Hur bitar och delar av en ROMANTISK KÄRLEK kan fungera och repareras

Den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som ett FYSISKT OBJEKT på många olika sätt i samtalen. Mest grundläggande metaforiceras den som ett FYSISKT OBJEKT som kan bestå av ”bitar” eller ”delar”. Vissa delar kan ”fungera” bättre än andra, och vissa delar kan behöva ”lagas”. Nedan diskuterar jag fyra uttryck från samtal 3 och fem uttryck från samtal 1. I samtal 3 använder både Linda och Emma uttryck där de pratar om olika ”bitar” av den ROMANTISKA KÄRLEKEN, och i Samtalssekvenserna 3–6 nedan kontextualiserar jag kort dessa olika uttryck. I Samtalssekvens 3 nedan diskuterar deltagarna den scen i stimulusfilmen där Rakel sätter i halsen, men där det är Kompisen som tar kommandot och hjälper henne. Linda resonerar här kring huruvida det beteendet kanske istället förväntas av Dag, som Rakels pojkvän.

Samtalssekvens 3. Samtal 3, rad 155–163

155 Linda jag tyckte just det här efter det alltså ... när ha- --

156 Linda alltså att--

157 Linda efter det,

158 Linda när han fråga,

159 Emma ja jo det här väldigt söta.

160 Linda "hur är det",

161 Linda "hur känns det",

162 Linda alltså mer den,

I Samtalssekvens 4 nedan har deltagarna precis innan diskuterat vad som egentligen hände mellan Kompisen och Rakel, där Emma framhåller att åtrån som förefaller uppstå mellan dem kanske bara är en ”bit” i det som utgör den ROMANTISKA KÄRLEKEN.

Samtalssekvens 4. Samtal 3, rad 302–308

302 Emma och då är det ju också,

303 Emma vad är det,

304 Emma det här med ...(5),

305 Emma alltså det är ju ändå ...--

306 Emma det är ju skillnad på,

307 Emma sån förälskelse och,

308 Emma vad man ska säga kärleksbiten också.

Senare i samtal 3, i Samtalssekvens 5 nedan, diskuterar deltagarna åter Dag och Rakels relation, där Emma framhåller att allt inte verkade vara helt ok i deras relation eftersom de nonchalerar varandra och varandras behov.

Samtalssekvens 5. Samtal 3, rad 836–848

836 Emma men sen när hon svarade med att alltså ha- han hörde,

837 Emma då så här,

838 Emma då funderade jag också,

839 Emma på den här nonchalansbiten.

840 David [mm. 841 Linda [mm. 842 ... 843 David precis. 844 Emma och ..., 845 Emma varf- ...,

846 Emma de borde liksom hanter--

847 Emma båda ha- --

848 Emma borde hantera det på ett helt annat sätt.

Ytterligare lite senare i samtal 3, i Samtalssekvens 6 nedan, diskuterar deltagarna åter Dag och Rakels relation. Emma framhåller ytterligare en ”bit”; ”slentrianbiten”.

Samtalssekvens 6. Samtal 3, rad 1095–1098

1095 Emma och att,

1096 Emma att kanske slentrianbiten att folk--

1097 Emma man intet--

1098 Emma ja det finns väl en risk tänker jag.

I sekvenserna ovan metaforiceras den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT som består av olika ”bitar”: ”emotionella biten” (rad 163); kärleksbiten” (rad 308); ”nonchalansbiten” (rad 839) och ”slentrianbiten” (rad 1096). I Samtalssekvens 5 pratar Emma också om att hon tycker personerna i filmen bör ”hantera” det som händer på ett ”helt annat sätt” (rad 848). Även här aktualiseras erfarenheter av att FYSISKA OBJEKT kan hanteras, vilket bland annat synliggörs i betydelsen av verbet hantera i Svensk Ordbok: ”behandla (föremål, ofta hjälpmedel) på visst sätt vid användning ofta med syftning på det tekniskt riktiga sättet” (Svensk Ordbok, 2009, s.v. hantera). I uttrycken ovan metaforiceras alltså den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT som består av olika ”bitar” som personer kan ”hantera” på olika sätt.

Gällande måldomänsaspekt går det i de flesta av uttrycken inte att identifiera en viss aspekt, där exempelvis den ”emotionella biten” förefaller utgöra en bit av ”hela” den ROMANTISKA KÄRLEKEN. Även om uttrycket i sig (emotionella biten) kan tänkas relatera till aspekten KÄNSLA så verkar det inte vara aspekten KÄNSLA som metaforiceras, utan att det är den ROMANTISKA KÄRLEKEN som består av olika ”bitar”. Emma identifierar alltså det som tidigare kärleksforskning också framhåller: det är skillnad på förälskelse (KÄNSLA) och kärlek (RELATION) (se avsnitt 3.2.4). När det kommer till ”kärleksbiten” skulle man alltså kunna argumentera för att det är aspekten RELATION som metaforiceras då den verkar stå i kontrast till ”förälskelsen”. Men även här förefaller det handla om att det generella begreppet ROMANTISK KÄRLEK består av olika ”bitar”.

På liknande sätt som i exemplen ovan diskuterar deltagarna i samtal 1 hur den ROMANTISKA KÄRLEKEN består av olika ”delar” som också kan ”fungera” olika bra. Det är främst Karin som använder dessa uttryck, och jag kontextualiserar fem metaforiska uttryck i Samtalssekvens 7 nedan.

Samtalssekvens 7. Samtal 1, rad 986–1012

986 Karin men ett förhållande tänker jag det är,

987 Karin så var det i mitt fall så iallafall att,

988 Karin det är ju olika delar,

989 Karin alltså det är ju massa--

990 Karin en del ...,

991 Karin fungerar inte och ...,

992 Karin men det kanske ...,

993 Helena mm.

994 Karin andra delar som ...,

995 Karin ändå kan överväga att det ...,

996 Helena mm.

997 Karin ändå är [värt att stanna kvar.

998 Helena [som kan funka.

999 Eva [ja men absolut,

1000 Eva och då blir det den här ambivalensen eller hur?

1001 Karin och då är liksom man goda vänner,

1002 Karin vi var ju typ arbetskamrater i vårat projekt och så här så att,

1003 Karin och den delen funkade hur bra som helst.

1004 Helena mm.

1005 Karin men ...,

1006 Karin men sen efter ett tag så kom man ju över det där så bara,

1008 Karin nu tar det mer än det ger,

1009 Eva mm.

1010 Karin och då ...,

1011 Eva mm.

1012 Karin då var det som inget snack till slut.

I alla understrukna uttryck i sekvensen ovan; ”olika delar” (rad 988), ”en del ..., fungerar inte” (rad 990–991), ”andra delar” (rad 994), ”funka”(rad 998), ”den delen funkade” (rad 1003), metaforiceras måldomänsaspekten RELATION (”ett förhållande”, rad 986) som ett FYSISKT OBJEKT som består av olika delar som kan fungera olika bra. De flesta delarna specificeras inte närmare, förutom en: ”och då är liksom man goda vänner” (rad 1001). Delarna kan också ”fungera”, där det går att identifiera en överföring från att vissa FYSISKA OBJEKT såsom pennor, maskiner och apparater fungerar, till att även ett abstrakt förhållande kan fungera. Detta exemplifieras i betydelsen av fungera i Svensk Ordbok: ”arbeta tillfredsställande för sitt ändamål eller sin uppgift ofta om apparat” (Svensk Ordbok, 2009, s.v. fungera, HB1). Olika delar i ett förhållande kan alltså ”arbeta” mer eller mindre ”tillfredställande”, på samma sätt som olika delar av ett FYSISKT OBJEKT, exempelvis en apparat, ”arbetar tillfredställande”. I totalt 14 metaforiska uttryck aktualiseras erfarenheter av FYSISKA OBJEKT genom användningen av verbet fungera, alla på samma sätt som i de nyss diskuterade uttrycken.

Då FYSISKA OBJEKT kan fungera, kan de även inte fungera. I samtalen har jag identifierat två metaforiska uttryck där den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKTOBJEKT behöver repareras eller lagas: ”det väcker ju-- men det kanske väcker så mycket då så att det ..., […] det aldrig går att reparera” (Karin, S1:1831– 1834); ”man söker hjälp i stor- -- för i stället, […] och man försöker laga det och” (Eva, S1:972–976). I samband med diskussionerna i de följande avsnitten kommer även andra erfarenheter av FYSISKA OBJEKT tydliggöras.