Markägarens vilja att nyttja våtmarken för jakt eller kräft- och fiskodling kan även innebära en konflikt då detta kan inverka negativt på såväl näringsrening som bio- logisk mångfald. Anlagda kvävefällor kan även komma i konflikt med ambitionen att placera och utforma våtmarker så att de på ett naturligt sätt smälter in i landska- pet.
Åtgärder som innebär att mark övergår från till exempel åkermark till våtmark kan alltid innebära en intressekonflikt beträffande markanvändningen. De föreslag- na åtgärderna grundar sig dock på frivillighet och att markägare erbjuds ersättning för de kostnader och uteblivna intäkter som våtmarken innebär. Det föreslagna målet innebär ökat fokus på stora våtmarksområden, vilket kan leda till konflikter i fall med flera markägare där inte alla vill genomföra åtgärden. Åtgärderna uppsö- kande verksamhet, samordning och markbyten avser att förebygga sådana konflik- ter.
Vilka blir effekterna om åtgärderna inte genomförs?
Våtmarker förekom allmänt i det äldre jordbrukslandskapet och en stor del av na- tur- och kulturvärdena var på ett eller annat sätt knutna till dessa miljöer. Många av de arter som har försvunnit från odlingslandskapet eller är hotade i dagens odlings- landskap är anpassade till ett liv med god förekomst av våtmarker. Våtmarker är även av stor betydelse för att minska de negativa effekterna av näringsläckaget från jordbruksmark och våtmarkernas flödesutjämnande effekt begränsar både över- svämningar och erosionsproblem. Sammantaget innebär detta att om de föreslagna åtgärderna inte genomförs leder det till svårigheter att uppnå inte bara Myllrande våtmarker utan även andra miljökvalitetsmål som Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, samt Ingen övergödning.
Statsfinansiella kostnader
Under perioden 2011-2015 ska minst 5 000 hektar våtmark anläggas eller restaure- ras i odlingslandskapet. Exakta kostnader för att uppnå det föreslagna delmålet 2011-2015 har inte beräknats. Av Tabell 17 framgår underlag baserade på kostna- der för anläggning och restaurering inom Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) 2000-2006 samt Lokala investeringsprojekt (LIP). De restaureringar som avses är åtgärder som omfattar vegetation eller hydrologi, det vill säga inte den enklare typ av iordningsställande av biotoper som kan åstadkommas genom ändrad hävdform eller hävdintensitet.
Underlagen indikerar att kostnaden för delmålet kan bli 150-200 miljoner kr/år under 2011-2015. Merparten av finansieringen för anläggning, restaurering, markersättning (alternativvärde) och skötsel sker inom nuvarande landsbygdspro- gram 2007-2013. Därutöver behövs sannolikt ytterligare nationella medel för upp- sökande verksamhet och samordning, samt för att få till stånd de åtta stora våt-
marksområden som ingår i delmålet (se nedan). Myndigheternas arbete med stöd- hantering och miljöprövning i våtmarksärendena ingår inte i beräkningen.
Kostnaderna omfattar inte heller behovet av skötsel genom slåtter och bete. De delar av våtmarkerna som hävdas kontinuerligt kan i nuläget få ersättning via gårdsstöd och landsbygdsprogrammets miljöersättning för betesmarker och slåtter- ängar.
Tabell 17. Kostnad för uppsökande verksamhet, anläggning, restaurering baserat på Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 och Lokala investeringsprojekt.
Kostnad per hektar våtmark
Kostnad 2011-2015 Uppsökande verksamhet, samordning (kr/ha)A Anläggning/ restaurering (kr/ha)B Marker- sättning Total kostnad (kr/ha) Areal (ha) Total kostnad (mkr) Årlig kostnad (mkr/år) Anläggning 70 000 75 000 60 000 205 000 3 500 718 144 Restaurering 70 000 20 000 20 000 110 000 1 500 165 33 Summa 883 177
A) Kostnaden för uppsökande verksamhet och samordning blir sannolikt lägre för restaurering än för anläggning i enskilda, mindre projekt. Kostnaderna för att uppfylla målet om åtta stora våtmarker ingår inte i tabellen, vilken baseras på kostnad vid anläggning (Jordbruksverket, 2005a).
B) Baseras på genomsnittlig ersättningen i Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006, för anläggning av våtmarker var denna 65 000 kr/ha och för restaurering av betesmarker och slåt- terängar 15 000 kr/ha. Ersättningen var högst 90 % av stödberättigande kostnader.
C) Genomsnittlig årlig ersättning för alternativvärdet vid ett 20-årigt åtagande – 3 000 kr/ha vid anläggning respektive 1 000 kr/ha vid restaurering. Restaurering innebär bara i vissa fall ett för- sämrat alternativvärde.
Kostnaden per hektar för att nå målet bedöms bli högre jämfört med vad våtmar- kerna kostat 2000-2006. Det beror på att det föreslagna målet ställer höga kvali- tetskrav på de våtmarker som anläggs och restaureras. Kostnadseffektiviteten för-
väntas dock bli bättre trots en högre totalkostnad per hektar våtmark157.
En kvalificerad kostnadsberäkning för restaurering av åtta stora våtmarksområ- den är svår att göra eftersom kostnaderna sannolikt varierar mycket från fall till fall. Om många markägare berörs innebär det ett ökat behov av planering, utred- ning och eventuella markbyten. En uppskattning av kostnaderna kan dock göras utifrån erfarenheter från tidigare stora våtmarksprojekt i Sverige.
157
Tabell 18. Ungefärliga kostnader för större våtmarksprojekt. Projekt och våtmarksareal Åtgärder Kostnad (mkr) Angarnsjöängen 125 ha
Byggande av damm, uppgrävning av 15 000 m3 sedi-
ment, ersättning till markägare (1984/85)
Ombyggnad av regleringsdamm, bränning/fräsning av 80 ha vegetation, röjning av 15 ha träd- och buskmark, ersättning till markägare (1992/93)
0,5 2,2
Näsbyholmsjön sjöyta 45 ha
Fysiska åtgärder: om-/nybyggnation av pumpstationer, skyddsvallar, röjning, schaktning m.m. (2003)
Planering, projektering, administration, domstolsprövning (1996-2003)
5 0,5 Kroppsjön
sjöareal 80 ha
Höjning av väg, byte av vägtrumma (2007)
Fräsning, grävning, tillverkning av öar, totalt 15 ha (2008) Byggnation av regleringsanordning (2008) Projektledning (2007/08) 0,1 0,4 0,2 0,1 Sjön Draven sjöareal 440 ha
Fräsning, tillverkning av öar, totalt 45 ha (2007) Projektledning
0,7 0,5 Tysslingen
sjöyta 500 ha
Byggande av två vattenregleringar/dammar, inkl. kon- sultutredningar och byggledning/kvalitetskontroll Fräsning av vass/strandängar/betesmarker 250 ha Manuell röjning av strandängar 150 ha
Stängslingar och anpassningar av strandängsbeten Markägarersättningar inkl. röjning av frånloppskanal Administration/projektledning (1986-2007) 5,8 0,7 1,5 0,4 0,1 1,2 Vansjön och Nordsjön
250 ha
Restaurering av slättsjöar/våtmarker 230 ha, inkl. förstu- dier, vattenteknisk utredning, anläggning av reglerings- damm, växtröjning (2000-2009) Restaurering av strandängar 20 ha (2004-2005) Projektledning (2000-2009) 3,6 0,2 0,7 Tabellen ska endast ses som exempel på kostnader. I vissa fall, t.ex. för sjön Östen, har inte alla åtgärder genomförts. Restaureringsåtgärder har ofta genomförts i etapper. I förekommande fall redovisade årtal gäller de år då åtgärder antingen genomförts eller kostnadsberäknats. För en korrekt jämförelse skulle kostnaderna behöva omräknas enligt exv. konsumentprisindex, men detta har inte varit möjligt att göra då uppgifterna i flera fall inte går att hänföra till ett visst år.
Kostnaderna för restaurering av Hornborgasjön åren 1965-1995 uppgår till nästan 200 miljoner kronor i dagens penningvärde. Hornborgasjön är ett exceptionellt restaureringsprojekt, såväl sett till områdets storlek som projektets genomförande. Det gör att kostnaderna inte är direkt överförbara på ”mindre” restaureringar. Dock kan konstateras att ersättningar till markägare samt utredningar och domstolskost- nader svarar för betydande summor inom projektet, tillsammans ungefär lika
mycket som kostnaderna för de fysiska restaureringsåtgärderna158.
Från år 2007 har länsstyrelserna möjlighet att teckna naturvårdsavtal som till exempel rör områden där man vill återskapa eller restaurera en våtmark. De nya formerna för naturvårdsavtal (se sid. 50) kan bidra till att få till stånd större våt- marker och restaurering av olika typer av våtmarker, även utanför odlingslandska- pet.
Under miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans fö- reslås delmål som innefattar restaurering av vattenmiljöer, vilka delvis överlappar
158
delmålet Våtmarker i odlingslandskapet och där samordningsvinster finns. För Levande sjöar och vattendrag uppskattas den totala kostnaden för att åtgärda 60 vattendrag och 50 sjöar till 110 miljoner kronor under perioden 2011-2015. För Hav i balans behöver kustnära livsmiljöer för fisk restaureras och resursbehovet för återskapande av våtmarker längs hela Östersjökusten, från Skåne till Norrbotten, beräknas till totalt 383 miljoner kronor.
Ta fram planeringsunderlag för anläggning och restaurering
För att åtgärderna ska vara kostnadseffektiva är det viktigt att alla länkarna i våt- markskedjan (Figur 8) fungerar. Länsstyrelsernas arbete med att ta fram plane- ringsunderlag som identifierar lämpliga platser i landskapet där våtmarker kan anläggas eller restaureras tar fart under 2007, tack vare att regeringen särskilt riktat 17 miljoner kronor för detta och för uppsökande verksamhet. Naturvårdsverket tar samtidigt, i samråd med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, fram en väg- ledning för framtagandet av planeringsunderlag.
Länsstyrelserna behöver få fortsatta resurser för arbetet med planeringsunder- lag, åtminstone även under 2008. Dels bör planeringsunderlagen vara levande ar- betsdokument som sannolikt behöver kompletteras, dels är det viktigt att underla- gen förankras och utvecklas till exempel inom regionala landskapsstrategier eller vattenmyndigheternas åtgärdsplaner.
KONSEKVENSER
Planeringsunderlagen syftar till att få en bättre strategisk styrning av våtmarkernas placering för att få till stånd rätt åtgärd på rätt plats. Planeringen ger bättre förut- sättningar för att få en variation av våtmarker till gagn för biologisk mångfald, ökad reningseffekt, samt för att bevara och återupprätta kulturmiljövärdena i land- skapet. Planeringsunderlaget är en hjälp att identifiera synergieffekter, prioritera åtgärder och hitta samordningsvinster med andra verksamheter, till exempel vat- tenvård och friluftsliv. Det gör det även lättare att på ett tidigt stadium undvika intressekonflikter och på ett effektivare sätt styra resurser såsom information och ekonomiskt stöd.
En våtmarks placering är avgörande för dess reningseffekt. Reningseffekten ökar till exempel om våtmarkerna har ett stort tillrinningsområde med hög andel åker. Att förbättra våtmarkernas retentionsnytta och motverka övergödningen har betydelse även för Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i
balans, vilket även uppmärksammats i Aktionsplan för havsmiljön159.
Kostnaderna för framtagande av planeringsunderlag är i nuläget svåra att upp- skatta. En sammanställning kan göras i slutet av 2007, då länsstyrelserna ska redo- visa sina erfarenheter från arbetet dittills. Länsstyrelsen i Jönköpings län har på
uppdrag av Naturvårdsverket drivit ett pilotprojekt160 för att belysa nyttan av ett
landskapsekologiskt planeringsunderlag och kostnaderna för framtagandet. Läns-
159
Naturvårdsverket, 2006c.
160
styrelsen har där beräknat att det skulle ta omkring 320 arbetsdagar att ta fram ett underlag som täcker hela länet. Arbetet bedöms dock bli mer effektivt i större skala än i pilotprojektet, men tidsåtgången kommer variera mellan länen.
Arbeta uppsökande och samordna
Det är angeläget att nationella medel för uppsökande verksamhet och samordning även kommande år avsätts som ett komplement till landsbygdsprogrammet, åtmin- stone under en period som möjliggör en utvärdering av den tillkommande nyttan. Länsstyrelserna bör ges resurser att själva eller med hjälp av kommuner eller kon- sulter aktivt söka upp, informera och erbjuda hjälp till markägare i områden där våtmarker bedöms göra störst nytta. Styrning kan då ske till de mest angelägna regionerna och samordningsstöd prioriteras till de ansökningar som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål. Syftet är att väcka intresse och engagera markägare och brukare, och att stödja dem med naturvetenskaplig, teknisk, ekono- misk och juridisk kompetens.
KONSEKVENSER
Uppsökande verksamhet och samordning bedöms vara avgörande för att kunna få till stånd en variation av olika våtmarker på platser i landskapet där de passar bäst in och gör störst nytta för vattenkvalitet och växt- och djurliv. I synnerhet behövs detta för att kunna återskapa större våtmarksområden eller slättsjöar, där samver- kan mellan olika markägare är nödvändig och en utomståendes råd kan vara lättare att ta till sig.
Kostnaderna för uppsökande verksamhet och samordning är svåra att med sä- kerhet beräkna, men uppskattas till 70 000 kronor per hektar (Tabell 17). För riktigt stora våtmarksprojekt krävs sannolikt mer resurser. Projektering kommer till stor del täckas inom landsbygdsprogrammets miljöinvesteringar. Beräkningarna baseras på uppgifter från genomförda projekt, där kostnaderna för uppsökande verksamhet varierar mellan 7 000 och 50 000 kronor per hektar samt för projektering mellan
32 000 och 98 000 kronor per hektar161. Kostnaderna för projektering bedöms un-
gefärligen motsvara resursbehovet för den samordning som behövs för att få till stånd större och bättre placerade våtmarker.
Genomför bristanalyser för biologisk mångfald
Bristanalyser behöver genomföras för att kunna styra insatserna till de områden där de bäst behövs och för att sätta mål för omfattningen på återställandet av våtmar- ker. Jordbruksverket bristanalys för rödlistade våtmarksfåglar bör följas av analyser av andra djurgrupper och naturtyper som underlag för vilken typ av våtmarker som bör återställas och i vilka områden.
161
Möjliggör markplanering och markbyten
Om de åtgärder och det arbetssätt (våtmarkskedjan, se sid. 63) som föreslagits i Nationell strategi för Myllrande våtmarker visar sig vara otillräckliga för att nå målet bör ytterligare åtgärder övervägas för att komma åt viss mark för våtmarks- anläggning. En ökad satsning på stora våtmarker, där flera markägare berörs, ökar behovet av att kunna köpa in eller byta till sig mark i samband med våtmarkspro- jekt. I Danmark arbetar man utifrån ett system där staten köper in och byter mark, för att jordbrukarna inte ska få mindre brukningsbar mark.
Kommunerna kan i större utsträckning än i nuläget föra in våtmarksarbetet i översiktsplaneringen. Detta för att långsiktigt reservera mark för våtmarker och för att kunna köpa mark som är angelägen för våtmarker. Denna idé beskrivs i utkastet
till Skånes våtmarksstrategi162.
Satsa på ny teknik för skötsel av våtmarker
Nya metoder för att sköta våtmarker inklusive våta ängs- och betesmarker behöver tas fram, i synnerhet som alternativ till betesdrift om betesdjuren minskar fram- över. En ökad tillämpad forskning om skötselmetoder och utveckling av effektiva hävdmetoder som bygger på ny eller traditionell teknik är angeläget. Forskningsin- satserna bör kunna drivas inom existerande forskningsråd samt Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU), men ytterliga- re finansiering kan behövas.
Utvärdera anlagda och restaurerade våtmarker
En utvärdering av hur jordbrukets miljöersättningar bidrar till att bevara och stärka de biologiska och kulturhistoriska värdena i odlingslandskapets våtmarkernas be-
hövs. Detta bör ingå i den generella utvärdering som Jordbruksverket föreslagit163.
Uppföljning och utvärdering av genomförda skötsel-, anläggnings- och restau- reringsåtgärder inom landsbygdsprogrammet är angeläget för arbetet med delmålet Våtmarker i odlingslandskapet. Det kan ske genom inventeringar före och efter genomförd åtgärd i ett stickprov av restaurerade respektive anlagda våtmarker. Alternativt kan en obligatorisk utvärdering av åtgärdens effekt på de biologiska värdena kopplas till åtagandeplaner exempelvis i samband med stöd för skötsel av anlagda våtmarker, eller restaurering av betesmarker och slåtterängar.
Jordbruksverket har beräknat att arbetet med att ta fram en metod för en gene- rell utvärdering av miljöersättningarna kostar cirka 2 miljoner kronor. Kostnaden för själva utvärderingen tillkommer och kan inte uppskattas innan utredningen är genomförd. Arbetet med att följa upp och utvärdera genomförda åtgärder inom landsbygdsprogrammet, där anläggning och restaurering av våtmarker utgör en del, bedöms årligen kräva 1,5-3,75 heltidsanställningar à 650 000 kronor per län, plus ytterligare cirka 500 000 kronor per år för bland annat extern inventeringsexper-
tis163.
162
Länsstyrelsen i Skåne län, 2006a.
163
Referenser
Bishop, K. och S. Åkerblom. 2006. Skogsbruk och kvicksilverproblemet i mark och
vatten: en översikt av kunskapsläget. Rapport för Skogsstyrelsen. SLU Miljöana-
lys, rapport 2006:21.
Boresjö Bronge, L. 2006. Satellitdata för övervakning av våtmarker – slutrapport. Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 2006:36, Länsstyrelsen Dalarnas län Rapport 2006:38.
Centrum för biologisk mångfald. 2004. Sveriges genomförande av Konventionen
om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper. Rapport
till regeringen. www.cbm.slu.se/publ/utred/frammandearter/frammandearter.pdf. Centrum för biologisk mångfald. 2007. Biologisk mångfald och klimatförändringar Vad vet vi? Vad behöver vi veta? Vad kan vi göra? Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen på uppdrag av Naturvårdsverket, april 2007.
Ekologgruppen. 2001a. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar. Undersökning av 51
nyanlagda dammar 1994-2000. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vattendrags-
förbund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, maj 2001.
Ekologgruppen. 2001b. Biologisk mångfald i dammar. Vegetation. Undersökning
av 28 nyanlagda dammar hösten 2000. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vat-
tendragsförbund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, december 2001. Ekologgruppen. 2002a. Biologisk mångfald i dammar. Bottenfauna. Undersökning
av 36 nyanlagda dammar 1998-2001. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vat-
tendragsförbund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, januari 2002. Ekologgruppen. 2002b. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar. Undersökning av 31
nyanlagda dammar 2001. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vattendragsför-
bund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, januari 2002.
Ekologgruppen. 2003a. Biologi och vattenkemi i nya dammar. Undersökning 2000-
2002. Slutrapport. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å projektet och Kävlingeå-
projektet, Region Skåne och WWF, september 2003.
Ekologgruppen. 2003b. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar. Undersökning av 31
nyanlagda dammar 2002. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vattendragsför-
bund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, april 2003.
Ekologgruppen. 2004. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar. Undersökning av 31
nyanlagda dammar 2003. Ekologgruppen på uppdrag av Höje å Vattendragsför-
bund och Programberedningen för Kävlingeåprojektet, mars 2004.
Ekologgruppen. 2005. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar. Undersökning av 21
nyanlagda dammar 2004. Ekologgruppen på uppdrag av Programberedningen för
Ekologgruppen. 2006. Biologisk mångfald i dammar. Fåglar 2005. Undersökning
av 21 nyanlagda dammar med jämförelser bakåt i tiden. Ekologgruppen på upp-
drag av Programberedningen för Kävlingeåprojektet, augusti 2006.
Ekologgruppen. 2007. Våtmarkers påverkan på rinnande vatten – bottenfauna. En
studie inom Kävlingeåprojektet. Ekologgruppen på uppdrag av Programberedning-
en för Kävlingeåprojektet, januari 2007.
Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 2005. Storskaliga rekryteringsskador hos
Östersjöns kustfiskbestånd – Analys av möjliga orsaker och åtgärdsplaner. Redo-
visning av regeringsuppdrag. Naturvårdsverkets dnr 301-0676-05 Nv. Greppa näringen. 2007. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion. www.greppa.nu/download/18.a8e2b8110fcdfb672800098/Erosion.pdf
Gärdenfors, U. (ed). 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU. Gärdenfors, U. (ed). 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU. Havsmiljökommissionen. 2003. Havet – Tid för en ny strategi. SOU 2003:72. Henrikson, L. och P. Petersson. 2005. Återskapa våtmarker genom att täppa igen misslyckade diken. I: SKOGSEKO Vatten, nr 3 oktober 2005.
Henriksson, L. och P. Petersson. 2006. Bör vi lägga igen diken för att återskapa våtmark? I: Wiklander, G. och M. Strömgren (red). Markdagen 2006. Forsknings-
nytt om mark, sid. 45-49. SLU, Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 92.
Henriksson, L. 2006. Dikad skogsmark och biologisk mångfald – problem och möjligheter. I: Strömgren M. (red). Växthuseffekt och skogsproduktion: Hur ska vi
hantera våra dikade skogsmarker? SLU, Rapporter i skogsekologi och skoglig
marklära 90.
Holmgren K., J. Kirkinen och I Savolainen. 2006. The climate impact of energy
peat utilisation – comparison and sensitivity analysis of Finnish and Swedish re- sults. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Rapport B1681.
Hånell, B. 2004. Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organo-
gena jordar i Sverige. Värmeforsk. Miljöriktig användning av askor 872.
Hånell, B. 2006. Effektiv skogsskötsel på torvmarker. I: Strömgren M. (red). Växt-
huseffekt och skogsproduktion: Hur ska vi hantera våra dikade skogsmarker? SLU,
Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 90.
IPCC. 2001. Climate Change 2001: Synthesis Report – Technical Summary. Inter- governmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press.
Joensuu S., E. Ahti och M. Vuollekoski. 2002. Effect of ditch network maintenance on the chemistry of run-off water from peatland forests. I: Scandinavian Journal of
Jordbruksverket. 2000. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnär-
ingsförluster från jordbruket. Rapport 2000:1.
Jordbruksverket. 2004. Mer småbiotoper i slättbygden. Rapport 2004:23.
Jordbruksverket. 2005a. Styrmedel och ersättningsmodeller för kollektiva nyttighe-
ter – bilaga 3 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. Rapport
2005:14B.
Jordbruksverket. 2005b. En strategi för statliga åtaganden i fjällregionen. Dnr 43 4875/05.
Jordbruksverket. 2007a. Jordbruksverkets miljööversyn – delrapport februari
2007: Underlag till fördjupad utvärdering. Preliminär version 2007-02-27.
Jordbruksverket 2007b. Jordbrukets miljöeffekter 2020- en framtidsstudie. Rapport 2007:7.
Jordbruksverket. 2007c. Ett rikt odlingslandskap. Fördjupad utvärdering 2008. Preliminär version 2007-02-27.
Jordbruksverkets vattenenhet. 2007-07-05. Dikesrensningens omfattning och effek- ter, samt möjliga styrmedel för att undvika onödig eller felaktig rensning. Utred- ning på uppdrag av Naturvårdsverket. NV dnr 235-7449-06 Nl.
Kronvang, B., Laubel, A. och R. Grant. 1997. Suspended sediment and particulate phosphorous transport and delivery pathways in an arable catchment, Gelbæck stream, Denmark. Hydrological Processes 11:6 (627-642).
Larsson, T., S. Söderholm och H-G. Wallentinus. 2007. Angarnssjöängen - våt-
mark i förändring. Länsstyrelsen i Stockholms län (under tryckning).
Lindström, Å. och S. Svensson. 2007. Övervakning av fåglarnas populationsut-
veckling – Årsrapport för 2006. Ekologiska institutionen, Lunds universitet.
Ljunggren, L., A. Sandström, G. Johansson, G. Sundblad och P. Karås. 2005. Re-
kryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd. Fiskeriverkets rapportserie,
Finfo 2005:5.
Lokala investeringsprogram – Vägen till ett hållbart samhälle. Broschyr. Institutet
för ekologisk hållbarhet (IEH) på uppdrag av Naturvårdsverket, 2003.
Luoto, M. och M. Seppälä. 2003. Thermokarst ponds as indicators of the former distribution of palsas in Finnish Lapland. Permafrost and Periglacial Processes 14: 19-27.
Länsstyrelsen i Blekinge län. 1999. Övervakning av små våtmarker (< 5 ha) i Ble-
kinge län. ISBN 91 86810 91X.
Länsstyrelsen i Hallands län. 1998. Uppdatering av våtmarksinventeringen i
Länsstyrelsen i Jönköpings län. 1998. Uppdatering av våtmarksinventeringen i
Jönköpings län 1998. Meddelande 1998:29.
Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2007. Landskapsekologiskt planeringsunderlag för
anläggning och restaurering av våtmarker och andra limniska miljöer. Pilotprojekt i Jönköpings län 2006. Meddelande nr 2007:18.