebära att kostnadseffektivite- ten (utbetalning per enhet belastningsreduktion) försämras vid upprepade auktions- omgångar. I experimentet som Naturvårdsverket har låtit genomföra uppkommer ingen sådan effekt för den differentierade ersättningen; vid upprepade auktioner stabiliseras visserligen buden efter en längre tidsperiod, men till en nivå som ligger närmare den verkliga kostnaden och det sker ingen signifikant skillnad i kostnads- effektivitet efter upprepade auktionsomgångar. Vid den enhetliga ersättningen stabiliseras buden snabbare till en lägre nivå och detta kan tolkas som om del- tagarna lär sig att det under denna prissättningsmekanism faktiskt inte lönar sig att buda över sin kostnad. Ingen signifikant skillnad i kostnadseffektivitet över tid kan dock uppmätas heller i detta fall. Det som teoretiskt skulle tala för den enhetliga ersätt-ningen i detta fall styrks alltså inte av experimentresultaten; experimentresul- taten antyder att det inte nödvändigtvis behöver vara så att differentierad ersättning ger ett sämre utfall vid upprepade auktionsomgångar.

De slutsatser man kan hämta från den genomförda analysen är således att det inte är självklart om differentierad eller enhetlig prissättning bör användas som ersättningsmekanism för en omvänd auktionering. Trots att enhetlig ersättning resulterar i bud närmare kostnad leder den i detta fall inte till bättre kostnads- effektivitet än differentierad ersättning. Det genomförda experimentet ger heller inte stöd för att differentierad ersättning leder till sämre kostnadseffektivitet vid upprepade auktionsomgångar, vilket annars är en av riskerna man kan se med den- na typ av ersättning. När det gäller andra design frågor, som exempelvis hur myck- et information man ska ge deltagarna, tyder resultaten på att man skulle kunna påverka exempelvis risken för kollusioner genom att låta budgetens storlek, antalet auktionsomgångar samt sluten budgivning vara osäkert för deltagarna. Mer empirisk forskning krävs dock för att med större säkerhet kunna säga hur verkliga markägare och verksamhetsutövare skulle svara på olika utformningar av omvända auktioner.

Naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14.

till avgiftssystem för