Kopplingen mellan tillstånd och behov av åtgärder i våtmarkerna sammanfaller i många fall med de som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Åtgärder som görs inom ramarna för detta och andra mål, främst Le- vande skogar och Ett rikt odlingslandskap, har stor betydelse för möjligheterna att uppnå Myllrande våtmarker. På samma sätt är förhoppningen att delmålen och åtgärdsarbetet under Myllrande våtmarker ska bidra till uppfyllelsen av fler mål, inte minst Ett rikt växt och djurliv och Ingen övergödning.
Att tre av de ”gamla” delmålen inte nås i tid beror i hög grad på att framför allt länsstyrelserna bär ett tungt ansvar för genomförandet av åtgärder, inte bara för Myllrande våtmarker utan även flera av de andra miljökvalitetsmålen. Därför är det främst angeläget att fortsätta med och förstärka det pågående arbetet.
Detta avsnitt redovisar de åtgärder och styrmedel som föreslås, först samman- fattat i en översikt (se Tabell 12). Därefter följer för vart och ett av de tre delmålen en mer detaljerad redogörelse för enskilda åtgärder med en bedömning av de sam- lade konsekvenserna. Några av de förslagen som togs upp inför den förra fördjupa-
de utvärderingen140 är fortfarande aktuella. Inledningsvis ges tre förslag på åtgärder
av mer övergripande betydelse för miljökvalitetsmålet eller som i nuläget inte hän- förs till något delmålsförslag.
Utred klimatförändringarnas påverkan och möjliga anpassningar
Ytterligare kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på våtmarker behöver tas fram, till exempel hur utbredningen av olika våtmarkstyper kan komma att förändras på grund av ändrade nederbörds- och vattenflödesmönster eller stigande havsyta. En kartläggning av jordbruks- och skogsmark som kan bli svårare att bru- ka på grund av höga flöden eller ökad nederbörd vintertid behövs framöver. Under- laget skulle kunna användas för planering av markanvändningen och för att identi- fiera områden där våtmarker lämpligen skulle kunna bildas.
Undersök hur klimateffekter kan motverkas
Det är angeläget med forskning om hur restaurering och återskapande av olika typer av våtmarker och vattenmiljöer i avrinningsområdena kan buffra vattenflöden och minska riskerna för översvämningar. Det behövs även forskning om restaure- ringars effekter på växthusgasflöden och vilka metoder som är mest lämpliga för att undvika ökade emissioner av växthusgaser. Forskning bör kunna finansieras inom befintliga forskningsanslag och försök som belyser hydrologi, limnologi och växthusgasbalanser bör göras i större skala.
Då andra åtgärder planeras för att motverka skador från höga vattenflöden, till exempel invallning och reglering av vattendrag, är det viktigt att effekterna på våtmarker och vattenmiljöer utreds.
140
Tabell 12. Översikt av föreslagna åtgärder och styrmedel samt till vilka ansvariga aktörer förslagen i första hand vänder sig.
Förslag till åtgärd/styrmedel Förslaget riktar sig till
Utred klimatförändringarnas påverkan och möjliga anpassningar
Naturvårdsverket, SMHI, forskare Undersök hur klimateffekter kan motverkas Naturvårdsverket, SMHI, forskare
Restaurera våtmarker i skogen Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, ideella orga- nisationer, markägare
Planera för våtmarker och vatten i skogsbruket Markägare, entreprenörer, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket
Förbättra hänsynen inom skogsbruket - information, utbildning, rådgivning - reviderade hänsynsregler - möjligheter att utdöma påföljd
- utnyttja naturvårdsavtal och ersättningar
Markägare, entreprenörer
Skogsstyrelsen, markägare, entreprenörer Regering och riksdag, Skogsstyrelsen Regering och riksdag
Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen Samordna skogsbilvägar
- samrådsplikt för skogsbilvägar - bidrag till samverkan och planering
Markägare
Regering och riksdag, Skogsstyrelsen, mark- ägare
Regering och riksdag, Skogsstyrelsen, mark- ägare
Orsaka inte körskador - information
- upprättande av terrängkörningsplaner och transportleder
Terrängfordonsförare
Skogsstyrelsen, länsstyrelserna
Länsstyrelserna, rennäringen, skogsbruksnär- ingen
Rensa diken och vattendrag hänsynsfullt - översyn av lagstiftningen
- utbildning, rådgivning och vägledning - planering
Markägare, entreprenörer Regering och riksdag
Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Vägverket, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, organisa- tioner, markägare, entreprenörer
Markägare, entreprenörer, Skogsstyrelsen Utred ekonomisk ersättning som kompensa-
tionsåtgärd
Naturvårdsverket Genomför den reviderade myrskyddsplanen
- statlig finansiering av markinköp, intrångs- ersättning och naturvårdsavtal via Natur- vårdsverkets och Skogsstyrelsens sakanslag - resursförstärkning till länsstyrelserna
Länsstyrelserna
Regering och riksdag, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Regering och riksdag Inventera och tillvarata våtmarkernas kulturmil-
jövärden
- statlig finansiering av inventeringar av kul- turmiljövärden
- resursförstärkning till länsstyrelserna
Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet Regering och riksdag
Regering och riksdag Bevara Ramsarområdena Regeringen, Naturvårdsverket Sköt och restaurera skyddade områden Länsstyrelserna, Naturvårdsverket
Anlägg och restaurera våtmarker Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Naturvårds- verket
Ta fram planeringsunderlag för anläggning och restaurering
Länsstyrelserna Arbeta uppsökande och samordna Länsstyrelserna
Genomför bristanalyser för biologisk mångfald Forskare, Jordbruksverket, Naturvårdsverket (Möjliggör markplanering och markbyten) (Regering och riksdag)
Satsa på ny teknik för skötsel av våtmarker Jordbruksverket, Naturvårdsverket, (regering och riksdag)
Restaurera våtmarker i skogen
I Sverige finns stora arealer dikad skogsmark – omkring 300 000 hektar141 – där
dikningen inte lett till någon tillväxtökning. Att återskapa sumpskogar skulle kunna vara en lämplig åtgärd för att gynna den biologiska mångfalden på delar av dessa arealer. Att lägga igen diken eller låta dem växa igen på naturlig väg är två sätt att återställa hydrologin i en våtmark.
Dock måste kunskaperna om restaurering av myr och sumpskog öka och even- tuella negativa effekter på miljön beaktas innan åtgärder utförs i större skala. Bland annat behöver risken för läckage av kvicksilver och metylkvicksilver, liksom ökad avgång av växthusgaser beaktas vid planering av restaurering av våtmarker.
Diken som inte fyller någon funktion för skogsproduktion påverkar hydrologin i skogslandskapet negativt och rensning av dessa är en onödig kostnad. Kostnader-
na för att fylla igen diken i skoglandskapet är sannolikt låga142. Hydrologisk utred-
ning för att avgöra konsekvenserna av igenläggning på pågående markanvändning, samt ersättning för eventuell skada bedöms kosta mer än själva åtgärderna. Ett ökat antal restaureringsprojekt kan komma att genomföras med hjälp av nya former för naturvårdsavtal (se sid. 50). Det är angeläget att länsstyrelsen samlar erfarenheter och utvärderar de projekt som genomförs, vilka även gärna kan tjäna som demon- strationsobjekt.
Det är önskvärt att behovet av restaurering av sumpskogar och andra skogliga våtmarker återspeglas i gröna skogsbruksplaner och ekologiska landskapsplaner. Ett möjligt sätt att förstärka naturvårdsaspekterna är att målklassa diken i skogs- bruksplaner genom att man anger vilka diken som är lämpliga att dikesrensa med olika intervall, aktivt dämma och lägga igen, eller låta växa igen.