R OMANTISK KÄRLEK som ett FYSISKT OBJEKT : sammanfattning

I det här avsnittet sammanfattar jag analyserna av metaforiska uttryck där den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som olika typer av FYSISKA OBJEKT. Jag diskuterar de olika typer av FYSISKA OBJEKT jag identifierat i samma ordning som avsnitten ovan, varpå jag sammanfattar analysen av metaforicerade måldomänsaspekter. Avsnittet avslutas med att jag ställer mina resultat mot tidigare forskning.

Resultaten påvisar att erfarenheter av olika typer av FYSISKA OBJEKT utgör en central del i metaforiceringen av den ROMANTISKA KÄRLEKEN i samtalen. Samtidigt är det stor variation samtalen emellan. Exempelvis är metaforiceringen av den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT mycket vanlig i samtal 2 (65 uttryck), men ovanligare i samtal 4 (35 uttryck). Där Kövecses diskuterar att KÄRLEK som ett STRUKTURERATOBJEKT är en alternativ modell och alltså ”nya” och inte konventionella sätt att metaforicera KÄRLEKEN (se avsnitt 6.2), tyder mina resultat istället på det motsatta: metaforiceringen av den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT är central i samtalen. I avsnitten 6.2.6.1–6.2.6.4 nedan sammanfattar jag kort analyserna av de olika typer av FYSISKA OBJEKT jag identifierat.

6.2.6.1 ROMANTISK KÄRLEK som ett FYSISKT OBJEKT

I samtalen metaforiceras den ROMANTISKA KÄRLEKEN återkommande som ett FYSISKT OBJEKT (totalt 203 metaforiska uttryck). I 62 av dessa uttryck metaforiceras den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT som exempelvis består av bitar eller delar, och som kan fungera eller lagas. Flest uttryck har identifierats i samtal 3 (19 uttryck), och färst uttryck har identifierats i samtal 4 (7 uttryck) (se Tabell 5; avsnitt 6.2.1.1). I samtal 3 metaforiceras återkommande den ROMANTISKA KÄRLEKEN som ett FYSISKT OBJEKT som består av olika ”bitar”: ”emotionella biten” (Linda, S3:163; Samtalssekvens 3); ”kärleksbiten” (Emma, S3:308; Samtalssekvens 4); ”nonchalansbiten” (Emma, S3:839; Samtalssekvens 5) och ”slentrianbiten” (Emma, S3:1096; Samtalssekvens 6). I samtal 1 metaforiceras den återkommande som ett FYSISKT OBJEKT som består av delar (se Samtalssekvens 7; avsnitt 6.2.2)

Ofta förefaller det här vara den generella ROMANTISKA KÄRLEKEN som metaforiceras, och måldomänsaspekter är ofta svåra att identifiera i just de här uttrycken. När den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som ett FYSISKT OBJEKT som består av delar i samtal 1 (Samtalssekvens 7) är det dock tydligt att det är måldomänsaspekten RELATION som metaforiceras.

6.2.6.2 ROMANTISK KÄRLEK som ett SPECIFICERAT FYSISKT OBJEKT

I ett mindre antal metaforiska uttryck (16 av 203) går det att ur kontexten identifiera ett specifikt FYSISKTOBJEKT. Exempelvis en kulturell ”idealbild” som personer ”matas” med (Samtalssekvens 8), en ”spegel” (Samtalssekvens 9), en triangel: ”oavsett vem jag var i den här triangeln” (Karin, S1:1099), eller som en katalysator: ”att det kan komma in en katalysator som ...” (Karin, S1:1761). För uttrycken där det FYSISKA OBJEKTET är specificerat går det ofta att urskilja den metaforicerade måldomänsaspekten, där det exempelvis är måldomänsaspekten KÄNSLA som metaforiceras som en spegel. I något uttryck går det dock inte att tydligt urskilja en aspekt, såsom att det förefaller vara det generella begreppet ROMANTISK KÄRLEK som metaforiceras som en idealbild.

6.2.6.3 ROMANTISK KÄRLEK (RELATION, KÄNSLA och PARTNER) som en ÄGODEL

I majoriteten av metaforiska uttryck där erfarenheter av FYSISKA OBJEKT aktualiseras, metaforiceras den ROMANTISKA KÄRLEKEN som en ÄGODEL (101 av 203 uttryck). I uttrycken har jag identifierat detta främst genom att den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som en ÄGODEL personer kan ha eller ge till någon, men även återkommande genom att den omtalas som min eller våran. I de metaforiska uttryck där den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som en ÄGODEL går det att identifiera måldomänsaspekterna RELATION, KÄNSLA och PARTNER. Mest vanligt är att måldomänsaspekten RELATION metaforiceras, som i ”hur många relationer hade hon då?” (Ylva, S2:1657; Samtalssekvens 11). Även måldomänsaspekten PARTNER metaforiceras återkommande som en ÄGODEL

(totalt 39 av 101 uttryck), vilket i samtalen främst aktualiseras genom possessiva pronomen: ”sin nya pojkvän” (Karl, S4:499; Samtalssekvens 12), ”hennes pojkvän” (Karl, S4:503; Samtalssekvens 12). Metaforiceringen uttrycks också mer explicit: ”du tillhör mig” (Gun, S2:1649; Samtalssekvens 11) eller ”inte att man kan ha den här äganderätten på någon” (Gun, S4:1647; Samtalssekvens 11). I samtal 1 uttrycker deltagaren Karin också att PARTNERN, likt en ÄGODEL, kan bytas: ”hur många partnerbyten får man göra under en livstid haha (Karin, S4:167; Samtalssekvens 13).

I vissa metaforiska uttryck där den ROMANTISKA KÄRLEKEN metaforiceras som en ÄGODEL går det dock inte att uttolka vilken aspekt som främst metaforiceras. Exempelvis föreligger flera tolkningsmöjligheter i ”du tillhör mig och nu är det våran kärlek” (Gun, S2:1649). Här kan ”kärleken” som är ”våran” relatera både till aspekten RELATION och till aspekten KÄNSLA.

6.2.6.4 ROMANTISK KÄRLEK som en LEVANDEORGANISM

I samtalen metaforiceras den ROMANTISKA KÄRLEKEN även som en LEVANDE ORGANISM (24 av 203 uttryck). Metaforiceringen är vanlig i samtal 2, men relativt ovanlig i de andra samtalen, där bara ett uttryck identifierats i samtal 4 (se Tabell 5; avsnitt 6.2.1.1). Metaforiceringen har identifierats i uttryck där kärleken behöver vård, ”den behövs ändå vårdas” (Emma, S3:1108; Samtalssekvens 14) eller som någonting som kan växa fram, ”[men d det växer ju fram”; ”det växer ju liksom fram--” (Gun, S2:1231, 1235; Samtalssekvens 15).

I majoriteten av metaforiska uttryck där erfarenheter av LEVANDE ORGANISMER aktualiseras är det måldomänsaspekten KÄNSLA som metaforiceras, som i Guns uttryck ovan. Men i några få uttryck metaforiceras måldomänsaspekten RELATION som en LEVANDE ORGANISM; som i Emmas uttryck ovan, eller som i Annikas (samtal 2) uttryck: ”att att relationen kan leva vidare ändå” (Annika, S2:1023; Samtalssekvens 43; avsnitt 6.4.3.1).

6.2.6.5 Metaforicerade måldomänsaspekter: sammanfattande analys

I analyserna ovan har jag fortlöpande diskuterat vilken eller vilka måldomänsaspekter som metaforiceras i de olika metaforiska uttrycken. Några generella mönster kan dock inte identifieras. Det tydligaste resultatet är att måldomänsaspekten PARTNER endast metaforiceras som en ÄGODEL (se avsnitt 6.2.4.1). Måldomänsaspekterna RELATION och KÄNSLA metaforiceras dock både som ett FYSISKTOBJEKT, som ett specifikt FYSISKTOBJEKT, som en ÄGODEL och som en LEVANDEORGANISM. I vissa metaforiceringar är det tydligt att det är aspekten RELATION som metaforiceras: ”men ett förhållande tänker jag det är, så var det i mitt fall så iallafall att, det är ju olika delar” (Karin, S1:986–988; Samtalssekvens 7). I andra är det tydligt att det är aspekten KÄNSLA som metaforiceras: ”eller att man kanske känner att ja det här bara är en liten ..., förälskelse vid sidan av, men

som egentligen inte betyder någonting. det är någonting som dyker upp och någonting som är mänskligt och som dyker upp men jag vill vara med den här personen som jag ...” (Linda, S3:607–610; Samtalssekvens 10). I några uttryck, som i ”våran kärlek” (Gun, S2:1649) är det dock svårt att uttolka metaforicerad aspekt. I detta och liknande fall kan jag endast konstatera att olika tolkningsmöjligheter föreligger, och att en tolkning inte behöver vara mer korrekt än en annan.

6.2.7 ROMANTISK KÄRLEK som ett FYSISKT OBJEKT: diskussion i