ÅTGÄRDER
Delmålet bygger främst på redan initierade eller pågående åtgärder. Genomföran- det av den reviderade myrskyddsplanen är centralt, och den främsta åtgärden är att ta mark i anspråk genom inköp och ersättning för inskränkning av skogsbruk. Där- till behövs inventeringar av kulturmiljöer för att identifiera och dokumentera kul- turspåren i de våtmarker som omfattas av myrskyddsplanen, Natura 2000, natur- och kulturreservat och nationalparker.
STYRMEDEL
• Statlig finansiering av markinköp, intrångsersättning och naturvårdsavtal via Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens sakanslag
• Resurser för förstärkning i form av fler handläggartjänster till länsstyrelserna • Statlig finansiering av inventeringar av kulturmiljövärdena i särskilt värdefulla
våtmarker.
149
6 kap. lag 1998:812 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
150
Genomför den reviderade myrskyddsplanen
Delmålet innebär långsiktigt skydd av de 381 myrar, med en sammanlagd areal av
drygt 378 000 hektar, som i enlighet med den reviderade myrskyddsplanen151 åter-
står att skydda.
KONSEKVENSER
Bevarandet av ett nätverk av myrar med höga naturvärden innebär en stor nytta för biologisk mångfald i hela landet. Myrar har även betydelse för lokalklimat och vattenhushållningen i landskapet. Orörda myrar kan ha ett stort värde för friluftsliv och jakt, särskilt i regioner där landskapet i övrigt är hårt brukat.
Bevarandet innebär samtidigt inskränkningar i pågående markanvändning, främst inom skogsbruket. Skog på myrholmar kan behöva skyddas om uttransport av virke skulle skada myren. Men moderna skogsbruksmaskiner bör i många fall kunna användas i anslutning till myren utan att orsaka skador. För en diskussion av samhälls- och statsfinansiella kostnader vid skydd av skogsmark hänvisas även till underlagsrapporten för Levande skogar.
Statsfinansiella kostnader
Kostnaden för genomförandet av den reviderade Myrskyddsplan för Sverige upp- skattas till cirka 2,5 miljarder kronor, det vill säga i genomsnitt 283 miljoner kro-
nor per budgetår perioden mars 2007 till och med 2015152. Jämfört med den ur-
sprungliga myrskyddsplanen ska ytterligare 105 myrar ska skyddas till en kostnad av 550-600 miljoner kronor. Då genomförandet senareläggs från 2010 till 2015 blir den årliga kostnaden betydligt lägre, 61 % av kostnaden för nuvarande delmål 2.
Beräkningen utgår från kostnader för reservatsbildning, vilket är det mest kost- samma alternativet för att säkerställa ett långsiktigt skydd. Naturvårdsavtal, där produktiv skogsmark tas ur produktion, innebär ofta en något lägre kostnad per hektar. Frivilliga avsättningar, där markägaren avstår från ekonomisk kompensa- tion, kan medföra att kostnaden minskar påtagligt såväl för enskilda objekt som totalt.
Länsstyrelserna har bedömt att i storleksordningen 85 000 hektar produktiv skogsmark behöver undantas från skogsbruk för att säkerställa ett långsiktigt skydd för samtliga myrar i Myrskyddsplan för Sverige. Inköp av mark eller intrångser- sättning för produktiv skogsmark utgör nästintill hela den uppskattade kostnaden, i storleksordningen 2,3 miljarder kronor (Tabell 15). Uppskattningen är dock osäker. Merparten av den aktuella skogsmarken är inte värderad i fält, marknadsvärdet för skogsmark kan förändras, och skogsmarksarealen kan minska såväl som öka i den slutliga avgränsningen av ett objekt. Den viktigaste faktorn som skulle kunna minska kostnaderna är en ökning av de frivilliga avsättningarna inom myrskydds- planens områden. 151 Naturvårdsverket, 2007a. 152 Naturvårdsverket, 2007a
Tabell 15. Uppskattade kostnader för produktiv skogsmark för att långsiktigt skydda myrskyddsplanens objekt.
Areal produktiv skog (ha) Kostnad (kr/ha) Totalkostnad (tkr) Götaland 14 106 40 000 564 240 Svealand 9 831 30 000 294 930 Södra Norrland 26 797 35 000 937 895 Norra Norrland 34 200 15 000 513 000 Summa 84 934 2 310 065
Källa: Naturvårdsverket, 2007a.
För att möjliggöra genomförandet av myrskyddsplanen och nå målet om skydd av myr behövs ytterligare resurser avsättas på länsstyrelserna i de län där många myrar kvarstår att skydda. Baserat på att en handläggare bör kunna slutföra 4-6 myrskyddsärenden per år, uppskattas behovet till totalt 20 tjänster. Det motsvarar lönekostnader om cirka 13 miljoner kronor per år, utöver overheadkostnader samt handledning och stöd i ärendehanteringen från befintlig personal.
Inventera och tillvarata våtmarkernas kulturmiljövärden
Resurser behövs för att öka kunskapen om våtmarkernas kulturmiljöer. Myr- skyddsplan för Sverige är ett av de främsta styrmedlen för att bevara värdefulla våtmarker. Vid den senaste revideringen av myrskyddsplanen gjordes komplette- rande beskrivningar av bland annat objektens kulturhistoriska värden. Denna kom- plettering byggde dock bara på befintlig kunskap och inte på någon ny dokumenta- tion i fält.
För att delmålet ska uppnås föreslås dels genomförande av kulturmiljöinventer- ingar av de oskyddade objekten i myrskyddsplanen, dels förstärkning av länsstyrel- sernas resurser för det löpande arbetet med bevarande av våtmarkernas kulturhisto- riska värden. Riksantikvarieämbetet avser, i enlighet med den nationell strategin för Myllrande våtmarker, att ta fram vägledning för hur kartläggning av våtmarker- nas kulturmiljövärden och för hur prioritering av kulturmiljövärdena bör ske i sam- band med bevarande av och påverkan på våtmarker.
KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH INVENTERING AV KULTURSPÅR
Ett första led i kunskapsuppbyggandet om särskilt värdefulla våtmarkers kulturhi- storiska miljöer är inventeringar av de 381 områden som ännu inte skyddats i den reviderade myrskyddsplanen, i syfte att identifiera och dokumentera kulturspåren. En metodik för inventering av våtmarkernas kulturhistoriska miljöer behövs ut- vecklas och anpassas utifrån regionala förhållanden. Arbetet kommer att göras genom flygbildstolkningar och kartstudier som kompletteras med fältstudier.
På sikt behövs en komplettering genom inventeringar av kulturhistoriska miljö- er i särskilt värdefulla våtmarker. Detta skulle innebära förbättrade möjligheter att uppmärksamma och tillvarata de kulturhistoriska värdena. Denna åtgärd skulle på sikt även öka mängden kulturspår som bevaras i våtmarker.
FÖRSTÄRKNING AV LÄNSSTYRELSERNAS ARBETE
Det är viktigt att kunskaperna om kulturhistoriska miljöer tas tillvara i det fortsatta bevarandearbetet, till exempel vid bildande av nya reservat, i förvaltningen av skyddade områden och genomförandet av skötselåtgärder. Handläggare med kul- turhistorisk kompetens bör delta i framtagandet av föreskrifter och skötselplaner för skyddade områden. I befintliga föreskrifter och skötselplaner kan komplette- rande bevarandeåtgärder behövas, för att skydda och vårda kulturmiljöernas speci- fika värden. För detta krävs ökade resurser till länsstyrelserna.
Därtill behövs åtgärder för att bevara de våtmarker med höga kulturvärden som inte omfattas av delmålet. För att de kulturhistoriska värdena ska bevaras och ut- vecklas krävs utökade insatser i form av vård och underhåll.
För planering av bevarandeåtgärder, upprättande av bevarandemål för särskilt värdefulla områden samt övrig administration som uppkommer vid arbete med bevarandefrågor behöver länsstyrelsernas resurser förstärkas med kulturhistorisk kompetens.
KONSEKVENSER
Tidsramen för denna studie samt brist på underlagsmaterial har fått begränsa de samhällsekonomiska kostnaderna för privatpersoner och företag att innefatta endast kvalitativa värden. Trots att konsekvensanalysen är baserad på bristfälligt underlag bör följande räkneexempel ändå kunna ge en indikation på de indirekta konsekven- serna i form av kostnader och nyttor. Miljönytta är svårt att mäta monetärt och det finns ett stort behov att utveckla metoder att värdera icke-monetära nyttigheter för att kunna mäta miljönytta.
Risken finns att värden på olika effekter är avhängig den person som gör analy- sen. Alternativet är att helt avstå från att använda den här typen av analysmetoder vilket leder till sämre underlagsmaterial för beslutsfattarna. En analys med inrikt- ning på kvalitativa bedömningar är därför nödvändig.